Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, Mia Hellström, sprider träningsenergi, coachar motionärer och vill gärna få dig att skratta och må bra.

    Är du intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

Bjudfredag med löparkrönika ”Vågar du chilla mot din bästa löpform?”

Jag frågade här i bloggen om ni ville komma med förslag på ämnen till krönikor (tråden är fortfarande öppen!) och fick bland annat följande svar av Thaimorsan:

”Skriv en krönika om löpning för dummies! Min sambo springer då och då och alltid under våren och tränar inför Göteborgsvarvet. Han har sprungit Varvet fyra år i rad, men jag tycker att han behöver lite mer vett.”

Det är ett vanligt fenomen att löpare som gått i ide under vintern och pysslat med annat blir väldigt ambitiösa inför tävlingarna under första halvan av året. Det är absolut inget fel med att periodisera sin löpning, men jag har sett ganska många trasiga knän som kommit ur just detta beteende.

Besvikelsen som slår till när man inte kan plocka upp löpartråden där man lämnade den någon gång under sensommaren kan vara brutal och knäcker vilket löparsjälvförtroende som helst. I ren panik väljer många taktiken att pressa på och stressa kroppen till förbannelse redan från start. Från noll till 100 är sällan en bra idé när det gäller löpning, även om det känns som om det är bråttom.

När jag diskuterar med en vän som vill börja springa är jag väldig tydlig med att jag förespråkar att han ska börja lugnt och vara snäll mot sig själv. Jag erbjuder till och med min hjälp. Ändå slutar samtalet med att han säger att han vill starta sin löparkarriär med att se hur snabbt han kan springa fem kilometer. Det är en minst sagt blodig start på något som förmodligen inte kommer att hålla särskilt länge. Och vad han egentligen säger är ”I DONT LISTEN TO YOU WOMAN!”

Jag är en motionär utan direkta ambitioner och har sprungit i många år. Trots detta är det väldigt sällan jag stressar kroppen till bristningsgränsen, men utvecklingskurvan pekar glatt uppåt. Det räcker med att jag har varit förkyld för att jag ska ta en snigelvecka med hänsyn alla viktiga delar – från lungor, hjärna och hals till rumpa, knän och löpartår.

Mitt obefintliga träningsprogram är knappast perfekt, men jag håller i alla fall ihop och lyckas på köpet bli både snabbare och starkare med tiden. Jag hävdar att det beror på kontinuitet och snällhet till en motionärskropp som inte lever något elitliv utan också måste räcka till på en massa andra sätt.

Löpning för dummies? Jag känner att jag tappat tråden här och backar från att skriva en punktlista som på något sätt skulle gälla för alla. Löpning är och kommer alltid förbli en individuell sport.

Fast en sak tror jag många motionerande löparkroppar har gemensamt och det är är vinsten av att våga ta det lugnt. Även om det känns bråttom. Motionärer kan gott unna sig att springa fritt utan klocka, välja bort intervaller, välja till en kilometer och skutta runt i skogen trots att det vankas asfaltslopp. Det ska vara lustfyllt och helst riskfritt (nåja det finns inga garantier för det sistnämnda) med glimten i ögat och alla kroppsdelar på plats. För en van motionslöpare kan det vara kul med en målsökande och utvecklande pulstopp med jämna mellanrum, men den som hinner med fyra pass innan Göteborgsvarvet kan hoppa över den biten och fokusera på att i maklig takt sätta den ena foten framför den andra. Det är stressande nog för en ovan kropp.

Jag vill att fler ska ta det lugnt och helst ha lite framförhållning för att till exempel Göteborgsvarvet ska bli en fin upplevelse för livet.

Vågar du sluta pressa och börja chilla lite mer mot din bästa löparform? Och glöm inte att vinka till publiken när du springer lopp!