Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, Mia Hellström, sprider träningsenergi, coachar motionärer och vill gärna få dig att skratta och må bra.

    Är du intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. ”Men Mia!” har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i  natursköna Hindås.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2018
    M T O T F L S
    « Okt    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  

Bamsejympalöpning

Varje onsdag går äldsta dottern på Bamsejympa här i Hindås. Det är typ veckans höjdpunkt i hennes liv och det är så fint att se peppen innan ”träningspasset” och energin hon har i kroppen efteråt när hon ska visa allt hon har lärt sig.

Förra veckan införde jag i samband med dotterns Bamsejympa, en egen höjdpunkt under min vecka – Bamsejympalöpning.

Det går till så här:

Ola och Juni hänger i kulisserna (en vuxen ansvarig ska vara närvarande) under Bamsejympan medan jag är ute och springer och andas frisk luft. När jympan och mitt löppass är över sluter vi upp där hemma, jag tar över kidsen och Ola kan sticka och träna medan jag kör hela kvällsbestyren med barnen.

Ett perfekt upplägg om ni frågar mig. Alla får liksom sitt och det finns ändå tid att slappa i vuxet sällskap där på kvällskvisten.

Enda nackdelen är att löppasset sker direkt efter middagen, men det kan jag leva med så länge jag blir rastad på en rimlig tid.

Är livet upptaget får tydligen bloggen lida…

Vill bara börja med att berätta att jag har det grymt bra på alla plan just nu!

Min magkänsla verkar ha lett mig helt rätt i arbetslivet, vilket betyder jättemycket. Familjelivet flyter på och träningen består främst av sköna naturupplevelser och jobb med mina irriterande fysiska tillkortakommanden.

Fast det är ju alltid lite bökigt att börja på ett nytt jobb såklart. Samtidigt som jag lär känna en stor organisation (som bara verkar bestå av härliga och inkluderande människor) jobbar jag redan i ett skarpt projekt. Och så blir det en vab-dag mitt i det hela och jag förblir lugn eftersom jag känner mig så trygg och tillfreds. Det där lugnet alltså. Tack.

Jag har börjat känna ett sug igen. Och inte vilket sug som helst. Det kryper nämligen sig på det där med att komma i bra form, men jag har inte bestämt vilken form än. Marathon? En snabb mil? 5K? Lite av varje? Jag tänkte att jag ska landa lite i allt som är först och fundera på träningsmål först vid årsskiftet.

Det är väl en bra plan?

 

Man ska vara rädd om sig

Som att alltid använda säkerhetsbälte på bussen om det finns. Sen kan jag känna mig lätt kränkt de (få) dagar jag tvingas stå i mittgången och rösten i högtalarsystemet säger ”Använd bältet – för din egen säkerhet!” Eh…

Som att vara uppmärksam på sin omgivning, ha koll på trafiken och annat som kan göra en till en platt pannkaka.

Som att själv välja att tagga ner efter en dag då man taggat upp.

Som att röra på sig massor en onsdag efter en tisdag då man mest satt på röven på tåg, buss och i mötesrum.

Som att boka in en lunchdejt med en kär vän trots att det är lite körigt.

Ja man ska ta hand om sig. Det ska man.

Ohemult tidigt eller miljösmart?

Jag önskar att jag vore en så fin människa som av enbart miljöskäl åker tidiga morgontåget istället för flyget några timmar senare till Stockholm…

Att plockas upp av en taxi 04.55 I Hindås smakar inte smultron för sömnbanken precis. Ändå utsätter jag mig för det för att kunna ta tåget.

Det finns liksom en grej som jag faktiskt mår sämre av och det är att flyga.

Flygresor gör mig ”bakis”, speciellt om de är korta. Jag blir inte mig själv på hela dagen. Så himla ovärt.

Därför tuffar jag genom Sverige mot Stockholm denna tidiga morgon.

Av egoistiska hälsoskäl. Som är jättebra för miljön. Strunt samma att det inte är så tidseffektivt…

Dagen efter njuter jag vatten

Vi hade en sådan himla fin halloweenfest igår. Efter skattjakt i trädgården och ”bus eller godis” på byn somnade mina barn, trots extrem sockerchock, som två dockor i soffan. De andra kidsen (minus ett som somnade jättetidigt) höll ut lite längre. Vi vuxna fick massor med vuxentid runt det festdukade bordet och toppade pumpasoppan och kantarellpizzorna med äppelpaj på äpplen från Åmål. Himla lyxigt att få hänga med sina vänner här hemma och äta god mat i flera timmar!

Jag var rätt mör när jag gick och la mig och tänkte att det nog inte skulle bli någon morgonlöpning. Strax efter åtta stod jag ändå där utanför dörren ombytt och klar. Och vilken morgon jag fick!

Några plusgrader och sol friskade upp mig efter bara några minuter och tröttheten har sedan dess varit ett minne blott.

Nu softar jag och barnen här hemma medan Ola har åkt in till stan för att springa milen på Finalloppet. Jag har frågat via sms hur det gick, men har ännu inte fått någon racereport…

Tror helgen kommer att bli fortsatt lugn och skön. Om inte, har jag morgonens vattennjutning helt färsk på näthinnan.

Ta hand om er och njut av det fina vädret om ni också har det utanför dörren.

Jag vilar

Ja, jag vilar från träning och nu har det redan blivit helg.

Jag vilar för att jag har arbetat en- och en halv dag hos min nya arbetsgivare Skanska. Jag vilar för att det är en massa information in, nya rutiner, nya människor och Skype-möten hemifrån med exemplariskt fungerande teknik, som stressar mig ändå bara för att det är teknik. Det är ny mobiltelefon och nya system. Det har varit kjoltorsdag och sen blev det fredag. Ja jösses…

Och mitt uppe i allt detta virrvarr av nyheter roddar vi för kvällens halloweenfest här hemma med god mat, skattjakt och läskiga girlanger i taket. Barnen är övertända och exalterade.

Så jag vilar fysiken. Tar någon slöpromenad här och där för frisk luft och lite ställtid. Strosar upp på ett berg i närheten av Skanska och tar kjoltorsdagsbilden innan min första arbetsdag startar.

Jag vilar.

Imorgon tror jag att jag har vilat färdigt. Då kommer det att vara gött att  springa längs mina vatten igen.