Posts Tagged böcker
Skrivet av: Mia den augusti 31, 2010 at 13:55 e m
Jag vågar inte trycka på gilla-knappen på Blondinbellas fanpage på Facebook.
Jag är rädd för vad mina 7 miljoner vänner ska tycka *grupptryck*
De flesta är runt 30 år eller betydligt äldre och förstår nog inte varför jag överhuvudtaget skulle kunna vara intresserad av och nyfiken på Isabella Löwengrip. Mitt intresse för storbloggarn baseras på mitt yrke och vad jag gör.
Typ…
Hur förklarar jag det? Måste jag uppdatera min egen status med en förklaring?
Det här dilemmat skär i mig. Jag är svag, feg och klarar inte av att stå upp för mig själv.
Någon som har läst hennes bok Egoboost än förresten? Nej, jag har inte vågat klicka hem den heller 
Bella darling, jag är kanske ditt allra största fan. Ändå är det på det här viset. Vad ska jag göra?
Skrivet av: Mia den augusti 25, 2010 at 11:43 f m
så levereras det så här. Bara så att ni vet. I sann Ernst Kirchsteiger-anda har jag suttit vid köksbordet och slagit in paket, både igår och idag. Två bokvinster i lyxförpackning har lagts på brevlådan.
Jag är livrädd för mig själv. Den jag håller på att bli. Jag hatar att slå in paket.
Det kan alltså vara värt att vinna något, som man inte ens gillar, om det levereras med lite stil. Tänk på det vid nästa tävling…
Skrivet av: Mia den augusti 17, 2010 at 08:13 f m
Namnet på Blondinbellas nya bok, Egoboost, framkallar en lätt kräkning. Om jag skulle skriva en bok om självkänsla skulle jag knappast döpa den till en fet floskel. Ändå är jag sjukt sjukt sjuuuuuuukt nyfiken på vad som står i den. Det är ju ändå innehållet som är väldigt viktigt. Vad säger hon till unga tjejer?
Boken säljer som smör och hennes fans hyllar den så klart. All cred till hennes affärssinne. Det gillar jag henne för.
”Blondinbellas överlevnadguide för unga tjejer”
Hum.
Någon som har läst den?
Precis som ni verkar gilla min tävling där jag lottar ut Camilla Läckbergs Fyrvaktaren, tänkte jag att ni kanske gillar Isabella Löwengrip också. Känns som helt rätt målgrupp liksom 
Är det okej för en 30-årig tant att beställa Egoboost?
Jag var så himla nära att boka boken här alldeles nyss, men jag iddes inte riktigt.
Gud, idag är livet jobbigt alltså. Jag kanske behöver en boost av något slag. Men för egot? Näe, det är skitstort som det är.
Skrivet av: Mia den augusti 16, 2010 at 11:09 f m
Av misstag råkade jag nyss få ovan nämnda bok i brevinkastet. Jag har helt enkelt inte vårdat mitt bokklubbande under sommaren.
Med stor sannolikhet kommer jag aldrig att läsa den. Någon annan som är sugen? I så fall kör vi en tävling.
Skriv en kommentar där du motiverar varför just du behöver den här boken. Det motiv som får mig att dra mest på smilbanden vinner.
Allt sånt där praktiskt med var den ska skickas och så vidare tar jag hand om när vinnaren är utsedd.
Tävlingen avslutas på torsdag kl 12. Kom igen! Tävla nu! Jag är helt säker på att boken är jättebra…
Läs mer om Fyrvaktaren här
Skrivet av: Mia den juni 18, 2010 at 15:11 e m
Nog för att jag har målat in mig själv i ett hörn och är så illa tvungen att träna en massa i sommar, men jag har också ett annat väldigt viktigt mission – sommarläsningen! Oooooh. När jag hamnar i ”the reading mood” läser jag ut böcker oftare än jag byter trosor. Det är faktiskt helt sant. Dels blir jag väldigt introvert och gör inte så mycket annat och dels läser jag sjukt fort.
Så sent som igår klickade jag hem tre fina pocket för 99 spänn. Nu tvekar jag lite för om jag ska ta det här med böcker till en helt ny nivå… Det är många som redan gör det. Min sambo till exempel. Själv har jag inte riktigt förlikat mig vid tanken på att slippa släpa runt på böcker och vända blad.
Jag pratar så klart om ljudböcker. I min värld är allt som innefattar teknik livsfarligt. Nu när man dessutom kan ladda ner dem till mobilen känns det ytterst skrämmande. Men jag tror att jag gör det – bara för att den första ljudboken är gratis 
Mias sommarläsning – ett urval:
Hypnotisören, Lars Kepler
Inte enklare än så, Kajsa Ingemarsson
Tårtgeneralen, Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Och eventuellt kommer jag att lyssna på:
Fånge i hundpalatset, Martina Haag
Men det här kommer inte att räcka. Lite oftare bör jag ju byta trosor… Tipsa gärna om finfin sommarläsning!
Skrivet av: Mia den januari 19, 2010 at 09:34 f m
Här är den. Tegelstenen som ska sysselsätta Hellströmskan den närmsta (fri)tiden. Det är boken, som är tjockare än min underarm (vilket i och för sig inte är ett vettigt mått överhuvudtaget) och väger tunga bokkilon.
Ja, det här är fanimej boken som kräver en specialanordning för att överhuvudtaget kunna läsas. Det är släktträd, kartor, historia, bilder, massiv text och tragiska människoöden i en salig blandning. Jag är bara på sidan 20 och har redan lär mig en massa nya ord. Bara en sån sak.
Jag fick den förresten i julklapp av Ola. Det är ett perfekt sätt för honom att frigöra egentid.
De som viskade – Tystnad och terror i Stalins Sovjet av Orlando Figes andas historia på gräsrotsnivå.
Här får vi träffa människorna bakom de traditionella historieskildringarna – de som levde mitt i det. Visst är den vacker boken? Ett stort plus för det guldiga snöret som finns däri som bokmärke.
For your information:
”Det ryska språket har två ord för den som ”viskar”. Ett för den som viskar av rädsla för att bli hörd (sjeptjusjtjij), ett annat för den som viskar bakom ryggen på folk för att informera myndigheterna (sjeptun). Skillnaden mellan de två orden har sitt ursprung i Stalintidens språkbruk då hela sovjetsamhället bestod av ”viskare” av den ena eller den andra sorten. Det är dessa båda sorters ”viskare” som vi möter i De som viskade.”
visk visk…
Skrivet av: Mia den januari 11, 2010 at 07:47 f m
Jag har ingen aning om varför jag tipsar om den här boken just idag.
Människor det varit synd om – En bok för skadeglädje, medlidande och den där sköna känslan att det inte är en själv.
Författaren heter Kalle Lind.
I boken finns träffsäkra kapitel om kändisbarn, kulturpersonligheter, folkgrupper, bondeförbundare och religiösa knäppgökar personer.
Utdrag ur kapitel 34 Kortvuxna människor historiskt kallade ”dvärgar” och ”lilleputtar”:
När Liseberg 1923 fick status som nöjesfält – efter att länge ha fungerat som marknadsplats, idrottsbana och allmän samlingsyta – var Lilleputtlandet den stora attraktionen. Konceptet var lika enkelt som genialt: En dvärgagentur i Wien importerade från Ungern och Balkan tjugotre småväxta människor, kompletterade med tre ponnies och - som en persiljekvist på en dagobertmacka – addearde tre babyelefanter. Grunden för en succé var given.
Visste ni det här? Nej jag tänkte väl det. Detta är en upplysande bok på alla sätt och vis.
Genialiskt eller elakt?
