Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Midsommar = Återhämtning

Jag startade min midsommarafton 06.00 i Göteborg med ett kort löppass och löpskolning under regntunga skyar. Morgonen var helt fantastisk, men jag började ganska snabbt att drömma om sill, jordgubbar och knäckebröd med lagrad ost…

Vi åkte mot vänner, torp och solsken lagom till lunch. När sällskapet bestämde sig för att gå till en sjö och basta och bada valde jag att lägga mig i den overkligt sköna gästsängen och sova. Kan vara det bästa jag har gjort den här veckan. När jag inte sov spanade jag på svalor genom fönstret och kände mig allmänt awesome och rofylld.

Lagom till vänner och kids kom tillbaka var jag på G igen och vi kastade oss hungrigt över jordgubbar med grädde strax innan kvällsgrillen. När alla barnen somnat blev det en hel del vuxet nattsudd med snacks och choklad.

Trots att jag höll mig till alkoholfria alternativ igår har midsommardagen gått i vilans tecken. Vi hängde kvar så länge vi kunde med våra vänner i torpet och jag lyckades även idag piska in en powernap på eftermiddagen. I övrigt har vi grillat korv utomhus, ätit blåbärsglass med chokladsås och umgåtts med hönor, får och kor.

Jag har helt enkelt laddat batterierna i väldigt gott sällskap. Det enda rätta för mig just nu.

Imorgon har jag faktiskt lite roliga löpargrejer på att-göra-listan att stå i. Med tanke på all den sömn jag håvat in på sömnkontot det senaste dygnet litar jag på att det kommer att spritta i benen och dessutom finnas energi över att dokumentera och blogga om det 🙂 Vi hörs!

Till dess kan ni väl njuta lite av min midsommaridyll tänkte jag.
menmia-gräklipp-midommarmenmia-midsommar-barnmenmia-komocka-midsommarmenmia-midsommar

Hur du återhämtar dig

Det är dagen efter ett långt långpass. För en av er har det inneburit en stor utmaning för kroppen och dessutom genererat ett rejält distansrekord. Rekord är till för att njutas av i några dagar. Hon ska därmed inte träna alls denna söndag – bara njuta av sin prestation.

Återhämtningen har gått bra med grekisk buffé och mycket skratt på en trevlig hemmafest kvällen innan. Ni kom i säng i skaplig tid och har sovit nästan åtta timmar.

Solen skiner utanför fönstret. Rörelse utomhus känns helt rätt. Det byts om till sportigare outfit, som passar bra för en långpromenad. Ni vet en sådan där promenad utan hets, som inte går särskilt fort, men innehåller spontana pauser för att titta på saker och ta in det som händer runtomkring. Hennes ben väcks till liv och mår prima. Det gör inte ont någonstans, det enda som känns är det där sköna pirret.

Efter önskemål stannar ni till i närmsta utegym. Hon vill veta vad en kan göra på det där stället. Du förvandlas från söndagsflanerare till strukturerad gymapa, som hänger, klänger, lyfter och ligger med näsan i gruset.

Fyllda med inspiration promenerar ni vidare. Skogsdungarna är magiskt gröna. Det börjar dock bli dags för coachen att åka hem till Göteborg, men först stannar ni till hos några vänner och dricker kaffe på deras soliga altan.

Jag tackar Stockholm för den här helgen som innehållit det bästa av de världar jag gillar mest. Coach Men Mia ser redan fram emot nästa storstadsbesök, då vi har andra mål och helt andra distanser att nå…Kortare och snabbare stavas det.

Imorgon ser jag fram emot att lägga en gnutta energi på min egen träning igen. Jag har pigga och taggade ben som längtar intervaller. På tisdag träffar jag återigen mitt löparlöfte i Göteborg. Då ska vi titta utanför komfortzonen en aning. Hon är redo för det.

En smak på dagens avkopplade bildskörd. En ska inte klaga.
menmia-återhämtningmenmia-råsunda

Påskutmaningen 2015 pass 2: Återhämtning för oss som älskar livet

Klockan slår om till 07.00. Jag har druckit kaffe och är ombytt till löparkläder. Ola, som precis kommit igång med sin löpning igen efter ett uppehåll, kommer på att han vill följa med. Mia blir mycket glad och väntar gärna in. Barnet leker nöjt med farmor när vi ger oss iväg.

Vi springer mot Vänern ty det finns nog ingen vackrare sjö i morgonljus. Eftersom det är ett återhämtningpass för mig, efter gårdagens snabba långpanna, får Ola bromsa och springa i mitt 5.30-tempo, något hans ben egentligen inte gillar. Försöker väga upp det genom att vara en snäll och pratglad fjälla. Det verkar som om jag lyckas.

Vi har det så himla bra och anländer det stora vattnet efter tre kilometer där vi tar en paus. Kvalitetstid kallas det visst. Efter sex kilometer är vi hemma igen. Ola nöjer sig. Jag känner mig fräsch, vill ha en morgonmil och fortsätter.

Det är inte bara löparbenen som mår bra av detta. När jag kommer hem känns det som om jag varit på SPA i en veckas tid. Återhämtning när den är som allra bäst.

Påskutmaningens pass nummer två blev något alldeles extra utan att vara något speciellt alls.

Vid Vänerns strand.
menmia-ola-vänernmenmia-vänern

En favoritlördag…

har inte alltid sett likadan ut genom livet. En gång i tiden satt jag säkert och förvärmde med några glas vin vid den här tiden. Såg därefter fram emot ett krogbesök (gärna med dansgolv) och om en hade tur blev det efterfest. Uppe till halv sex på morgonen? Nemas problemas!

Idag ser en favoritlördag ut som den idag på ett ungefär. Vissa variationer kan förekomma.

– Gå upp i ottan.
– Frukost med familjen.
– Medan pappan badar barnet helt skrynkligt, dammsuger och moppar jag hela lägenheten.
– Njuter en stund av den rena känslan.
– Strax efter lunch kommer jag på att jag fortfarande har pyjamasbyxorna på mig.
– Först vid tretiden byter jag om till annan outfit. Träningskläder…
– Springer till skogs och njuter i en hel timme helt för mig själv.
– Kommer hem, duschar och tar på mig…eh…pyjamasbyxorna igen.
– Busar barnet vimmelkantigt.
– Vi äter varma mackor till middag.
– Barnet nattas.

Vid den där sista punkten är jag just nu. Några minuters knapperiknappande på datorn innan kvällen tar vid. Och jag fortsätter kvällen i mina underbara och blommiga pyjamasbyxor, som om ingenting hade hänt… Helt klart en favoritlördag.

Det kallas för återhämtning.

Dagens löpning med obligatoriskt fotostopp.
menmia-löpning.delsjön

För ofräsch för att springa

men tillräckligt fräsch och fräsig för allt annat. Vilken tur va?

När jag började bli förkyld i fredags (vilket inte kom helt oväntat då jag pussat helt besinningslöst på ett gäng smitthärdar de senaste veckorna) blev jag livrädd att en sommarhelg skulle gå till spillo. Det gjorde den inte. Även om jag var lite mer lugn och sansad än vanligt…

Jag hade så klart en träningsplan inför Tjejmarathon, som fick läggas åt sidan. Bland annat skulle ett längre långpass avverkas. Det var liksom min chans att få lite långdistansjälvförtroende igen inför de fem milen i terräng om knappt två veckor. Men ach. Jag har ju tränat bra en längre period och känner mig stark, så att det inte blev av bekommer mig inte så mycket. Den ena foten framför den andra, bara lite längre än vad jag är van vid just nu. Så enkelt är det faktiskt. Egentligen. Det är att lätt att börja tänka på vad en inte kan istället för att tänka på det en är bra på. Nu gäller det bara att bli frisk och springa smart. Jag är fortfarande taggad och längtar med hela  kroppen.

Nåväl. Det var det. Lite bilder från en helg vid Lillstugan vid havet kan en väl bjuda på tänkte jag.


En klassiker: Jordgubbar med ovispad grädde och socker. Serveras helst utomhus i retroporslin med trevligt sällskap runt bordet.

menmia-jordgubbarHavsbad för alla utom mig, som var förkyld och frusen på land. Doppade fossingarna. menmia-hällebäckGräs under bara fötter är det bästa som finns för stora och små.menmia-moaSommarola! hällebäck-olaOch en lite väl påklädd Mia på grund av frusen. Well. Rätt tröja i alla fall 🙂menmia-mia-hellström

Jag tappade farten…

igår och kände mig mer eller mindre halvdöd. Kyldes ner mycket effektivt av göteborgsvindarna under kvällspromenaden med familjen, vilket också var dagens enda fysiska ansträngning. Glömmer bort att det fortfarande kan vara riktigt kallt där utanför fönstret. Fast den där uppfriskande kylan kombinerad med våffeldagen och hamburgertisdag verkar ha haft en väldigt god effekt på min fysik. Här sitter en nu sådär sval, ung och fräsch. Precis som om inget hade hänt.

 

Skruva ner tempot

På precis allt. Ja, det var en sådan dag igår utan att det för den sakens skull blev en renodlad vilodag. Den sparar jag på 😉

Myste iväg i löparskor vid 18-snåret. Iakttog ett Göteborg i sprakande höstskrud iklädd tidig skymning. Långsamma steg. En sopp- och tårtbuffé som intogs till lunch skvalpade behagligt i magen. Nöjd ända ut i fingerspetsarna. Efter 40 minuter var det klart. Min tid för mig själv i löparskor. Det är fina stunder det där vare sig jag joggar, löper ett distanspass eller grisar intervaller. De flesta löppass flyter bara i ihop i huvudet på mig och min enda dokumentation av dem är här i bloggen. Gårdagens kommer jag nog att bära med mig. I alla fall till nästa pass…

Liseberg från utsidan. En del av en central jogg i Göteborg.
image

I fredags gav jag mina vänner på webben goda nyheter!

Jag twittrade ”Min häl är hel efter 4 dagars egenkomponerad rehab och löpvila. Tack! #Fredagsgym byts genast ut mot rasta spralliga löparspiror” Jag var i skrivandets stund lite mallig över min kropp, som trots hög belastning, vägrar bli skadad på riktigt. Hade vilat på torsdagen på grund av överjävlig träningsvärk efter onsdagens cirkelfys och var därmed taggad upp till tänderna för ett göttigt löppass. Fredagen gick. Träningsvärken inte bara fanns där – den ökade i intensitet! Vandrade molande och obehagligt runt i kroppen på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare.

Började ana oråd…

Mycket riktigt. SJUK. Jahapp, då kunde jag sluta vara mallig över min kropp och ställa in helgens alla planer på fysisk aktivitet. När vi vaknade på lördagen var det bara en av tre i den här familjen som var frisk och hade överskottsenergi – the baby som by the way firade sex månader i fredags <3 Nåväl vi har rett oss ganska bra ändå, trots slemhosta och halvtaskig energinivå. Sommaren vägrar ju att släppa taget liksom. Lördag: svettig dock ej ansträngande långpromenad med lunchstopp ute på Eriksberg.
image
Där kan man titta på Göteborg ”från andra sidan”. Vår stad är fin!
image
Och jag rastade både MILF-byxorna och löparskorna…
image
På kvällskvisten bjöd vi hem lite folk på blod, vin och grönsaker.
image

Näe, en ska väl inte klaga.

Cirkelfys med rosa återhämtning

För allt var faktiskt rosa igår kväll när jag kom hem efter träningen.

Ansiktet! Överdragströjan! Återhämtningsdrycken! Superrosa!

Blev lite fnissig när jag för några dagar sedan fick ett mail av en person som frågade vad jag tar för kosttillskott. Som om det vore helt självklart bara för att jag tränar. Jag tar inga kosttillskott, men tack för frågan, för det är något jag själv funderar över. Jag är faktiskt nyfiken – både vill och ska testa något proteinrikt framöver. Fast just nu orkar jag inte läsa på vilka kosttillskott som är okej när jag ammar. För trots att jag numera bara deltidsammar, så vill jag inte preppa ongan med en massa kemikalier. Kanske någon bloggläsare kan ge mig ett tips på snälla proteiner? 🙂

Istället idkar jag man tager vad man haver-principen när jag blandar mina MYCKET goda återhämtningsdrycker. Den rosa härligheten nedan innehåller mjölk, kvarg, en skvätt vaniljyoghurt och hallon. Stillade både min akuta hunger och kändes sommarfräsch!

Gårdagens träningspass då? Jovars. Det blir nog inga fler militärpressar i år eftersom den träningsvärken lär sitta kvar till januari 2014. Och mountain climbing, övningen som jag hatälskar, fick mig att vid tre tillfällen ligga som en blöt fläck på golvet. Jag lyckades dessutom ramla av en bozuboll och slå i bakhuvudet i det mjuka golvet. Benövningarna gjorde att det skallrade i knäna under promenaden hem. Så ja, det var ett bra och händelserikt pass igår som gjorde mycket nytta för precis hela kroppen. Det gillar vi va?

Efter Cirkelfys kommer rosa återhämtning hemma i köket.
image
Ett rosa återhämtningsstileben. Mina Maribowls från Iittala är nästan lika viktiga som träningen för mig…
image

Den heliga känna-på-benen-joggen

Ja den kommer alltid efter lopp. Vad jag än har presterat. Hur snabbt eller långsamt jag än har sprungit. Hur benen än känns i vardagen. De SKA ut och kännas på i löparskor innan den ”riktiga träningen” drar igång igen. Igår kände jag på mina spiror efter Göteborgsvarvet. Sjukommafem kilometer svettigt göteborgsmys på lätt stumma ben. Jösses vad kvavt och fuktigt. Tempot anpassades därefter och jag hade det fint. Där hemma fanns Ola, Moa och svärisarna som lagade kvällens middag. Träningen blir liksom extra uppiggande om maten typ står på bordet när man kommer hem.

Gårdagens: Pastasallad med grekisk touch. Till det Seranoskinka, bröd och vitlöksyoghurt. Sommarmat!
image