Vissa dagar handlar mer om att kämpa än andra. Igår var en sådan dag. Och natt. Hunger, frustration och humor som ersattes av apati och illamående. Jaja. Vi var många drabbade. Det ska vara svårt att åka tåg tydligen. Mycket svårare och långsammare än att springa ett Marathon.
Nog om det.
Idag har jag satt upp ett nytt mål. Ett väldigt litet. Målet är helt enkelt att kunna jogga på torsdag
Om jag tar hand om mig, äter bra, gör roliga saker och låter bli att stressa så hoppas jag kunna fördriva kärringhostan ur kroppen. Det vore också bra om locket för vänster öra kunde släppa helt.
Jogga. Springa. Löpning. På nio dagar har jag glömt bort hur man gör och vad det är. Så tokigt. Hoppas det sitter i ryggmärgen. Annars blir det lite kämpigt med 42 km nästa vecka.
Jag gillar skogen, men den här vyn vill jag aldrig se igen. Igår tittade jag på den i fem timmar. Total restid Göteborg-Uppsala 11 timmar.
Tweet
Hoppas du mår bättre snart igen!
Förstår att det rycker i löparbenen.