De sociala fikornas helg

Ibland undrar jag varför jag inte hinner träna så mycket som jag skulle vilja. Alltså jag är nöjd med min träningsinsats som heltidsarbetande småbarnsmamma i det stora hela, men det finns stunder då det känns som om min träning saknar det där lilla extra. Energin till förbättrande intervaller eller tid till långsamma långpass till exempel. Ja, ni fattar…

Nu vet jag varför jag inte hinner. Det beror inte på ett krävande yrkes- eller familjeliv. Jag är social och fikar istället för att träna. När den prioriteringen är väldigt självklar känns de där träningsbristerna inte så farliga längre. Att vara social och fika ofta är faktiskt ett helt frivilligt val från min sida.

Den här helgen har inte varit något undantag med födelsedagskalas och fika i fredags, vinterstudion och kladdkakeresterfika på lördag eftermiddag och spelkväll hos grannarna med gofika lördag kväll och långväga besök idag söndag med en fikapaus direkt efter lunch…

Efter två dagar med kladdkaka med diverse tillbehör kändes det lämpligt att plocka fram lite juliga smaker (och obligatorisk choklad) till söndagskaffet.

Men hur mycket jag än gillar att fika, så ser jag ju trots allt till att röra på dököttet mellan varven. Den här helgen har det blivit totalt tre löppass och lite strövande och lugna promenader med sällskap längs mina hindåsvatten. En ganska bra balans utan några som helst egentliga brister kan jag tycka.

Det fikat ger smaklökarna och de sociala relationerna får konditionen och själen av mina vyer vid vattnet.

Livet på den där omtalade pinnen liksom.

2 thoughts on “De sociala fikornas helg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *