Huvudlös löpare

Postat av
1

Ja idag joggade jag faktiskt helt utan huvud. Det var bortkopplat från kroppen som på schletna ben masade sig framåt genom ett soligt Göteborg. Åtta kilometer och det var alldeles för varmt. I alla fall i min novembermundering. Pust.

Kopplade bort huvudet eftersom jag har så jäkla mycket att styra med. Strax kommer en kvinna, som vi har lurat på vår råsaftcentrifug och karaokemaskin. TRADERA is the shit! Vi blir minst 30 kronor rikare på den här affären. Kanske kan vi få en halv lök eller en kopp linssoppa för det på Kanarieöarna? Sååååå mycket möda, besvär och planering för en så liten peng. Fast det är skönt att inte slänga saker utan låta dem gå vidare till någon som vill ha dem. Räsajkling!

Brukar du shoppa på TRADERA? Inte jag. Ibland går jag in där och kollar på fula saker. Till exempel råsaftcentrifuger…

Alldeles för mycket kläder på kroppen. Snart naken i ett annat land! image

Flippa blodpudding till lunch

Postat av
Svara

Det är en sådan där bra grej som man kan unna sig vid hemmajobb. Microvärmd blodpudding i lunchrummet på jobbet är nog ingen höjdare.

Jag är ingen hälsoguru och tycker att folk får äta precis vad de vill, men jag vill ändå slå ett slag för puddingen gjord av bland annat grisblod. Blodpudding ingick bland annat som en viktig del under min uppladdning inför Stockholm Marathon 2011. Ni kommer ihåg att det gick bra va? :)

Trots att jag inte laddar för något speciellt just nu så åtrår jag järnet som finns i blodsmeten mer än någonsin. Blodpudding ger hopp om en frisk, pigg och stark Mia!

Supermat.
image

Njuter svensk vår

Postat av
Svara

Även om den inte är helt snäll just nu så tycker jag att det finns få anledningar att klaga. Ni vet ju. När sommaren väl är här så glömmer vi att våren inte var helt perfekt. Vi glömmer bort snöblandat regn och huttrandet i alldeles för tunna vårjackor. Vi tänker inte längre i termer som ”Vad hände med värmen?”. Vi andas, lever och njuter svensk sommar. Den bästa sommaren. Den som är kort och efterlängtad och lämnar efter sig känslan av att ha befunnit sig i ett vackert vykort i några månader. Snart är den här. Faktiskt.

Så sent igår kväll, när jag löpte i ett Göteborg som bjöd på iskallt regn som trängde igenom tightsen på bara några minuter, så tänkte jag sommartankar. I nio kilometer av 11 gick det bra att tänka sommar, sen började jag frysa och längtade hem till lägenhetsvärmen.

Idag packar jag väskan full med sommarklänningar, trots att jag har sett att vädret är lite skakigt på vår semesterort. Fast för min del är det något bra. Jag mår dåligt när det är för varmt hela tiden. Det blir så svårt att andas och ta sig för saker. När man vill ut och ta sig en tur i löparskorna till exempel, då är det verkligen bra om det är lite svalare.

Avslutar med lite vårfärg.

När en tomt styckas i flera delar och på vår del hamnar en vildvuxen rabatt med påskliljor. Win! Plockade med några hem för att få vara med när de slår ut. Ser ut som att de är på gång va? Kom igen nu liljorna!image
Provisorisk inredning i vår lillstuga som för närvarande ser ut som en väldigt liiiiten byggarbetsplats. Vi har stora och färgglada planer för liten yta. image
Grönt och retro. Jag och Ola börjar ju bli till åren, så vi plockar helt enkelt upp bitar från vår barndom… image

Mot kvällen blev det min tur att springa

Postat av
1

Vi anlände lillstugan vid havet klockan fem, målade den sista väggen limegrön och konstaterade att vi är bra på att hemmafixa. Alla inredningsprogram på tv och magasin kan läggas ner direkt. Alldeles för färglösa, opersonliga och förutsägbara för vår smak… Punkt. Längtar till jag kan blogga slutresultatet! Blir nog nån gång i sommar skulle jag tro.

Aja. Efter målandet gruvade jag mig och tjurade en stund innan det bar iväg längs med landsvägen. Duggregn och lite dimma över havet, men fint skit ändå. Det är sällan jag tuggar asfalt. Idag gjorde jag det i 14K i behagligt tempo utan skenande puls och flås. Utövade till och med lite grannsämja oss stugägare emellan och kände mig sjukt vuxen. Klappade en hund och kallpratade så där trevligt som väluppfostrade tanter gör. Mycket kan hända under en löprunda samtidigt som det egentligen inte händer något alls.

Det var när jag kom hem som det hände på riktigt…
image

Premiärloppet i Göteborg

Postat av
1

Som supporter och klädhållare till karln. En Ola utan formtopp, långt ifrån forna storformen, men på riktigt jävla bra humör. En kuperad mil i Skatås skogar. Segraren klockades på typ 34 minuter. Knappt 10 minuter senare kom min Ola i mål med världens största leende. Mitt hjärta smälte direkt.

You do not have to run baby. You had me at hello…

Fast jag är väldigt glad att jag fick vara i Skatås idag och få sol på näsan och lite för mycket frisk luft. Och kanske väcktes en liiiiiiten tävlingsglöd av den sköna stämningen. Men bara nästan.

Stilstudie i kronologisk ordning. Från start till mål.
image
image
image
image

När Men Mia! gick i mål i Ursvik

Postat av
1

Två gånger till och med, men jag fick aldrig något pris.

Planen var den grönmarkerade milen, men mina lättklädda löparfötter klarade inte av terrängutmaningarna denna kväll. Stannade mitt på ett fält som förvandlats till en sjö, blev en mes och vände. Tittade ner på mina vita Nike lunarace, som tacksamt tittade tillbaka.

Istället blev det två varv på den gulmarkerade femman som var torr, fin och inte bjöd på några direkta utmaningar. Antar att det är längre ut i skogen det händer vad gäller kupering och mjölksyra.

Med transportlöpning totalt 15.6 km, ett väldigt långt distanspass på en vardag för att vara mig. Sjukt nöjd med det, men så är jag ju också väldigt nöjd hela tiden.

Ursvik gav mersmak och passade mina våta löpardrömmar perfekt. Ser fram emot att utforska varenda litet spår nästa gång jag har möjlighet.

Storslagen målgång båda varven. Armarna i skyn!
image

Äntligen en återhämtningsjogg!

Postat av
Svara

Eller snarare: Äntligen behov av återhämtning! Precis så kändes det igår, när jag gav mig ut och hade exakt 45 min till förfogande. Äntligen har jag alltså lyckats träna så pass hårt och mycket att jag är lite sliten. Det var inte igår. Någon gång i början av februari kanske? Stora framsteg i min egobubbla och framför allt en go och skön känsla i kroppen.

Att vara glad för det lilla. Det är jag ganska bra på. Jag tänker inte längre på fina träningspass jag missat och PB:n som runnit mig ur händerna denna vår. Jag tänker på när Mia fyller 34 år och gör en Evy Palm. Det är typ 19 månader kvar tills jag förväntas leverera… :)

En sjö. Samma sjö som jag rundade både i tisdags och igår.
image

Stockholm is nice to me

Postat av
Svara

Uppsala däremot är jag inte lika nöjd med den här veckan… Allvarligt. Men nä. Den storyn spar jag till ett annat forum. Ältar ihjäl mina vänner och sambo kanske?

Med anledning av tillfälligt stockholmsboende betyder livet än mindre tid på grund av daglig pendling. Dessutom bor jag hos min bästis, som jag alltid prioriterar före allt annat. Ska det tränas så måste det göras snabbt inom ett exakt tidsintervall. Det är ovant för mig som är en riktig lökare…

Igår hade jag lite drygt 40 minuter till förfogande. Efter en seg start var det bara till att lägga in östempo om det skulle bli nåt att hänga i julgranen. Kryssade bland gäss, svanar, promenadfolk, joggare och fotbollslag. Det är trångt runt de där sjöarna i Solna/Sundbyberg(?). Men det var en fin och bra träningskväll trots trängsel. När jag kom hem var jag helt nöjd med passet och min egen insats. Flås!

Viktigast av allt… Jag hann med allt jag skulle där på kvällskvisten. Laga godmaten, äta den i trevligt sällskap och titta på när mitt älskade Brynäs fick pisk.

Hej vårkväll!
image

20K – ibland handlar löpning om att stå ut!

Postat av
2

Söndag i Skatås. Två varv på grusåttan och sen hem. Sol i ansiktet hela vägen. Glittrande vatten. Leende människor. Ni vet allt det där en motionslöpare gärna hyllar och uttrycker sin eufori kring i diverse blogginlägg.

Men.

Blåsor under fötterna, som jag inte riktigt vet när och varför de utvecklades. 12 kilometer av 20 med vätskefyllda luftballonger under fossingarna. Ben som trästockar. Borde ha passat på att slå ihjäl någon som jag inte gillar med dem.

Alltså. Jag läser gärna om och deltar indirekt i andra människors lätta och starka långpass, men det är definitivt inte min verklighet just nu.

Aj som fan alltså.

20K i 5.15-tempo och jag fick KÄMPA. Kan ändå glatt konstatera att jag gått från ruta tvåkommafem till trekommafem. Av tio rutor. Där att stå på ruta ett är sämst. Bra där!

Igår plåstrade jag om blodiga tår i Solna. Måndagsvila med pasta, rödvin och bästis. Klagar inte.

Idag däremot kan det hända stordåd i löparskorna. Utan skav och blod.

”Vila”
image

Mat mat mat…

Postat av
Svara

Gav Ola presentkort på utefrukost i födelsedagspresent. I morse gjorde vi äntligen slag i saken. Hotellfrukost på Scandic Opalen. Krypavstånd från där vi bor.

Och det var en jävla tur…

Ach. Lite ägg och bacon och extra allt av precis allt annat har väl ingen dött av. Kanske till och med är tvungen att slänga in en vilodag på grund av välfärdsproblemet ”för mätt”.

Omgång nummer ett. Avslutade kalaset med pannkakor.
image