Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Men Mia! testar TomTom Runner

Inlägget presenteras i samarbete med TomTom.

Jag är sjukt seg på att tillgodogöra mig nya tekniska prylar. Det handlar inte om att jag är korkad (tror jag…) utan mer om en nöjdhet över det jag redan har och ett ointresse för att läsa tråkiga manualer. Därför blev jag lätt nervös av uppdraget att testa TomTom Runner.

I pressutskicket fanns information om en inbyggd musikspelare med 3GB utrymme som skulle ge mig tillgång till över 500 låtar direkt från TomTom-klockan. Jag skulle därmed slippa ta med mig telefonen på armen. På köpet fick jag ett par trådlösa hörlurar. Det verkade vara denna löparklockas stora grej. Mitt intresse för denna musikfunktion var måttlig och det går ju inte att ta selfies med en löparklocka liksom. Mobilen måste med!

Nu låter jag väldigt negativ, men så är faktiskt inte fallet. Istället för att snåra in mig i funktionen ovan valde jag att testa TomTom Runner utifrån mina behov där jag är just nu.

TomTom Runner är snygg och smärt. Här iklädd sitt vita och turkosa armband som följde med. Jag har ett svart armband också till mer sofistikerade tillfällen 😉 menmia-tomtom-runner-2

 

SÅ HÄR BLEV UTFALLET NÄR JAG TESTADE TOMTOM RUNNER:

GPS-funktionen

Jag har inte tid att stå och vänta på saker och min själ är för rastlös. Att TomTom-klockan hittar satelliterna snabbt så jag kan riva av mitt träningspass är jätteviktigt. I jämförelse med mina tidigare klockor, Garmin Forerunner 305 (kommer ni ihåg jättepjäsen?) och Polar M400, upplever jag att TomTom Runner är snäppet snabbare, speciellt ute på vår gata här i stan där det ofta brukar dröja.

Ställa in träningspass

Eftersom jag började använda klockan strax efter graviditeten har jag främst använt funktionen distansmål (som jag skrivit om här), vilket har varit väldigt motiverande. Nu när det har gått några veckor har jag också ställt in två intervallpass. Även detta görs mycket smidigt i klockan och tar typ max en minut. Gillar!

Ofräscht red face efter 5 x 800 meter med 1 min 30 sek vila mellan varje. Det var betydligt lättare att ställa in passet  i löparklockan än att springa det…
menmia-tomtom-test

Stegräknare

Jag har fallit offer för hälsohetssamhällets stegräknarmani och gillar att mina steg för dagen och veckan bara är knapptryckning bort… *tryck* Ett stort plus är att denna klocka registerar steg jag tar när jag är ute på vift med barnvagnen och inte pendlar med armarna. Det har min Polar M400 vägrat göra, vilket jag har stört ihjäl mig på…

Löparklocka med inbyggd pulsmätare

Har inte orkat klä på mig pulsbandet till min förra löparklocka på ett år, så det var ett kärt återseende av pulsen när jag började använda TomTom-klockan. Inbygd pulsmätare är nog en förutsättning för att jag ska orka bry mig om puls. Om jag stannar klockan berättar den också glatt för mig om min återhämtning är skit, bra eller toppen. Det är alltid kul när saker kommunicerar med en!

Välja träningsform i löparklockan

Träningsformen väljer jag busenkelt, bara en knapptryckning bort. Jag kan då välja mellan springa, cyklar, simma, löpband, gym, inomhus (t.ex. spinning eller annan gruppträning), freestyle (använder denna för suspekta utomhuspass…) och stoppur. Det är fullt tillräckligt för mig.

Vattentät sportklocka

Nej jag har inte och tänker inte börja simma. Däremot har jag råkat doppa klockan vid ett flertal tillfällen då jag badat något av barnen. Klockan verkar inte ha tagit skada av det utan tickar glatt vidare trots skumbad…

Armbandet, klockan och komforten

Jag vill kunna ha på mig min löparklocka jämt, förutom när jag sover (fast det finns en sån funktion också). Klockan måste vara bekväm nog för vardagen och tuff nog för träningen. Och ja, vi har blivit kompisar jag och klockan. Det är såklart kul att kunna byta armband, men för mig ingen nödvändighet. Just nu har jag det turkosvita bandet hela tiden eftersom det ändå kräver en liten ansträngning samt tid att byta tillbaka till det svarta.

Klockan är med mig på alla träningspass, men också i vardagen. Sitter bekvämt på armen och märks knappt vad jag än gör.
menmia-test-tomtom-runner-2

Ladda upp data från löparklockan

Eftersom jag är ganska ointresserad av siffror, förutom möjligtvis efter ett intervallpass, laddar jag upp data så sällan jag kan. Till min glädje säger det tack och lov bara ”poff” när jag väl gör det och datan finns där på datorskärmen framför nyllet. Där kan jag bli fast en stund och spana med ena ögat då TomTom-miljön är trivsam och gör siffrorna en gnutta intressanta ändå…

Mitt samlade intryck av TomTom Runner

Den har blivit min nya följeslagare i livet. Behöver jag säga mer? Då har jag ännu inte testat musikfunktionen eftersom jag just nu har ett stort behov av tystnad och ensamhet när jag tränar.

Fast jag sprarar min älskade Polar i garderoben i fall jag skulle ångra mig… Den var ändå en kärlekspresent från Ola liksom.

Cloetta brings candy to mama…

På dagen för VårRuset kom en godisleverans från Cloetta med posten. Efter loppet hetsfotograferade jag godiset med systemkameran, ty godiset behövde verkligen stoppas i munnen direkt. Colaflaskor och Salt sill blev med andra ord en viktig del av min återhämtning.

Jag älskar att få möjligheten att förvandlas till en godisblogg då och då. Det är verkligen hälsa för mig att kunna uppskatta och njuta av allt. Jag har aldrig smakat chiafrön, men jag skulle säkert njuta av det också eftersom det är exotiskt, dyrt och spännande.

Malaco Salt Sill och Colaflaskor har tidigare främst funnits i smågodisutbudet, men lanseras nu med ny kostym i påsar om 80 gram. Salta sillar har alltid varit en favorit. Visste ni att föregångaren Swedish Fish producerades redan på 50-talet? Älskar att äta saker med en historik.

Jag fick några sockerfria produktnyheter med en touch of Asia också, men de har jag inte ens öppnat, ty suget efter sockerfritt har varit obefintligt. Återkommer om det.

Godis ÄR gott. Så ja – mina varmaste rekommendationer för Salt Sill och Colaflaskor i praktiska portionspåsar som får plats i löparryggan och handväskan.
salt-sill-cola-flaska-cloetta-menmia