Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

När jag tänker på 2018…

ser jag följande framför mig:

1. Jag springer ett Marathon på senvåren och ett på höstkanten. Det innebär att jag kommer att springa långt två gånger nästa år och dessutom jämt fördelat över tid. Stockholm Marathon och Helsingborg Marathon ligger väldigt bra till för anmälningsklick.

2. Ingen av marorna kommer att vara något supermål för året. Nej, nästa år vill jag göra mitt bästa och roligaste Lidingölopp någonsin! Då är det ju bra om jag har sprungit långt (och helst inte för fort) två gånger på marorna innan…

3. Jag ska genomföra min swimrun och mitt minitriathlon enligt plan. Jag menar, nu går jag ju ändå en crawlkurs och blir blöt en gång i veckan. Här är det bara ett genomförandemål som gäller. Jag kommer inte att köpa på mig en massa utrustning utan cyklar på det gamla cykelskrälle jag har, trots att den inte är så snabb. Våtdräkt däremot kan vara bra så jag slipper frysa ihjäl och bli manetbränd samt ett par skor som funkar för swimrun.

4. Det där med att springa ultralångt är något jag har i kroppen, men väldigt sällan gör. Nu finns dock en längtan att ”kliva över gränser” och springa riktigt långt igen. Vi får se hur det blir med det.

Inget, förutom grejerna med simmomenten, är spikade.

Fast det känns skönt att ha en lös plan som jag kan mixtra med hur mycket jag vill 🙂

Börjar bli redo för 2018…

Träna på ”att gå till badhuset”

Simningen och framför allt crawlhelvetet handlar än så länge väldigt lite om just själva utförandet. Det främsta träningen äger rum inne i huvudet – att bryta ner ett stort motstånd och skapa nya vanor tar på krafterna. Jag motar till exempel bort tankar i huvudet som talar om för mig att jag avskyr badhus. Jepp, det är på den nivån det är!

Så i morse tränade jag på ”att gå till badhuset” helt frivilligt. Det där momentet när man klär av sig till jättelite kläder och inser att man inte har rakat knäna den här gången heller… När man strax därefter börjar huttra och lite senare ska sänka ner sin lekamen i en kall bassäng. Att strosa genom simhallen och försöka trivas. Det handlar inte om några kroppsliga nojor, jag är bara sjukt obekväm i den klordoftande miljön.

När jag ändå hade tränat på att gå dit hoppade jag i bassängen och simmade 35 minuter bröstsim. Det har jag nog aldrig gjort förut i hela mitt liv.

Vem vet, nästa gång kanske jag vågar börja öva på crawlen också…

Hur kan det vara så svårt att bara andas?

I morse 06.40 satt jag nervös vid bassängkanten igen redo för cool crawlkurs. Till skillnad från förra veckan tänkte jag plumsa i snyggt, utan att få kallsup och orsaka svallvågor. Det gick sådär. Uppenbarligen låser sig det motoriska när jag närmar mig vattenytan…

Vi simmade igång våra morgontrötta kroppar med några vanliga längder bröstsim och repeterade förra veckans bensparksövningar. Jag kunde skönja framsteg och blev glad. Framsteg i mitt fall handlar om att ta sig framåt och helst inte dra åt höger och glida in under det där repet som skiljer banorna åt.

Sen skulle vi kombinera bensparken med att andas och det gick åt helvete direkt. Jag går och andas. Jag springer och andas. Jag andas faktiskt vad jag än gör. I mitt nya element – vatten – kommer dock andningen att bli en riktig utmaning.

Jag lärde mig i alla fall en viktig läxa idag. Andas inte in när du är under vattenytan.

Så med den lärdomen i bakfickan ser jag glatt fram emot nästa veckas simträning, som jag måste bossa över själv då det inte är någon crawlkurs på grund av höstlov.

Fast först vill jag tillbaka till min komfortzon – löparskor och tights på torra (men väldigt regniga) land. Att inte tänka. Bara göra. Den ena foten framför den andra och andningen som i en liten ask.

Jag vet aldrig om crawl kommer att kännas vare sig naturligt eller bekvämt för mig, men jag gör det.

Det gör jag.

Här ska jag simma nästa sommar! <3

Så utanför komfortzonen att det gör ont i själen…

”Nästa onsdag morgon är det bäst att ni håller er ur vägen. Jag kommer att vara på skitdåligt humör!”

Jag sa meningen ovan till sambon strax efter att jag berättat att jag äntligen gjort slag i saken och anmält mig till en crawlkurs.

Det är alltså dags att klä av sig och bli blöt. Crawlkurs kan mycket väl bli skamkurs. Det här är faktiskt så läskigt att jag har ont i själen. Jag valde med flit morgonkursen som startar 06.40 för att jag ska slippa ägna åtta onsdagar framöver åt att gå och gruva mig.

På något konstigt sätt gör jag ändå det här för att JAG VILL.

JAG VILL genomföra både triathlon och swimrun nästa sommar med start och mål vid vår husknut. Dels är det bra för grannsämjan och dels vill jag bli mer ”salt”. Jag menar, det saltaste jag gör just nu är att äta krabba.

Hittade lite friskvårdspengar på jobbet som låg och skvalpade, så då fanns det liksom ingen återvändo. Jobbet betalar för det här. Mitt i alla själasmärtor känns det ändå lite gött…

Strax efter att jag anmält mig läste jag Martina Johanssons inlägg, Sluta ursäkta – Börja utforska, och blev faktiskt stolt över mig själv. Det är ju precis det jag gör.

Halkar förbi målet

ALLA vet vad jag ska göra på lördag. Det vet jag också, men under dagen har jag halkat förbi själva målet…

Kommer på mig själv med att googla crawlkurser i Göteborg inför nästa säsongs tri och swimrun. Ja, det känns fortfarande lika obegripligt när jag tänker på det.

Förresten, är det någon som har ett bra tips på crawlkurs i Göteborg? Måste man ha baddräkt när man går på badhus eller går det bra att simma naken? Jag vill dessutom helst träna crawl på ett ställe som har bubbelpool. Ja, jag är total nybörjare och lider av en aningens vattenskräck…

Sen hittar jag mig själv på Friskis & Svettis webb. Först kollar jag upp spinningpass för att få igång cykelbenen. Kikar därefter på roliga filmer från kettlebellpass och cirkelfys och vill köra igång med min alternativa träning direkt.

Till slut drar jag i handbromsen och inser att jag måste göra en annan grej först.

Den andra grejen är jag förhoppningsvis klar med på lördag eftermiddag. Sen kan jag börja simma…