Jag på tolvslaget på nyårsafton

Nej här delades det inte ut några nyårspussar och lyckoönskningar inför det nya året. Jag valde istället att filma ett fyrverkeri. Blev en sjukt snygg film by the way…

Skämtåsido.

Det pratas så mycket om att vi ska vara härvarande och närvarande. Leva nu och inte sen. Ta in och reflektera. Lägga bort telefonerna och titta människor i ögonen. Åka på rekreationsresor med mobilförbud avstängda från omvärlden. Stänga ute brus och sus. Koppla ner och koppla av.

Vet ni, allt det där snacket gör mig tröttare och mer frånvarande än själva mobilanvändandet. Folk tjänar pengar på vår socialdigitala(?) frånvaro också. Tjänsterna och de goda råden för ett mer närvarande och härvarande liv kan vara dyra…

Trots att jag är vuxen och gör precis vad jag vill, vågar jag knappt ta upp telefonen i lekparken längre med rädsla för att föräldramaffian ska komma och hugga mig i bakhuvudet med en yxa. Istället händer det att jag låser in mig på toaletten en stund för att få vara helt ifred med min mobil. Det kallar jag för närvaro!

Vi har ett samhälle som ser ut som det gör. För mig blir det knutar i hjärnan av att hela tiden försöka motverka det som är.

Det är status att visa att man här härvarande och närvarande. På Instagram. Som man uppdaterar med mobilen…

Jag lovar dig att om jag tycker att du är tillräckligt intressant kommer jag inte att dyka ner i min telefon mitt under vårt samtal.

Gör du något som är tillräckligt festligt att dokumentera och eventuellt sprida vidare – ja då kan du också lita på mig. Givetvis får du en länk!

Jag är medveten om att det finns nyanser, sjukdomar och annat som kan spela in, men precis som vanligt utgår den här bloggen från mig.

Och kanske dig?

Jag, som närvarande i ett nyårsfyrverkeri.

8 thoughts on “Jag på tolvslaget på nyårsafton

  1. Skönt att läsa detta. Hade övervägt att sätta mobilen bort när jag kommer hem från jobb, tänkte om föräldramaffian spionerar på mig 😉 men misslyckats helt totalt.

  2. Ibland tycker jag folk är tragiska som sitter och fikar tillsammans med varsin mobil i handen. Sen vet jag att jag är där själv ibland. Där men någon annanstans. Ibland tänker jag att jag borde titta mindre på mobilen och ibland tycker jag det är väldans kul. Lite lätt schitzo alltså. Vad jag har kommit fram till är att när jag sitter och väntar på att någon ska lägga ut något, har jag tittat för mycket och borde skärpa mig. När jag tittar och tycker det är kul, då är det ok 🙂

    1. Precis, det ska vara roligt. Jag har också dagar när jag uppdaterar insta typ 1000 gånger för mycket. Haha… Men det går ju över!

  3. Sitter på toa och kollar Instagram gör jag också. Tills maken igår berättade att han hade läst att folk som kollar mobilen på toaletten ofta har bajsbakterier på telefonen. Mysigt.

    Men det där med användandet. Även här tycker jag att det gamla begreppet ”lagom” funkar. Kolla mobilen hela tiden istället för att umgås med familjen är givetvis inget att sträva efter, men att undvika den helt och hacka på folk som använder den är kanske heller inte nödvändigt.

    1. Ja precis. Lagom. Och så att man själv inte mår dåligt av det. För jag tror inte kidsen mår dåligt av att man kikar på den emellanåt 😉 Det där med bajsbacillerna hörde jag också, men ignorerar… Haha…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *