Lera, löpning, karta och kompass = lycka!
Skrivet av: Mia den juli 30, 2010 at 18:04 e m
Idag hände det. Vi sprang en etapp på O-Ringen i Örebro. Eftersom orienteringstekniken inte vässats sedan sommaren 2008 blev det långt och lätt. Banan mätte 8.7 kilometer, men det blir ju alltid lite längre
Jag och sambon genomförde större delen av utmaningen tillsammans. Det var vårt bästa gemensamma träningspass någonsin. Vi höll sams från start till mål och jag gnällde inte ett skit.
Nåväl.
Till alla mina löparvänner har jag bara en sak att säga. Ut i skogen och spring för böveln! Låt helt andra muskelgrupper än de vanliga arbeta. Skita ner er! Spring inte runt myrarna – spring över dem! Lämna stigen och skutta mellan stock och sten. Jag lovar att det ger resultat.
Lidingöloppet är ingen terrängutmaning i mina ögon, det är som vilket lopp som helst. Bara lite backigare och på mjukare underlag än ett marathon.
Det är i skogen det händer. Om ni är måna om era kilometertider så skit i klockan, det tar alltid längre tid i skogen och suger mer på benmusklerna än slätlöpning.
O-Ringen värnar faktiskt om dem som inte är helt haj på det här med karta och kompass. Dels finns O-Ringen Challenge för löpare och dels finns en multisportklass, O-Ringen multi. Varför tävla i en dag när man kan tävla i fem i rad? Nåja, man kan vara med i bara en dag också om man är tillfälligt bekväm och regnskygg som Hellströmskan
Ställ upp i O-Ringen, som går i Hälsingland nästa år så kanske ni också får uppleva detta – Running in the forrest high!
Tags:Hälsingland, Lidingöloppet, löpare, löpning, marathon, O-Ringen, O-Ringen challenge, O-Ringen multi, Örebro, terräng, träning
Filed Under: Lidingöloppet 2010, Men Mia!











