Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Bjudfredag: Välkommen till sporthumorparadiset!

Eftersom det är är bjudfredag tänker jag bjuda på några av de skämt som snurrar i min hjärna medan jag springer. En löptur är inte bara bra för hjärtat, den är även bra för din inre humorist!

Jag är inte helt säker på att jag kommit på något av skämten nedan själv egentligen. Det kan vara så att jag hört dem och därefter gjort dem till mina egna.

Enjoy!

Vad heter Sveriges två sämsta cyklister?

Inge Hjul och Nope Dal

Vad heter coachen till Sveriges sämsta stafettlag inom löpning?

Inga Springare

Vad heter idrottaren som aldrig får vara på plan?

Åke-Rut

Vad heter Sveriges mest otursdrabbade utförsåkare?

Ben Brott

Mer humorgodis får ni inte denna fredag. Nu vill jag att ni ger mig era bästa! De behöver inte vara sportrelaterade.

Hur mår jag idag egentligen?

Konflikttrött och jobbsliten.
Konfliktskygg och väldigt liten.
Längtar ledighet, men vardagsnjuter novembersolen.
Kaffesugen, gärna med något sött till.
Disciplinerad och odisciplinerad samtidigt – det beror på vad det gäller…
Tränar två pass, men är samtidigt en gnutta oförmögen att ta i.
Hemmakär och jullängtig.
Kramsjuk och lättstött när jag inte får mina kramar.
Nära till skratt och lite babbligare än vanligt.
Behov av att älta fast jag vet att jag inte borde.
Sur som ättika. Arg som ett bi. Glad som en lärka.
Kramsjuk igen, mina barn kanske tycker jag är klängig?
Tacksam för spagetti&köttfärssås som står färdig på middagsbordet.
Ännu mera tacksam för årets första lussekatt med glögg.
Tänker att delar av livet är en fars, medan andra delar är mer finstämda.
Funderar på Stockholm Marathon och Lidingöloppet 2018.
Dagdrömmer om tid att skriva på min bok.
Vill lägga saker bakom mig, men vet inte vad jag har framför mig.

En helt vanlig måndag.

Det är inte alltid skitlätt, men det är rätt gött ändå.

6 saker på önskelistan

1. LEDIGHET – en lång och sammanhängande. Det snurrar i huvudet och helgerna känns alltid för korta…

2. Ett par löpartights som är tjockare än de jag har. Höst- och vinterisvindarna börjar jäklas med framsidan av mina lår. Brrr.

3. En våtdräkt. Investeringen som känns så märklig att jag har svårt att göra den själv. Bättre att bara få fanskapet och acceptera att man är en sån där som försöker simma.

4. Motivation till kvalitetsträning i löparskor. Jag vet hur bra jag mår av att låta mjölksyran spruta och endorfinerna rusa emellanåt, men just nu har jag svårt att ta mig för.

5. En trave böcker och tid att läsa dem. Jag älskar att läsa, men prioriterar det inte. Om traven med böcker låg där så skulle jag kanske tänka om.

6. Det där frisörbesöket jag skjutit upp i cirka 1.5 år. Det är som med böckerna, jag prioriterar det inte, men detta löser jag med en tofs.

Det bästa är att jag har både en födelsedag och en julafton framför mig.

Så tomten, soffläge med typ frisyren nedan med ett par nya löpartights på benen istället för jeans. Släng med en löparjacka också och ett nytt underställ. Glöm inte traven med böcker och träningsmotivationen. Om du missar våtdräkten gör det inte så mycket…

Finns det några nackdelar med en fredagsfrukost?

För nån vecka sedan hyllade jag min nya jobbtradition, som faktiskt är huggen i sten – FREDAGSFRUKOSTEN. Det vill säga den där halvtimmen på fredagar då vi samlas och äter hutlösa mängder färskt bröd direkt från ugnen med smarriga pålägg, häller i oss kaffe och avslutar kalaset med ett quiz. Jag kan ha glömt att nämna quizet i förra inlägget, då det är väldigt roligt, men i min mening absolut inte nödvändigt för att en frukost ska kännas komplett…

Fördelarna med detta helt frivilliga event är väldigt många och väger över, men idag ska jag ändå utreda huruvida det faktiskt finns några fallgropar och plågor med fredagsfrukosten.

# De flesta fredagarna går man bara dit och äter och umgås, men vid två tillfällen per halvår läggs halva ansvaret över på just dig att det blir frukost på bordet. Det är ett stort ansvar med höga förväntningar på din leverans! Idag var första gången någonsin jag fick bära detta tunga ansvar på mina axlar.

# Att släpa den mängd färskt bröd som krävs till jobbet tar på krafterna! Kanske har du fått juice och smör på din inhadlingslista också och råkar av bara farten slänga ner ett paket vindruvor och godis i korgen. Det blir tungt – som ett extra träningspass i vardagen med viss risk för att din bärarm ska bli lite längre än den andra.

# Du är dåligt planerad och måste köpa din del av frukosten tidigt på morgonen i den dyraste butiken i hela stan. Färskt finbröd kostar över 80 kronor per kilo och du lämnar butiken X hundralappar fattigare. Jahapp… Du fick din fredagsfrukost, men har eventuellt inte råd med något fredagsbubbel…förrän efter årsskiftet.

# Vi återgår till ansvaret, när du står där med din frukostkompanjon och oroar dig för om något har glömts eller och det eventuellt är för lite av något. De skivade äggen tar slut för fort och du vet att Johanna vill ha äggmacka och du trollar fram ett ägg till som du skär upp…

Överväldigande ansvar, oro, höga kostnader och tunga lyft vägs dock, som jag tidigare skrev, upp av kompisar, smör som smälter på ljummet bröd och smakexplosionerna som fortplantar sig i munnen.

Förresten, har du några jobb- eller ättraditioner, som sätter guldkant på din vardag och som du inte vill vara utan?

Hålla hårt i traditioner

Visst är det så att variation förnöjer. Ibland springer jag till exempel den gamla vanliga skitmilen baklänges och blir helt förvirrad. Andra gånger tvingas jag ta pasta till fiskgratängen i lunchlådan eftersom potatisen tog slut. Det har hänt att jag borstat tänderna med Bamsetandkräm och smörjt in läpparna med stjärtsalva eftersom det var det enda som fanns hemma.

Jag vägrar att låta livet bli enkelspårigt och likriktat liksom! Flexibility is the key to a successful life, som jag brukar säga.

Fast det finns vissa grejer, som när de dundrar in i mitt liv, genast bli orubbliga traditioner. För att få mig att bryta just dessa mönster krävs det kofot och därefter en väldigt stark lövblås.

På mitt gamla jobb var det fredagsfikan klockan 10 på plan 7. På mitt nya jobb är det fredagsfrukosten klockan 9 på plan 6.

Life!

Min gårdag i bilder

Jag lovade ju en ”Min dag i bilder” som nu har blivit en ”Min gårdag i bilder”. Projektet gick jättebra ända fram till lunch… Men vi tar det från början!

Tar sovmorgon och är inte på gymmet förrän 06.40. Går till Friskis Valhalla, där jag inte varit på skitlänge och märker till min stora glädje att de har byggt om. Tränar främst rygg och testar lite marklyft. Bilden tar jag först på vägen hem, då dagsljuset har börjat anlända. Det är en fin och lugn morgon med magisk morgonhimmel.

Den där sconesdegen som jag förberedde kvällen innan blir äntligen bröd att mätta magen med. Vid halv nio kommer min kollega och vän Johanna förbi förbi för frukost, jobb och pepp inför dagen. Hon får den stora äran att göra detta i sällskap av hela min familj. Minstingen snurrar runt våra fötter och klättrar i kökssoffan, storbarnet showar med kullerbyttor och balanskonster på balansplattan och Ola sitter ner med oss och tar en kopp kaffe. Allt är som det ska.

Vi kör dag två på Svenska Mässan, där vi varvar att gå på föreläsningar med chokladpraliner och helt vanligt jobb. Det är skönt att byta vardagsmiljö ibland och mestadels göra något helt annat än man brukar. Det vanliga jobbet består av strategiarbete och publicering för Instagram. Alltså inte min egen Insta utan en betydligt fräsigare…

Vi lyssnar bland annat på Teo Härén som är en ständigt lärande expert på kreativitet och har en kursgård dedikerad kreativitetsutveckling. Tänk att få hänga på den kursgården i några dagar!

Till lunch är det äntligen dags för den där pajen jag förberedde igår. Så vi kilar hem till mig igen och hänger med min familj. Som ni ser är det bra åtgång på den vegetariska och kulinariska skapelsen som innehöll fetaost, purjo och paprika.

Och nu börjar kameran gapa tom… Jag äter bland annat den ljuvligaste chokladfudge jag någonsin smakat. Den är vacker också eftersom den piffats till med stora saltflingor. Ett perfekt tillfälle för ”en riktig bloggare” att ta fram kameran, men det glömmer jag bort, helt fokuserad på uppgiften att äta upp chokladen. Det serveras gratis ostron, men jag varken äter eller fotograferar dem. Vi går på fler föreläsningar. Tycker och tänker mycket om dem. Men inget av detta hamnar alltså på bild.

Lite senare under kvällen när jag och Johanna sluter upp med några av kvinnorna i mitt liv och hamburgarna och vinet står på bordet, då klickar mobilkameran igen. Det blir en grynig men glad bild till Instastories… Att jag utlovat ”Min dag i bilder” i bloggen kommer jag ihåg igen strax efter åtta på kvällen, men då pissregnar det på mig och är kolmörkt, så jag orkar inte.

Hoppas ni gillar mig ändå!

Kvällspaj

Och då menar jag inte paj som i trasig utan att jag faktiskt på riktigaste riktigt står och lagar en paj trots att det är typ efter läggdags…

Strax innan jag ställde in pajen i ugnen förberedde jag även en sconesdeg som ska vila i kylen till morgondagens frukost.

Hur har det blivit så här? Varför samlar jag en massa husmorspoäng mitt i veckan? Varför sprider jag doften av bak på en tisdag?

Om jag orkar och kommer ihåg ska jag fotografera en hel massa imorgon och bjuda på en ”min dag i bilder”. Då kommer ni att få en förklaring till allt detta köksarbete.

För jag gör som vanligt inget av tvång eller på grund av att jag har för lite vettiga saker på min agenda. Jag gör det här för att göra livet lite festligare och trevligare.

Imorgon blir det party från tidig morgon till sen kväll. Hoppas du vill hänga med! Untz untz untz…

Konsten att vara sig själv när man dejtar

Om dejten ska äga rum på lördag eftermiddag innebär det att jag med stor framförhållning bakar kladdkakemuffins på fredag kväll. När lördagen väl är här springer sambon runt och städar som en galning inför min dejt, som ska äga rum här hemma. Sambon slutför städningen med bravur och jag skickar iväg honom för att köpa färskost, marmelad och saft.  Efter avslutad löptur, som jag tar för att bli lätt rödrosig och få skarpt sinne, förbereder jag en sconesdeg som jag gräddar vid exakt rätt tillfälle. Bröden är helt lagom ljumma när dejten anländer.

Det är så skönt att bara vara sig själv. Avslappnad och härlig liksom!

Jag hoppas verkligen att min dejt Malin, även känd som Trail & Inspiration och två av hennes kids hade det trevligt här hemma hos mig idag. Jag menar, jag bakade faktiskt två gånger inom loppet av ett halvt dygn…

Och så kan man ju tycka att två morsor som bloggar en hel del om löpning och som bloggdejtar borde få till en barnfri löpdejt också. Det satsar vi på nästa gång våra vägar möts i Göteborg eller Alingsås. Då kanske jag måste göra som sambon gjorde inför första gången han löpdejtade mig: köpa sprillans nya och coola löparkläder att impa med!

Det kanske vore på tiden med något nytt ändå faktiskt. Jag menar, ni har ju sett paltorna nedan som jag bar idag ganska många gånger förut.

Tack för idag Malin! <3

Fredagsgodis: Saker du kanske inte visste om mig

Tror jag har gjort ett sånt här inlägg förut, så idag blir det till att gräva riktigt djupt för att inte bli tråkig…

Du kanske inte visste att:

# jag på arbetstid (tillsammans med andra stjärnor) roddar med sociala kanaler som är betydligt större och framgångsrikare än min egen blogg och min personliga instagram. Förutom att de andra kanalerna har galet många följare så ger de, till skillnad från Men Mia!, pengar till mat också. Tyvärr ger de inga roliga pressutskick med löparskor och annat kul, men jag kan leva med det, så länge de gör mig mätt.

# de flesta av mina nuvarande bästa vänner, förutom typ en, har jag skaffat mig i vuxen ålder. Jag har alltid haft kompisar och aldrig varit utanför, men tydligen har jag skrämt bort ett gäng vänner på vägen…

# jag vissa dagar föredrar att vara helt tyst och bara svara på tilltal när jag måste, medan jag andra dagar bubblar över och tar massor med plats. Varken det ena eller andra betyder att jag är olycklig. Jag är bara olika.

# jag blir irrterad när min sambo väljer att ha ”godisstopp” eftersom det innebär merarbete för mig. Det vill säga jag måste köpa mina egna sötsaker och se till att det finns hemma…

# kan få helt sjuka cravings efter saker. Olika saker. Jag har faktiskt, trots att jag är betrakta som väldigt snål (eller bara sunt sparsam och miljömedveten?) betalat 30 spänn för en burk Cola en gång.

# jag har noll koll på vilken musik som är populär just nu, men kan alla låtar i Vajana (Moana), Frost och Rapunzel utantill, med stick och tonartshöjningar.

# jag just nu spenderar en hel del av min fritid på Hemnet. Både för nytta och nöjes skull. Lika mycket som jag spanar på möjligheter till ett nytt hem så älskar jag att hitta de där objekten som (i min mening) är riktigt BAD TASTE!

Det var allt fredagsgodis ni fick idag. Lev väl vänner!

Väldigt mycket måndag

…med regntunga skyar, plaskfest i skorna, ett sönderblåst paraply, konstant hutter och ett gäng rövhattar.

Det är inte så lätt att vara en energisk, glad och bra människa då.

Jag har jobbat hårt för att inte tappa humöret och skrika fulare svordomar än du kan stava till. En stund under dagen funderade jag faktiskt på att bli en rövhatt själv. En rövhatt med extra mycket röv.

Om det är så här människor som pratar om en viss måndagskänsla har det varje måndag, så har jag nu fått förståelse för vad de menar. DET ÄR FÖRJÄVLIGT MED MÅNDAG! GE MIG TISDAG! Eller fredag…

Och så hade man ju tänkt träna också. Idag vill jag inte löpning även om det är det som ligger närmast till hands när den sena kvällen och ”min tid” kommer. Jag har aldrig varit på ett BOX-pass (visst slår man på saker då?), men nu längtar hela min kropp efter det. Jag skulle nästan kunna ställa mig i en boxningsring och improvisera. Och förmodligen åka på stryk. Men i min tanke är det inte vad som händer. Jag äger den där ringen – snabbare än en vessla och hårdare än en noshörning.

Kanske ska jag knyta på mig löparskorna ändå och sluta drömma om att slå på saker. Springer jag, får jag dessutom vara helt ifred far away from rövhattar. Eller så vilar jag.

De som brukar dra saker till sin spets säga ”Måndag hela veckan!” måste ha fel!

Imorgon tänker jag känna så här…