Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Sommartecken

Just idag är det rövkallt, men…

Under veckan som gick slutade jag typ med långbyxor helt. Oftast bär jag leggings på jobbet för att känna mig lite mer välklädd, men det ska vara klänning eller kjol till så att det fläktar.

Vi har ätit lunch ute på soldäck på jobbet i princip varje dag. Lunchrummet som ligger på sjätte våningen bjuder stekande sol och magnifik utsikt över Göteborg.

Jag var ute på en sen kvällspromenad i tisdags. Hade bara ett linne på mig men svettades ymnigt ändå på grund av kvav sommarluft. Eller berodde det på vallningar? 😀

Förutom den sena kvällspromenaden har alla andra träningspass, som jag numera måste genomföra inomhus (spinning och gym), förlagts tiiiidigt på morgonen. Senare på dagen känns det så jäkla ovärt att gå in och svettas när en kan sitta still i solen och svettas ändå…

Traditionsenligt köpte vi i torsdags årskort på Liseberg till hela familjen. Det kostar 260 kronor för en vuxen och tjänas snabbt in när Liseberg är den näst närmsta lekparken i grannskapet. I samband med inköpet passade vi på att njuta sol, testa lite attraktioner och äta burgare och glass inne i nöjesparken.

Känslan att ”Ja men det är skönt att det blir lite sämre väder i helgen så vi får lite gjort där hemma!” Jo, det finns en del att fixa inför att bli en till och vi skulle rent teoretiskt sett kunna bli en till redan imorgon *hjälp*

Vad snabbt det gick att vänja sig vid att det är sommar hörrni.
menmia-liseberg1

Det finns godisrum

Jag förvandlades till en bortskämd och storögd snorunge igår. Julbordet på Stjärnornas Krog på Liseberg avslutades nämligen med ett besök i ett godisrum fyllt med hemkokad knäck, chokladpraliner, hårda karameller, mandlar med smak av kardemumma och kanel, äckliga marmeladgodisar (som jag valde bort…), klenäter, fruktkolor, chokladlinser och så vidare. I handen fick jag en skål och sen var det bara att plocka hur mycket och hur många gånger som helst. Jag trodde faktiskt att jag var med i en lycklig film och var inte det enda storögda barnet (av mina knappt 200 kollegor) som försåg sig av godsakerna.

Shit alltså… Lucka 15 i julkalendern kan mycket väl bli 15 ”Hurra!” på grund av inträdet till mitt livs första godisrum. Det är väl ingen ”Jävligt jobbig julkalender” att äta godis, tänker ni. Oh well. Testa själv att utsätta er för ett godisrums valmöjligheter, så får ni se. Jag vill ogärna erkänna detta, men även hon som går under smeknamnen ”utan botten” och ”är du alltid hungrig?” har sina begränsningar. Jag var tvungen att välja till och välja bort.

Jo, jag åt lite annat också. Vanlig hederlig julmat. Inte ens värt att nämna i detta sammanhang.

Känner att tillgången till ett godisrum borde finnas, inte varje dag, men lite oftare än en ynka gång i livet i alla fall… Jag har alltid varit FÖR socker. ?

Nervös fallfrukt

Idag ska jag göra en grej som gör mig galet nervös. När jag är nervös blir jag trött, apatisk, otrevlig och helt oduglig som människa tills det verkligen gäller och blir skarpt läge. Då smäller det och jag blommar ut.

Just nu är det gäsp, snark och fallfrukt.

Att skriva i fullständiga meningar ter sig nästan helt omöjligt.

Jag har en konstig hatkärlek till det jag ska utsätta mig för. Lite som känslan inför ett lopp faktiskt. Jag hoppas verkligen att jag genomför den här dagen i Lidingöloppet-style.

Vinsten? Betydligt mer värdefull är en fejkad silvermedalj…

Igår small det också – avslutning och fyrverkerier på Liseberg.

Löpning, dealen och en tom vinflaska

När jag är lätt bakis, extremtrött eller både och, men ändå känner för att komma ut och röra på mig, så är dealen mellan min hjärna och min kropp att det får bli lite mer hur som helst än vanligt. Så var det igår. Observera att jag kollade min puls innan jag stack ut. Den var helt normal och mitt blodomlopp därmed inte skadligt förgiftat av rödvin.

Jag lyckades till slut samla ihop 8.5 kilometer utan större ansträngning. I och för sig körde jag tre lite snabbare varv på en 800-metersslinga i en skogsdunge bakom Liseberg, men återhämtningen efter ruscherna gick snabbt och sen var det verkligen lugna gatan. Nästan lite snark-varning, men ändå skönt att vara ute i solen och friska luften. Det mest intressanta med passet var att intervallslingan var 800 meter. Jag har alltid trott att den är 600… Där ser man.

Ikväll har jag löpardejt med min kompis Elisabeth. Jag börjar med att springa hem till henne. Vi tar oss därefter runt något lämpligt varv uppe i Skatås och sen springer jag hem igen. Har jag tur lyckas jag skrapa ihop cirka 15 kilometer eller mer. Tanken är väl att vi hittar på något lite busigare sen, som inte är träningsrelaterat 🙂 Det ser jag fram emot!

För imorgon lämnar jag ju stan, vännerna och sambon för att delta i ett intensivt träningsläger på annan ort. Eller hur var det nu igen?

Efter Lidingöloppet 2009. Jag fick en vinflaska i min hand efter målgång, men den var tom. Min hejaklack var tydligen väldigt törstig… Hur ska det gå med min stackars hejaklack 2010? Kommer de ha tillräckligt med vin i förhållande till hur länge jag är ute och springer?

KIM – you are so WILDE!

Ursäkta rubriken, men kanske kan jag få pluspoäng av nån risig copywriter eller rubriksättare där ute? I alla fall. Jag såg Kim Wilde live igår på Liseberg. STORT! Jag mörkade in i det sista inför mina vänner och Ola att hon minsann har varit en av mina stora idoler parallellt med Lili & Susie och Samantha Fox då givetvis.

Kim Wilde rockade fett på LP-skiva i mitt flickrum. Stereon var vit med rosa detaljer. Jag var rund som en boll och förstärkte det hela med permanentat hår, hårspray och en mintgrön ballongkjol från helvetet. Fina minnen…

Fibes, oh fibes! var gårdagens dragplåster och bjöd bland annat på Love child, som från och med igår är en av mina feelgood-låtar, men det var 80-talsdonnan som vann mitt hjärta…

NJUT!

Kyliga vindar, men varma små hjärtan på Liseberg

Det är inget fel på min outfit egentligen. Kände mig rätt klädd för Liseberg i min turkosa collegeklänning. Dock finns det flera fel att observera på en bild den 22 juni. Fingervantar och halsduk som inte lyckade med projekt hålla Hellströmskan varm och helt nöjd. Och den där glipan mellan sko och leggings höll på att ta död på mig *burr* Nej, en skoteroverall hade varit att föredra.

Är det någon där ute som har sommar? Ge mig lite i så fall… Berätta hur det verkligen känns!

Annars blev det en fin kväll med karusellåkning för alla utom Mia. Ola var rejält skitnödig efter sin tur i Uppsvinget, men frågan är om inte jag mådde lite sämre efter att ha tittat på.

Som någon i sällskapet sa: Det är väl för väl att de inte gör barnkarusellerna så pråliga nu för tiden 🙂