Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Söt och lättsam med lite riv i

Jag bloggar väldigt sällan vad jag äter. Dels tycker jag att det är ganska irrelevant då maten ju faktiskt hamnar i min mage och dels har jag inte tid. Dessutom gillar jag att alla tror att jag är väldigt hälsosam…

Fast den här lilla smoothie-rackaren som jag gjorde igår för att i sann placeboanda finta min pågående förkylning blev tillräckligt god för att få ett eget blogginlägg.

På bilden ser ni banan, blåbär, hallon, satsumas (ja säsongen är här!), bladspenat och ingefära. Jag hade i en hel del vatten och honung också, men de blev inte så bra på bild.

Näringsbomber likt den nedan är ju såklart alltid bättre att dricka i förebyggande syfte. Vad jag än äter i hemlighet bakom stängda dörrar så förespråkar jag alltid mycket frukt och grönt. Mest för att det är gott, men också för att det gör gott.

Under föräldraledigheten gjorde jag en frukt- och gröntskola här i bloggen. Minns ni?

Livsmedelsverket rekommenderar minst 500 gram frukt och grönt om dagen – här visar jag vad 500 g frukt och grönt kan vara och här delar jag med mig mina bästa tips för att äta mer frukt och grönt.

Nåväl.

Nu går jag runt och hoppas att jag ”ska bli vad jag äter” då det efter gårdagens smoothie skulle innebära söt och lättsam med lite riv i.

Förtrollar mig frisk med bär…

Trots att jag vet att det inte går…

Vad jag däremot vet är att jag är sjuk när aptiten och nyfikenheten på mat försvinner. Idag har jag mestadels legat i ett mörkt rum och tyckt synd om mig själv. Med jämna mellanrum har jag stigit upp och ätit bäriga och fruktiga saker för att inte drabbas av total soppatorsk. Bär och frukt går tack och lov alltid ner.

Detta blev en god lunchsmoothie med björnbär, banan, jordgubbar, bladspenat, nektarin, kokos, mango och avokado. Tur en alltid har frysen full!

menmia-frukt-bär
Och frullen gick ju inte av för hackor precis. Var tvungen att göra det lite fint för att öka matlusten. Jordnötssmör och banan på mackan förresten – skulle kunna leva på det.

Så nej, det går nog ingen energinöd på mig. Nu väntar dock dagens utmaning. Familjen har beställt pasta med köttfärssås, som jag måste laga eftersom andra halvan av familjen köper studentpresent. Spagetti och köttfärssås är min favoriträtt i vanliga fall. Just idag kväljs jag dock lite…och drömmer om melonskivor.

Den lilla mysiga lördagsreflektionen

Den krispiga vinterluften kom som ett efterlängtat brev på posten. Från den ena dagen till andra började Göteborg att dofta vinter och nypa i kinderna. När vi var ute i förmiddags låg ett tunt, men ändå kompakt, lager frost över hela staden. Dottern började tjata om snöbollar och snögubbar. Frosten fastnade på hennes stickade vantar, men någon snökonst lyckades vi inte få till. Det gjorde inte så mycket för ganska snart pockade andra grejer på hennes uppmärksamhet.

Vid vår sida hade vi min vän Elin och hennes yttepyttelilla Freyalo som sussade sött i vagnen. Efter en stund i lekparken kramades vi hej då med löften om att ses snart igen. Avstånd mellan vänner har aldrig varit något problem för mig. Visst kan jag sakna massor, men så fort vi ses är ju allt som det alltid har varit.

Nåväl. Jag kurerar min förkylda näsa efter bästa förmåga och har det väldigt bra idag med frukt, vänner, familj och choklad. Ingen stress, bara lugn och ro. En typisk skön lördag.

Trädgårdsföreningen i Göteborg. Vacker och rolig året om.?

?

Vakna löparkroppen

…det är löparhöst! Bakom knuten finns massor med roliga lopp att springa, löparlöften att träna och egna träningspass att njuta!

Ja, jag vet. En är aldrig särskilt pigg i systemet efter en brutal förkylning. Idag, under premiärrundan efter ynka fem dagars sjukdom, behövde jag till och med vänja in kroppen vid den supersvåra löparrörelsen: den ena foten framför den andra…

Jag gillar inte att behöva ta till pannbenet under en långsam runda som mäter 10.5 kilometer. Nästa helg bör ungefär samma distans gå minst en kvart snabbare än idag. Hmmmm.

Därför ägnar jag timmarna efter passet åt att försöka ignorera känslan av att vara 300 kilo tung och ha ben som oformliga trästockar. Det känns som att vara tillbaka på noll. Ach…

Det lossnar och löparkänslan kommer. Det gör den alltid. Visst gör den? Ni vet vad ni ska svara! 😀

Och på plussidan hittar vi ändå en hel del ljuspunkter med dagens träningspass:

1. Möjligheten att återigen ta fula löparselfies.
2. Ytterligare ett avsnitt av Maratonpodden i lurarna. Denna gång intervjun med Emma Igelström. Petra Månström och hennes gäster vill jag ha mer av!
3. En timmes reflektion och möjlighet att landa efter den hektiska vecka som gått.
4. Den magnifika hårvolym och sköna frisyr jag får i samband med löpning.

Så nej, det går egentligen ingen nöd på mig idag heller.

Tada! Ful löparselfie.
menmia-löparselfie

 

Running, cheaper than therapy

De kloka orden i rubriken sitter även fastklistrade på väggen ovanför mitt skrivbord på jobbet. Just nu har jag ingen jobbångest och trivs som tusan, men jag har ändå saknat löpningen något så fruktansvärt den här veckan, som även varit deadlinevecka.

Bara det där att svida om till löparkläder, låta axlarna sjunka ner och springa hem efter jobbet. Eller att fylla huvudet med syre på morgonkvisten på väg till jobbet. Jag saknar även mina intervaller, som får en att glömma allt annat och blåser rent systemet.

Jag har fått klara min deadlinevecka utan löpning helt enkelt. Det har gått bra ändå såklart, men nästa gång jag blir förkyld så ska jag se till att bli det under en lite lugnare period utan deadlines…

Just det, deadlineveckan är inte slut än, men jag tror faktiskt att jag är över bäcken med hedern i behåll och vågar ropa ”Hej!”

Åka buss. Sånt en enbart gör i förkylningstider.
menmia-selfie

Träningen som inte blir av

Hittills den här veckan har jag missat:

Dödsintervallerna: 400 + 300 + 200 + 100 (x5) på bana

Transportlöpning: Tur och retur jobbet

Styrketräning: 30 min effektiv bålträning i jobbgymmet

Jag kommer säkerligen att missa morgondagens 5 x 4 minuter också. Och eventuellt fredagens transportlöpning. Igår fick jag duscha utan att ha tränat. Bara en sån sak. Kändes helt ovärt. Men när håret som egentligen är för kort för att sätta upp helt plötsligt gick att sätta upp var jag tvungen.

En del av mig känner att ”comebacken” i samband med Fight Cancer and Run nästa helg håller på att glida mig ur händerna. En annan del tänker ”Ach…”. Det finns fler lopp och hösten är ung. Jag tänker springa loppet oavsett förberedelser och dagsform.

Saker jag har vunnit när jag missat min träning:

Matlagning: Två kvällar i rad har jag stått och rört ihop smarriga grytor. En med fisk och en med kyckling. Maten hade såklart lagats ändå, men nu fick den extra mycket tid och kärlek.

Elbuss: Jag reflekterade i morse över att jag är väldigt hållbar i mitt resande till och från jobbet. Närjag är friskt springer jag över bron eller så promenerar jag till båten som tar mig över älven. Den här veckan när jag inte velat vardagsmotionera så mycket har jag åkt elbuss från Valand. Mycket bra!

Inte så illa ändå. Snart står jag där och frustar på en löparbana nära mig och undrar vad fan jag egentligen håller på med…

Löparlängtet.
menmia-längtar-löpning

 

Åtgärder i förkylningstider

Blir du förkyld så blir du och det finns inga botemedel. Däremot finns det en hel del grejer jag gör för att känna mig fräschare och ”påskynda” tillfriskningsprocessen. Om det hjälper är oklart, men det känns i alla fall bra.

Här är mina bästa tips:

Jag dricker mycket vatten då det känns som att kroppen behöver vätska och att det helt magiskt rensar systemet från skit.

Jag rör på mig långsamt. Frisk luft är bra, men ansträngning är det inte. Kroppen har fullt upp ändå och behöver ingen hetsig vardagsmotion.

Jag tänker på vad jag äter. Och då menar jag inte på hur mycket utan på vad. Jag har en livsstil som redan innehåller till största delen bra och näringsrik mat, men i förkylningstider går jag all-in alla kategorier. Det innebär dock inte att jag slutat äta choklad och glass 🙂

Jag sover så mycket jag bara kan.

Jag undviker att stressa upp mig över min bristande kapacitet på flera plan. Får medge att det är svårt mitt under, en för mig, väldigt stor deadline-vecka…

Jag dricker drinkar. Välgörande sådana givetvis. Igår upptäckte jag att nässelpulver (som jag främst petar i mig för järnvärdenas skull) faktiskt kan smaka bra med en gnutta vatten och MYCKET lime. Har Anna, som tipsade mig om nässelpulver, eller någon annan, fler förslag?

Jag äter citrusfrukter och kiwi eftersom det är så gott, näringsrikt och river skönt i en sårig hals. En blodgrape till förmiddagsfikat? Inga konstigheter, men väldigt gott.

Jag tänker framåt och längtar ösiga intervaller, roliga lopp, tuff styrketräning och massor med energi över till härliga familjeaktiviteter. Med en tydlig målbild blir det faktiskt lättare, för jag vet att allt det där jag längtar efter kommer alldeles snart.

Skratta, bit ihop och driv ut skiten ur systemet. En förkylning är en bagatell.

Mums! Eller bara halvmums faktiskt. Det är väldigt sällan jag äter saker jag inte tycker är jättegoda. Nässelpulvret får vara ett undantag just nu.
menmia-nässelpulver

Så jobbar coach Men Mia…

På min halvdöda facebooksida, som inte fått någon direkt kärlek sedan dinosaurierna dog ut, uppstår det ibland små moments of pure love…

Vi förbereder oss nitiskt inför Helenas största utmaning någonsin i löparskor – ett Marathon! Jag är så jäkla stolt över den här kvinnan ska ni veta.
menmia-coach
Och så gör hon precis som jag säger… Love!
coach-menmia

Nerpackade träningskläder

…som får ligga kvar i väskan oanvända – DET ÄR INTE KUL FAKTISKT!

Jag ställde in planerad transportlöpning till jobbet i morse på grund av fortfarande alldeles för snorig. Slängde ner lite kläder för gym eftersom det värsta snoriga brukar lätta efter några timmar på hugget. Men jag blev aldrig på hugget… Det droppade liksom snor ner i tangentbordet medan jag satt och jobbade, så även gymplanerna ställdes in. Och jag fick surt åka dyrt busskrälle tur och retur. Jag chansar ALDRIG när jag är förkyld, ty det kan betyda död.

Oh well. Vi har fredag här i Göteborg. Det kanske ni också har var ni nu än befinner er 🙂 Fredagar är till för att njutas och en ska absolut inte sura. Jag är i stort behov av sömn och återhämtning, vilket förmodligen är den sista lilla pusselbiten för att jag ska bli frisk på riktigt.

Så jag drar in surläppen, firar fredag, uppskattar helg och ser framåt.

ola-moaIkväll har vi haft 90tals-tema här hemma känns det som. Wokgrönsaker på påse – jag menar, när köpte en det senast? Jag var förvånad över att det fortfarande fanns när suget helt plötsligt slog till.

Inte bara grönsaker såklart. Även räkor, nötter, äggnudlar och kokosmjölk fick plats på våra stora tallrikar. Det luktar curry här nu…90-tals-mat-menmia

 

Tisdagsdrinken!

I morse vaknade jag som mitt allra sämsta jag. Dottern försökte kommunicera ”Mamma gå uuuuupp!” och tittade förvånat på mig när jag svarade med ett väs. Tyckte att jag såg lite dåligt på vår väg till badrummet. I spegeln ser jag till min förfäran att mitt ena öga är igenmurat. Tänkte att ”Jamen kanske lite kaffe hjälper!”  Nej, det gjorde det inte kan jag tala om. Jag fick snällt mejla ett sånt där ”Jag är nog inte döende i alla fall”-mejl till min chef och mina uppdragsgivare.

Nu har jag precis vaknat för andra gången idag och känner att jag måste göra något för att inte mögla ihop innan nästa sovpaus, som infaller alldeles strax.

Så jag gjorde mig en drink. Några klunkar get-well-food här och där under dagen gör säkert susen. Min aptit är nämligen intakt. Den försvinner bara när jag har vinterkräksjukan.

Att drinken blev så god att jag redan planerar för en till i eftermiddag ser jag som ett bra betyg till mig själv och råvarorna.

Tisdagsdrinken:
# Hacka ett äpple i bitar och lägg i en tillbringare
# Pressa ner en halv citron
# På med ca: 1.5 dl vatten, kanske några iskuber också
# Hittade en halv banan, på gränsen till oätlig, som också fick slinka ner
# Mixa!
# Det blir ganska färglöst så jag skalade en Satsuma for the eyes…and the taste

Otroligt läskande. Den helt perfekta och krämiga blandningen av syrligt (från äpplet), sött (från bananen) och surt (från citronen).

Servera i lämpliga glas med snoppar på.
meenmia-glasmenmia-satsumas