Igår var dagen då…

# jag glatt skrollade bakåt i min egen blogg för att se vad mitt träningsprogram hade att bjuda på den här veckan. Det visade sig att träningsprogrammet var slut. Ohps liksom. Nu då? Aja. Elitgenerna får vila helt enkelt…

# jag löpcoachade med inriktning på att inte prestera. Det bjöds på en hel det löpning såklart, men jag skulle vilja påstå att samtalet var precis lika viktigt. Rekommenderar Åsas inlägg En prestationsprinsessa funderar då jag tror att det är något många brottas med.

# jag bestämde mig för att jag vill styrketräna idag. Det kan dock komma att ändras. Snart.

# jag kom på att en av anledningarna till att jag tränar just nu är för att legitimera fuldans på Instagram. Och få likes för det?! Ni som följer mig där fattar.

# jag tog ett foto och lyckades se allvarlig och seriös ut. Eller vad tycker ni?

Vår bästa löpartid är nu!

Visst är det väl fler än jag som gått och längtat efter soldränkta morgonjoggar utan risk för förfrysning av nakna kroppsdelar? Sådana där löprundor där en har tagit på sig för mycket kläder, eftersom man ännu inte litar på vädret, och får skala av ett lager under löpturen. När det börjar bli grönt ute, men fortfarande känns så där knoppigt och fräscht och det är tid kvar till utblommning och full grönskeprakt.

Vi är där nu! Alla årstider har sin charm såklart, men vår bästa löpartid är faktiskt nu. Det är nu löparsäsongare, som vilat eller tränat annat under vintern, snörar på sig löparskorna för första gången i år. Det säger bara pang och vi blir fler på gatorna, stigarna och i terrängen som springer. Vi som springer året om uppskattar den lättklädda enkelheten –  det är lättare, skönare och går snabbare att ta sig ut.

Löparkänslan kommer närmare inpå. Det blir mer välbehagsrys och mys och mindre iskall fys och frys.

Jag har en välförtjänt vilodag idag, men ska löpcoacha live ikväll och behövde komma ut och känna på terrängen och planera lite. Så trots frånvaro av egen träning fick jag en timmes morgonsol. Det kändes oerhört lyxigt att bara strosa omkring, ta något löpsteg och skutt ibland och kisa mot den värmande lysplattan på himlen.

Så gå ut bara! Och stanna där ute så länge du kan. Det är du värd.

Den magiska raksträckan

Är du precis som jag att du har partier på dina mer frekvent använda löprundor som alltid går lekande lätt medan andra alltid känns tråkiga och tunga? När jag springer till Skatås för att runda femman till exempel finns det ett ställe där hela min kropp liksom låser sig. Det är ingen tung backe eller så, nej just det där partiet bara är. Jag blir uttråkad, får trästockar till ben och vill lägga ner hela löparverksamheten.

Men nu ska vi inte grotta ner oss i tråkigheter. Idag bjuder jag på min magiska raksträcka istället!

När jag kommer i nedförsbacken som ni ser där borta i fjärran försvinner alla sölkorvsfasoner. Det går inte att springa långsamt här oavsett vilken typ av pass man är ute på. För det första får man bra fart med sig i nerförsbacken och för det andra sluttar raksträckan lite lätt nerför, men inte så att det egentligen märks. Att man springer fort känns inte, så jag brukar för nöjes skull ta en titt på klockan och konstaterar alltid ”Gött världsmästarhastighet!”.

Raksträckan som mäter cirka 1.5 kilometer leder rakt ut i havet om en inte bromsar i tid.

Jag borde anordna en löpartävling på den här raksträckan. Skulle vinna lätt! I alla fall åt ena hållet…

Mycket löpning för pengarna

I min värld betyder rubriken ”Träning på minimalt med tid som ger bra effekt”.

Effekten kan, men behöver inte, vara träningseffekt. Det kan också handla om komprimerad och maximal livsnjutning eller akut behov av tid för sig själv, om än bara 30 minuter. Till exempel.

Idag var det dags för sambons förmodligen enda intervallpass inför hans tävling på åtta kilometer nästa vecka. Eftersom jag känner honom rätt väl som löpare bestämde jag korta intervaller i överfart (betydligt snabbare än hans tänkta tävlingsfart) för att ge hans snabba muskelfibrer, som han naturligt har rätt många av, en ärlig chans. Vissa löpare behöver liksom bara väckas till liv och få en knuff i rätt riktning. VISST ÄR DET ORÄTTVIST?!

Nåväl. Det blev väldigt mycket löpning för pengarna kan jag säga. Även för coachen, som fick ta rygg på sin adept och springa för glatta livet. Haha…

Dagens intervallpass

# 1 kilometer uppvärmning
# 10 x 2 minuter i överfart (1 minut vila mellan varje intervall)
# 1 kilometer nerjogg
# Bonus: några hundra meter kärlekspromenad på tu man hand, eftersom ingen av oss orkade springa en meter till när passet var färdigt…

Mitt eget träningsprogram fick i vanlig ordning ge vika eftersom träning med sambon kändes mycket roligare. Allt är som det ska med andra ord.

Näe, träningen har verkligen inte prioriterats den här lediga långhelgen. Fast igår var jag ute i skogen helt själv en väldigt kort sväng klockan sex på morgonen. Det var oerhört mycket löpning för pengarna. Och så har jag spelat in min första träningsvideo anpassad för en viss person. Det var oerhört mycket skratt och pinsamheter för pengarna, trots att jag var helt själv på inspelningsplatsen.

Vi avslutar inlägget med dagens gasell.

Fredagslistan som innehåller allt möjligt

1. Dagens träning

När man kliver upp strax efter 05.30 och regnet piskar mot fönstret krävs det lite superkrafter för att inte stanna inomhus med sin väldigt goda kopp kaffe. Jag samlade ihop mig, bytte om och när klockan slog 07.30 hade jag sprungit 15K i regn, vind och hagel. Mycket uppfriskande…

2. Fredagsfrukost

På grund av ovanstående blev jag så hungrig att jag inte orkade vänta på att gröten skulle bli färdig. Fristajlade därför ihop en stor skål med fil, havrekuddar, keso, kiwi, banan och pumpakärnor som jag åt på stående fot vid diskbänken. Och ett ägg såklart.

3. Coachingglädje

Jag får kontinuerliga och glada rapporter från den här löpardamen som går från klarhet till klarhet med sin träning. Det värmer mitt hjärta något så oerhört när hon skickar träningsglädje och endorfinkickar via Facebook <3 Sambon, som ska springa snabbt jättesnart, har sprungit tävlingsbanan som ett distanspass och så skickar jag ut honom på intervaller i helgen. Sen är det väl dags att börja trappa ner träningen för att vara pigg på tävlingsdagen? Haha… Lite är bättre än inget!

4. Vad blir det till lunch?

Förmodligen vegetarisk lasagne för fjärde gången den här veckan. Men eftersom den är fullproppad med grönsaker, Keso och många sköna kolhydrater så tror jag att jag överlever att äta ensidigt…

5. I kappsäcken

Väskan packas lätt för en helg vid havet. Egentligen är det bara ett par löparskor jag saknar där för att överleva en helg, men det slinker alltid med lite extra. Just den här helgen får vi besök av svärföräldrarna och kommer att städa stranden och hamnen med hela byn. Mysigt! I träningsprogrammet står det 10 x 500 meter och 10K progressiv löpning, men vi får väl se hur det går med det 😉

6. Vad blir det till middag?

Jag önskar att jag kunde skriva något salt här. Typ sjömansbiff, ostron eller hummer med Champagne. Det blir tacos.

7. Fredagsfeeling?

Oh ja! Jag är just nu på väldigt bra humör och ser fram emot att bocka av att-göra-listan som ligger bredvid mig på köksbordet. Sen åker axlarna ner till normalläge och jag blir ”queen om fucking weekends”.

Ta hand om er! <3

Veckans klantigaste

Jag har två miljoner gym på promenadavstånd att välja på. Näe, kanske inte riktigt så många men ni fattar… Gymmen är verkligen JÄTTEMÅNGA!

När lilla träningsluckan dyker upp där på morgonkvisten, väljer jag för kul skull ett gym jag inte brukar gå till på förmiddagarna.

Jag spatserar glad och peppad i hågen genom ett soligt Göteborg med gymväskan slängd lite coolt över axeln som värsta ungdomen. Det ska verkligen bli kul att träna idag. Träningsglädjen lyser i ögonen. Tralalalala… Och så vidare.

Döm om min förvåning när gymmet är stängt och inte öppnar förrän 10.00 då det i min värld typ börjar gå mot kväll. Världen raseras inte, men tidplanen gör det. För jag hinner verkligen inte gå till ett annat gym – jag måste träna nu! Eller gå tillbaka dit jag var och fortsätta med det jag höll på med…

Så nu sitter jag här otränad och alldeles för lunchmätt med en ny träningslucka som uppenbarar sig alldeles strax. Jag har trippelkollat öppettiderna. Inget gym i stan har stängt vid 13.30, fast den där känslan jag hade i morse är borta.

Äh jag går dit och hoppas att jag får feeling. Tar promenadvänliga skor på fötterna om kroppen kommer på att den hellre vill samla några solskenskilometer steg.

För rörelsen behöver jag verkligen efter en dag framför datorn. Och löparbenen behöver vila.

Vägra vara träningsperfekt!

Att vara en spontan löparsjäl som följer ett träningsprogram är inte helt enkelt. Den ena sidan av mig går igång på min nya grej, att försöka vara strukturerad, och klappar sig på axeln efter varje pass som genomförs enligt plan.

Den andra sidan springer tre snabba mil på påskafton och får stryka två av de planerade passen i träningsprogrammet och måste vila så mycket veckan därpå att typ allt går i stöpet. Den sidan går också till gymmet med siktet inställt på löpstyrka, men hittar sig själv hängandes i någonting eller fastnar framför marklyftsstången till det är dags att gå hem.

Jag har prestationsinriktade mål, men har inte anmält mig till en endaste löpartävling. Jag har faktiskt inte ens kollat i en loppkalender.

Om sanningen ska fram är jag nog betydligt bättre på och tycker att det är roligare att skriva ett prestations- och målinriktat träningsprogram än att faktiskt följa det.

Fast jag vägrar vara träningsperfekt, så det gör inget. Det som är perfekt är sällan särskilt roligt. För jag har ju väldigt roligt med min träning. Förmodligen är det precis den faktorn som gör att jag vill träna i princip varje dag.

Jag är långt ifrån perfekt som människa (det vill säga tråkig), men jag hyllar min inställning till träning och rörelse inför mig själv flera gånger i veckan. Träningen identifierar mig. För många människor är jag nog ”hon som tränar mycket”. Träningen fyller mig med liv, upplevelser och energi. Träning stärker befintliga sociala relationer och skapar nya. Träningen ger mig muskler och ett starkt hjärta.

Stycket ovan är förmodligen det som kommer att göra att jag tillslut eventuellt når mina prestationsinriktade mål utan att behöva träna perfekt. För jag kommer aldrig att sluta träna (och därmed också utvecklas) eftersom träningen ger mig så mycket tillbaka.

Ni ser ju, det finns ju inte en endaste anledning att vara träningsperfekt. Kanske är det till och med väldigt onödigt?

Hur funkar du?

Dags att formtoppa sambon

Och det är lika roligt varje gång. För får man det fina uppdraget att formtoppa min sambo i löpning har man som träningscoach sällan särskilt mycket tid på sig.

Sambon har sprungit måttligt (typ när jag har tvingat honom att springa med mig) och mest hängt på gymmet det senaste halvåret och så igår kom han helt plötsligt på att han ska tävla och springa åtta kilometer jättesnabbt. Om mindre än två veckor…

Jag utgår enbart från mig själv när jag säger att tidplanen ovan ger mig ångest. Som tur är så är vi väldigt olika jag och sambon. Medan jag är en typisk uthållighetslöpare och får kämpa hårt för att bli snabb på kortare distanser är han precis tvärtom. Kort och snabbt är hans grej.

Vi har gjort det här tillsammans flera gånger förut och det har alltid gått helt enligt eller över förväntningarna. Så coachen är hoppfull.

Förhandlingarna började redan igår eftersom jag tycker att han ska lägga sin tunga styrketräning lite lätt på is och fokusera främst på löpningen de kommande två veckorna.

Annars lär han inte bli någon referens att skryta med…

Massage i Göteborg – ett bra erbjudande!

Inlägget presenteras i samarbete med BODY THERAPY GÖTEBORG och innehåller ett bra erbjudande.

Minns ni att jag var på en helkroppsmassage förra veckan? Hela min kropp – från lilltån till skalpen – fick sig en skön genomgång. Massagen genomfördes under trygga förhållanden i ett mysigt rum hos Body Therapy Göteborg, som finns på Engelbrektsgatan 59 mitt i centrala Göteborg. Under massagen spelades lugnande musik och rummet lystes upp av levande ljus.

Body Therapy Göteborg erbjuder bland annat djupare idrottsmassage, lymfmassage, svensk klassisk massage, ansiktsmassage och hawaiiansk massage. Läs mer om massageformerna.

Min massagebehandling

För att säkra att jag skulle få rätt behandling hade vi ett samtal där vi gick igenom min fysik och mina förväntningar och behov. Eftersom jag inte har några fysiska problem önskade jag ”en skön stund” med massage för återhämtning och uppmjukning av eventuellt stela muskler.

Jag blev inte besviken. Annika Damm, som genomförde massagen, plockade ihop en godispåse som passade mig perfekt. Mina löparben njöt, några knutor löstes upp i min nacke, jag ryste av välbehag av skalpmassagen och min mage förvånades på ett positivt sätt av lymfmassagen. Det var länge sedan jag kände mig så avslappnad som när jag lämnade massagerummet.

Ett bra erbjudande – 20 % rabatt

Jag vill att fler ska få sig en riktigt go stund hos Body Therapy Göteborg. Därför får du 20 % rabatt på en valfri massage! Det innebär till exempel en hel timmes djup idrottsmassage för bara 560 kr (ord.pris 700 kr).

Du, eller varför inte någon du tycker riktigt mycket om, är värd det.

Bokar och ser prislistan gör du enklast här: bokning av massage hos Body Therapy Göteborg

För att få 20 % rabatt anger du menmia i kolumnen ”noteringar” när du bokar.

Erbjudandet gäller när du bokar före den 1 juni 2017.

Löparutsikterna mycket goda

Jag är vanligtvis inte så kräsen med var jag springer och hur det ser ut runtomkring mig på löprundorna. Huvudsaken är liksom att jag springer. Jag menar, det händer att jag med nöje springer 10 varv eller mer på löparbanan vid Ullevi, vars omgivning alltid ser ut som en sliten arbetsplats…

Så idag hade jag en riktigt fin runda på gång. Dagen efter intervaller kommer nämligen nästan alltid ett lugnt distanspass som får bli och gå hur långsamt som helst. Jag kände för böljande landsvägslöpning i ett spirande vårlandskap på vägar som är säkra fotogeniska kort, vilket jag och mobilkameran såklart skulle utnyttja.

När jag sprang visade det sig dock att skönheten längs mina landsvägar var konstant. Det såg i princip likadant ut och var lika bedårande vackert längs med hela sträckan med blå himmel, fluffiga moln, några typiska västkustkullar och en böljande vägbana. Det var magiskt att springa i, och överflödet av kodak-moments var väl ett ganska stort välfärdsproblem, men på riktigt kändes det bara kul i cirka två kort…

För rundan började som på bilden nedan och jag förtrollades av grönska och fluffiga moln.

Lite senare såg det ut så här. Jepp, gräset är lite grönare men någon större variation är det inte.

Så jag fotograferade den här trehjulingen istället. Med sin blotta närvaro har den piggat upp många av mina löprundor.

Och så avslutade jag passet med en nyp-mig-i-armen-målgång med utsikt över såväl vårt hustak som havet.

Det blev en härlig och avkopplande runda i alla fall och det är väl ändå huvudsaken.