Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Kategorin viktigare blogginlägg: Bakom mina solglasögon

Jag tänker på det rätt ofta. Vilka är människorna bakom bloggarna egentligen? Min känsla är att de flesta jag läser är väldigt ärliga, vilket är störtskönt, men nog finns de sidor hos sig själva de lyfter fram extra mycket. Ofta handlar det om driv, fokus, hälsa, passion, kunskap och livsnjutning. Jag har full förståelse för att en inte outar precis allt, för det gör verkligen inte jag heller. Dessutom är det roligare att skriva hur grym en är än att rabbla tillkortakommanden.

Fast det är faktiskt först när människor vågar visa sina svaga sidor som de blir intressanta på riktigt. I alla fall för mig.

Idag ska ni få veta fem saker om mig som inte är till min fördel:

1. Jag kan vara väldigt frånvarande. Min sambo kan stå och prata med mig och hela jag ”vandrar” iväg någon annanstans. När jag vaknar till har jag ingen aning om vad som sagts. Ola blir less. Och jag också.

2. Jag kan förstora upp små saker till stora problem (dock inte alltid) som äter hål på mig istället för att bara lösa skiten eller strunta i det och gå vidare. Jobbar på det och skapar mig på egen hand en bättre arbets- och livsmiljö då det är min allra högsta chef, det vill säga Mia Hellström, som är boven i detta drama.

3. Jag kan inspireras på fel sätt. Trots att jag mår hur bra som helst och verkligen inte behöver lägga till eller dra ifrån något i mitt liv för att må bättre, så händer det ändå att jag känner att ”jag borde äta nyttigare” ”borde träna annorlunda” ”borde en hel jävla massa saker”. Tack och lov är jag så gammal att det är snabbt övergående. För jag borde faktiskt ingenting.

4. Jag kan bli akut ledsen och apatisk. Det bara drabbar mig. Just i dessa stunder hjälper ingenting. Inte träning. Inte choklad. Inte att prata med någon. Det är bara att gilla läget och låta det värka ut. För det går över. Oftast ganska snabbt.

5. Under perioder saknar jag helt driv och gör bara EXAKT det lilla jag måste göra för att få allt att gå ihop. Fast det är kanske ingen dålig egenskap egentligen. Det är nog bara sunt.

Någon som vågar anta utmaningen att beskriva fem mindre fördelaktiga sidor hos sig själv?

Säg till mig i så fall, för då tycker jag att du är intressant! 🙂

Hos Men Mia idag: Lite mera naket och osminkat. Det är  dock ingen bekymmersrynka jag har mellan ögonen. Det är solen…menmia-naken

 

Det enda kritiska mail jag fått sedan jag blev en löparblogg…

handlade om att jag mörkade min träning. Personen som skrev mailet tyckte att det skulle vara  bättre om jag vore ärlig med hur mycket jag tränar, så att folk inte tror att det går att uppnå så fina resultat som mina utan att slita.

Har jag berättat för er att jag sitter inne med enorm talang samt har kenyanskt påbrå? Mina förfäder sprang tre mil tur och retur till skolan varje dag och åt majsgröt till frukost, lunch och middag.

Är det då konstigt att jag inte behöver träna så mycket för att hålla världsklass?

Nej just det.

Och vad jag vet så har jag aldrig lovat någon att redovisa varje sprungen kilometer. Sånna bloggar orkar jag ju inte läsa själv, så varför skulle jag bli en? Fast om ni är lite kluriga och läser mellan raderna så tror jag faktiskt att varje pass jag genomför redovisas på ett eller annat sätt. Så det så.

Här står jag och funderar över om jag ska berätta att jag om några timmar kommer att ha lagt 51 kilometer bakom mig. Jo men det kan ni väl får veta. Så jag berättade det.