Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Skåprensarorgasm!

Det är få saker här i livet jag går igång på så mycket som skåprensning. Att tömma burkar och kartonger och äta upp till sista smulan. Känna att jag gör rätt för mig och är resurseffektiv. Hur den lilla insatsen i det stora hela faktiskt är viktig för miljön. Mmmmm… JAG ÄLSKART! Det är en matstörning som faktiskt för något gott med sig och tack och lov inte upptar så mycket mer av min vakna tid än när jag faktiskt kikar in i kylskåpet eller lagar själva maten.

Det jag beskriver nedan gav mig värsta bästa skåprensarorgasmen igår. Kunde fan inte sova sen för att jag var så nöjd.

Skåprensarorgasm:

– Hittar tre ledsna och ensamma tortillabröd i frysen och lägger dem på en plåt. Knycklar förnöjt ihop platsförpackningen och lägger  i återvinningen. Bra start!
– Letar fram en klick vitlökssmör som finns kvar från helgen och brer ut den på bröden. Sopslut!
– En nästan tom burk med tomatpuré töms och jag når nästan klimax redan här. OMG! Tomatlagret på bröden blir tunt och perfekt.
– Riven ost i frysen är det bästa som finns, speciellt när en använder den. Strösslar ut den med flinka och lyckliga fingrar.
– Strör över oregano. Den tar absolut inte slut, men det gör inget.
– En smakrik korvskalk blir korvhalvmånar att dekorera med.
– Och nu kommer det bästa. Hittar ETT ägg i en jättestor kartong som tar jättemycket plats i kylen. Knäcker det över ett av bröden. Kan slänga förpackningen direkt till återvinningen. OMG!!! Jag pallar inte mer. Det här är för skönt!
– Tömmer ett paket med körsbärstomater också (och går utanför skåprensarramarna och nallar på tacofärsen som är färdigstekt inför helgen).
– Hittar två kesoburkar med lite i varje och tänker att det kan bli ett bra tillbehör tillsammans med slutet på en romansallad och en grukstump. Att som grande finale få skölja ur de där kesoburkarna alltså. Mhm!

DET GÅR FÖR BRA NU!

När det dessutom blir något väldigt gott av skåprensningen är det en stor bonus.

Pizza på tortillabröd. Tortillapzza. En knaprig och smakrik favorit.
menmia-tortillapizzatortillapizza-menmia

Sommarmat: pizzafest!

En middag som kanske passar bäst för småkyliga kvällar då sommarsolen inte värmt upp dig till maxtemperatur under dagen.

1. Bjud in ett gäng människor du tycker om.
2. Fundera kring hur mycket pizza ni behöver. Därefter överdriver du då det alltid går åt mer än en tror när det kommer till pizza.
3. Förbered världens bästa pizzadeg i god tid. Om du nu inte är glutenintolerant/är rädd för gluten/undviker gluten/skyr gluten då får du hitta på något annat. Kanske en blomkålsbotten?
4. Köp ingredienser till topping som du gillar.
5. Koka ihop en smarrig tomatsås på passerade tomater, mycket vitlök, salt och peppar och bred ut på utkavlade tunna pizzabottnar.
6. Strö först ut ett rikligt lager med god ost på pizzabottnarna. Tänk inte ”Less is more!” Då är du fel ute.
7. Toppa med diverse godsaker.
8. Ugnen är redan varm, typ 200 grader. Du har också värmt plåten som pizzan ska bakas på.
9. Lägg pizzan på den varma plåten och skjuts in i ugnen. Grädda 10 minuter. Det ska bubbla, fräsa och vara frasigt i kanterna.
10. Nu är det dags för huvudnumret. Ät tillsammans med en extra god sallad.

Den vegetariska varianten blev inte helt otippat min favorit. I bakgrunden skymtar även den populära korvpizzan. Jo, jag gillade den också.
menmia-pizzafestVegetariskt i närbild. Färska tomater, tunt skivad gul lök, champinjoner och oliver.menmia-pizzaFärdigbakad baconpizza. Mycket smarrig och matig.pizza-menmia

Den hemlagade pizzan äger!

Och för mig tog nog gårdagens pizzabak bara tio minuter en kvart ungefär…

Ola började sin kökstjänst strax före 16 med att handla, baka, jäsa, hacka fyllningen och röra ihop sin smarriga tomatsås. Strax efter 18 gled jag in och tog över. Smetade snyggt ut tomatsåsen på den redan utkavlade pizzadegen och lade på ost och fyllning i fina mönster. Kände mig extremt viktig och speciell. En ska inte underskatta den där kvarten för ”the final touch”

Deg: Världens bästa pizzadeg såklart. Bagare Ola valde dock att byta ut en del av vetemjölet mot grahamsmjöl.
Tomatsås: Olas special! Så hemlig att inte ens jag vet…
Fyllning: Bara att slänga på det man gillar. På våra pizzor återfanns bacon, champinjoner, smakrik korv och oliver.
Gräddningen: Sätt ugnen på drygt 200 grader. Värm plåten du ska baka pizzan på i ungen så den blir ORDENTLIGT varm. Ta ut den varma plåten, lägg smidigt över pizzan och in med godsaken i ugnen. Voila! Du har gjort en egen pizzaugn, där pizzan gräddas rejält underifrån med hjälp av plåtens värme. Ger ett bättre slutresultat. Gräddningen tar cirka 15 minuter.

OBS!
Först tomatsås sen ost och på toppen själva fyllningen. Det är så du dekorerar en pizzabotten.

Tips! Ola gjorde en rejäl laddning pizzadeg igår. Två lagom stora klumpar ligger nu i frysen tillsammans med den tomatsås som blev över. Bara att plocka fram när pizzasuget slår till nästa gång.

Min favorit – bacon och champinjoner.
pizza
Olas favorit – smakrik korv och oliver!
pizza-oliv
Serveras med lutande ljus och kärlek 🙂
pizza-servera
Slice it til you make it!
pizza-bacon

Om jag någon gång blir tjock i framtiden

Ni vet så där tjock att buken hänger över byxlinningen och skvalpar. Då kan jag alltid hänvisa till just den här kvällen. Torsdagen den 18 oktober 2012 då jag inmundigade denna pizza, som gav frasen oxfilé på pizza en helt ny innebörd.

Vad är nästa steg? Slänga på en hel stek?

Rekommenderar varmt restaurang Basilico som ligger på Svartbäcksgatan i Uppsala, men kvällens härliga sällskap behåller jag för mig själv.

Tre stora oxfilébitar och så lite pizza på det. Livskvalitet!

 

Att bli avslöjad med handen i kakburken eller gottepåsen

…är något som jag är väldigt van vid. Grejen är den att jag sällan känner mig skyldig eller utsatt i dessa situationer utan snarare förväntar mig hejarop och jubel.

Idag var det faktiskt någon som försökte sätta dit mig, när han ertappade mig med en lunchpizza lika stor som en tillplattad Leif ”Loket” Olsson. När jag skriver ”sätta dit” menar jag inte med korsförhör och handklovar, utan med glimten i ögat och humor.

Jag kan dock lugna er med att hans lilla kupp misslyckades. Inte ens när samme person, en och en halv timme senare, kom på mig med en semla fick han mina kinder att blossa.

Dock får jag tillbaka lite av min svulstiga carpe diem-livsstil nu på eftermiddagen. Hade satt av 16-17 som träningstimme eftersom jag ska tvätta och därefter gå på middag. Men nej. Det går inte. Jag är för mätt. Ska ta en powernap istället.

Du är vad du äter. I så fall önskar jag att bli den där blåbärsbullen. Någon verkar redan ha paxat fatet med semlor. Tack på förhand.
 

Jag har medvind och ost i håret

Pizza  och ost i håret. En helt vanlig kväll när Marika är i stan. Allt annat låter jag vara osagt.

Eller egentligen har jag skitmycket att säga, men orkar inte.

Alexander hörde förresten av sig ikväll och frågade om jag skulle med på gymmet på söndag. Jag blev jätteglad. Så glad att jag ringde till alla mina vänner för att berätta. Sen visade det sig att han skickat fel. Sms:et skulle till nån Johan. Jaha. Vem är den här Johan nu då? Typiskt. Jag hinner inte ens hem till Göteborg innan jag blir ratad. Nu kan Alexander glömma att få följa med mig på afro, trots att han tjatar om det så fort vi ses.

Nåväl. Livet går vidare och nu måste jag faktiskt gå och lägga mig.

Några sekunder efter att den här bilden togs satt osten, som Marika har på sin gaffel, fast i mitt hår. Jag vette sjutton hur det gick till. Det är sånt som bara händer. En helt vanlig kväll i Ståkkhååålm.

Ett lätt distanspass mellan frukosten och pizzan

Efter gårdagens upplevelser kastade jag idag in handduken och snörde på mig mina Icebugs från 2005. Jag tycker inte om dem. De är illgula, stumma och förstör löpkänslan, men idag hade jag bråttom och ingen tid att vara på glid. Ibland behövdes de jättemycket och ibland inte alls. Det är speciellt att vara ute och springa här i Göteborg just nu. Man vet liksom aldrig vad som komma skall i nästa vägkrön.

Nej, ingenting var vackert eller naturskönt idag. Jag nötte på bland rullgrus, isbanor och snömodd och tänkte på att mitt nästa träningspass kommer att äga rum i Uppsala. Det känns spännande! Jag har lovat mig själv att ta med en kompis eller en karta, för jag vet mycket väl vad som brukar hända på nya platser när jag kommer in i min egna lilla värld och kopplar bort det som händer runtomkring. Helt plötsligt står jag där och har ingen aning om var jag är…

I alla fall. Om några timmar är det hej då Göteborg, men innan dess blir det pizza med Ola och min vän Elisabeth.

Min egen pizzabagare. Ingen gör så goda pizzor som Ola. Pizza är by the way skitbra, man kan lägga på vad som helst och därmed få med hela kostcirkeln. Det är därför vi äter det så ofta. Minst en gång i veckan.

Sådär ja, nu känns det bättre

Vilar mina trötta och stela löparben i ett par fantastiska sockor, skapade i hjärtat av Tornedalen. Mer om dem en annan gång, ifall ni blir sugna på ett par menar jag.

Huvudet och mina två överarbetade hjärnceller gottar sig i luvan. Pizzan står i ugnen och jag har sett den nästan löjligt överdimensionerade godispåsen, som Ola har försökt gömma… Han gömde dem i vårt gotteskåp. Smart liksom.

Your fashionista is back on track 🙂 Det här blir en fin kväll.