Ihållande spöregn är bra grejer det också

Speciellt när regnet forsar längs med spegelblank is. Alldeles extra bra med ihållande spöregn är det under en sen löprunda. Trots att det varken blev långt eller gick fort så kände jag mig stentuff ändå.

Nu är det inte löpningen jag kommer att komma ihåg från den här dagen…

Sällan har en arbetsdags varit så spännande som denna. På första parkett har jag suttit och iakttagit gammal som ung som försökt ta sig ner för den ishala  lilla backen utanför Universitetshuset. Till en början kunde jag inte låta bli att skratta och dela ut stilpoäng, men efter ett tag kändes det otäckt. Som om jag satt och väntade på den stora olyckan och det brutna benet *brrrrr*

Olyckan kom inte denna dag vad jag kunde se. Skönt. För oss löpare innebär i alla fall all denna is en stor utmaning – broddar eller ej.

 

Hej här är jag, men jag är ännu inte mig själv.

Precis som förra veckan känns det tyvärr inte helt självklart vilka ord jag ska smycka bloggen med, så jag satsar på bilder med beskrivande text istället. En enkel utväg :)

Åmål vid Vänern är ett av mina träningsparadis. Vi var där i helgen och firade svärfars jämna födelsedag och passade i vanlig ordning på att träna en hel del. Den här bilden tog jag under min ensamlöpning på lördag förmiddag. En kuperad runda – på landsväg och i snömodd. Jag fotade en skylt. IQ fiskmås…
image
Bara en snabb dusch och lunch senare åkte jag, Ola och Olas bror Björn till Hanebol för att klämma några kilometer längdskidor. Jag ville att det skulle vara fantastiskt – det var det inte. Alltid kul att åka skidor på ett sätt, men sen kan ju upplevelsen i sig variera. Bakhalt och framgrus var denna dags upplevelse.
image
Stilstudie – torkar snor som en riktig kvinna.
image
På söndagen bestämde vi oss för en kortare landsvägsrunda. Och banne mig. Det var jag som fick dra gubbarna runt. Det både gnälldes och ynkades minsann… Boost till Mia Hellström!
image

Sedan vi kom hem från Åmål i söndags har det hänt galet många grejer och det förvånar mig att det bara är tisdag. Känns som en hel livstid flutit förbi. Så nu är jag tvungen att säga hej då på en stund igen. Ikväll ska jag ut och springa! Var god att notera detta på något smart ställe… :)

Dålig bloggare på dåligt humör

Håll ut.

Jag förväntar mig att bli vass och rolig igen inom kort. Saker och ting måste liksom bara falla på plats. Kanske händer det redan imorgon *hoppas*

Den här veckan alltså. Shit pommes! Vilket härj!

Till dess jag blir mig själv igen får ni nöja er med att titta på vacker bild från morgonens tidiga löpning.

My sky…image

Löpning? Njae…

Snarare en stilla morgonlunk. Pulsade i snö och trallade julsånger. Gled omkring på nyplogade gångvägar. Varmt var det också – termometern tippade nästan över på plus. En sån där fin morgon ni vet. Typ helt osvettigt, men jag tog en dusch ändå.

Tack för det Uppsala!

Nu kan ni få fundera över varför jag har en jättestor godispåse med mig till jobbet. Är det min lunch?image

Oh my sweet Valentine

How come we are so perfect together?

Jag gillar inte alla hjärtans dag egentligen. Trams, ostron, presenter och tända ljus när man kan äta falukorv och vara lika lycklig alla andra dagar under året.

Men.

Nyss blev jag svag. Berörd och blödig. Touched.

Suck.

Oh my lolipop.image

Längdskidor, löpning, gym och vila

Tre hela, sköna och fantastiska vilodagar förra veckan, men ändå en massa träning som buntades ihop under fyra dagar. Dubbelpass har fått en helt ny mening i mitt liv.

Sällan har min kropp varit så likstel och rygglägeslängtande som den var när jag vaknade i söndags morse då det äntligen var dags för vilodag. Igen.

I blame skidåkningen i första hand, men I blame avancerade övningar på gymet också. Ytterst lite lägger jag skulden på löpningen, som egentligen är den enda sport jag kan utöva nästan hur mycket och hur länge som helst utan att bli ett ras efteråt.

Bland alla dessa mil jag lyckades lägga bakom mig på fyra dagar är det de knappa 1.8 milen på skidor jag uppskattar mest. I ett fint och preparerat spår som mätte drygt 2.5 km åkte vi varv på varv till ryggen höll på att gå av och armarna var mos. Backe upp och backe ner. Ut på flacken och staka. Glada tillrop från andra motionärer. Och tekniken sitter i ryggmärgen. Behöver ingen uppstart  längre. Det ä bar å åk.

Årets första riktiga pass på längdskidor alltså i Åmåls friluftspärla Hanebol. Hoppas på mer, mer och ännu mer inom en snar framtid

Idag blev det bara en lite sketen lunchlöpning mitt på ljusan dagen i Göteborg. Fick vårkänslor när solen värmde mitt ansikte. Några timmar senare började det att snöa.

Förändringarnas tid…

WTF! Är det Marit Björgen på bilden?! I alla fall väldigt liknande fysik…
image

Laddade och energiska träningsbatterier

Två träningspass igår igen. En lugn återhämtningsjogg på förmiddagen och gym på eftermiddagen. Totalt opepp inför pass nummer två, men det gick bra. Fick dock avbryta mina utfall med vikter på grund av nån konstig känning strax under röven. Bara att ge sig på ryggen istället. Det är så den här biffen jobbar – kreativt och effektivt…

Haha… Jag känner mig inte som hemma på gymmet än. Är lätt stirrig och neurotisk så fort Ola inte håller mig i handen.

Idag är Göteborg ett minne blott och vi befinner oss på annan plats i Sverige som förhoppningsvis bjuder på fina längdskidspår.

Undrar ni var all denna energi, som är enkom positiv, kommer ifrån så kan jag tyvärr inte gå in på det just nu… Lika bra att passa på när den finns där :)

”Börjes special” är givetvis en bidragande faktor.image

Löpning: Göteborg är kuperat

Det visste jag ju redan innan vi stack ut igår kväll. Den som bor i Göteborg kan under varje löppass undvika platta raksträckor om han/hon vill och ändå få variation.

Ola är bra på Göteborg. Jag hittar typ ingenstans och det händer ibland när jag rör mig utanför innerstan att jag inte riktigt förstår hur allt hänger ihop.

Igår blev jag lovad 13 kilometer kvällsmys, men fick typ 16.3 kilometer backträning istället. I relativt lugnt tempo, men ändå. Jag tror fan vi var upp på varenda kulle i stan med avslutning upp till Observatoriet i Slottskogen innan vi tog trapporna ner för berget och sprang hem.

Två löppass igår alltså. Totalt 24 kilometer.

Det här med att leva proffsliv och ha tid och ork för två pass om dagen är någonting som tilltalar mig så pass mycket att jag ska göra det även idag. Men ett löppass får räcka nu på förmiddagen. I eftermiddag tänker jag istället misshandla min egen kropp på gymmet. Vill inte att det ska kännas enkelt och fräscht när träningshelgen tar vid…

Mia myser och skrattar tillsammans med Garmin.
image

Fresh löpning i gamla tights

Jag tycker det är kul att hitta gamla träningskläder långt inne i garderoben. Ni vet sådana där som man glömt bort att man överhuvudtaget har haft på sig. För det första väcker de minnen av träningspass från förr. För det andra så tyckte jag säkerligen att jag var sjukt snygg i just de här paltorna när de var nya.

Idag hittade jag ett par fodrade Newline-tights. Om jag inte minns fel så köpte jag dem på rea i hälsingepärlan Ljusdal. Lagom noppiga och slitna. Sköna as hell. Perfekta för dagens förmiddagsrunda i Göteborg, med isiga vindar och strålande vintersol. 7.7 kilometer problemlösning och pepp inför eftermiddagens utmaningar. Det var jag banne mig värd!

Retroränder :)
image

Kickade igång veckans träning

På en onsdag. Skämmes! :)

Efter dagens dryga morgonmil kan det faktiskt bara bli bättre. Den värsta smärtan i vaderna efter söndagens gymmisshandel börjar att släppa, även om jag även denna morgon inledningsvis fick gå på tå eftersom musklerna vägrade räta ut sig…

Så kan det vara ibland. Det roliga är att jag i år redan har tränat på gym dubbelt så många gånger som förra året. TVÅ GÅNGER! Nästan värt att fira va?

Firar med mus-i-kant-tema på jobbet…image