Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

När tårar ersätts av glöd

Jag har fått frågor om vad som egentligen hände med löparlöftena under Midnattsloppet förra helgen. Löparlöfte P utförde sin första löpartävling i livet galant och enligt plan och var hög som ett hus efteråt. Löparlöfte A däremot startade urstarkt, men sen hände något. Skåla i bubbel efter loppet byttes ut mot ett mindre kaos och väldigt mycket oro.

Precis när jag kom i mål fick jag ett sms…
menmia-skada-löpning

Ingen läkare eller idrottsspecialist har hittills kunna berätta för henne varför hennes ena ben valde att helt ge upp och göra så fruktansvärt ont under Midnattsloppet. Nu, snart en vecka senare, har hon nästan släppt taget om kryckorna och kommit in i matchen någorlunda. Läkningen går snabbt, men jag anar att det kan ta några veckor innan vi ens kan tänka på löpning igen. Och jag vill gärna ha ett stabilt utlåtande från sjukvården kring detta märkliga tillstånd. Alla vanliga löparskador och förslitningar har uteslutits. Så vi väntar…

Fast det har hänt något med den här människan som är så fantastiskt att beskåda. Hennes besvikelse över att inte kunna genomföra loppet och nå sitt mål var värst. Smärtan i benet och oförmågan att överhuvudtaget kunna ta sig framåt…störigt javisst, men inte alls lika jobbigt de första dagarna. HON VILLE SÅ SJUKT MYCKET! Och ja, det är den här storyn som ligger till grund för inlägget Att hantera (löpar)besvikelser.

De ledsna ögonen försvann dock efter några dagar och tårarna har ersatts av glöd i blicken. Rehabövningar genomförs nitiskt och ny träning som faktiskt funkar läggs till i repertoaren. Att sluta springa finns inte. Det längtas och pratas om löpning mest hela tiden. Jag hör hela tiden meningar som ”Tänk att jag har blivit en sån här!” ”Jag går och längtar efter löpning!” ”Jag har aldrig haft tävlingsinstinkt förut, men nu…” ”Vi måste hitta ett nytt lopp!”

Jag känner mig delaktig i att ha skapat ett löparmonster… 🙂

Så just nu handlar det om att hitta på roliga saker vi kan träna istället för löpning samt peppa och motivera för stordåd i löparskor längre fram. När återstår att se. Vi har inte bråttom alls. Huvudsaken är att hon precis som vanligt strålar som en stjärna och är glad samt hittar en grym läkare som kan hjälpa henne.

I morse hängde vi i gymmet tillsammans. Hon fick sitta ner och göra övningar för axlar, biceps och bål som inte belastade benet överhuvudtaget. Samtidigt stod jag bredvid, körde andra varianter av samma övningar, och svettades som en gris. Haha. Roligt var det i alla fall och vi gör det igen på måndag.

Träning är faktiskt bara möjligheter trots att kroppen ibland kan bete sig sjukt konstigt. En får helt enkelt skratta åt skiten, dra några icke rumsrena skämt, anpassa sig, göra vad som måste göras och tro på bättre tider. För de kommer.

Göra cirklar och cykla…

Två sessioner balansplatta med ”göra cirklar och åttor”. Tar inte mycket tid alls, men kan kännas som en evighet. Jag får dock ständigt höra från min hobbycoach att det INTE är läge att slarva nu. Och det har han väl rätt i.

Cykel. Helt själv. Eller inte riktigt. Cyklade i 40 minuter med utsikt över Friksis Multihall på Kungsgatan och med P1 Dokumentär – Susanna Kallur och kampen mot kroppen i lurarna. Perspektiv! Helt plötsligt kändes min ömmande motionärshäl inte så farlig längre. Som sagt. Känner ni att ni saknar träningsinspiration emellanåt så lyssna på, läs om och ta efter det eliten gör. Då blir det åka av. Och jag rekommenderar historien om Sanna Kallur. Riktigt gripande och charmig.

Två styrkeövningar för ryggen. Kabelrodd och breda latsdrag. Ett besök på en blå matta på golvet. Har äntligen börjat ta min magträning på allvar. Minst en gång i veckan ska jag köra mage ordentligt nu har jag bestämt. Just magen är den enda kroppsdel där jag av förklarliga skäl har både före- och efterbilder. Vilken förvandling den redan har genomgått! Galet…

Strävar på… Lovar inlägg om roligare och mer stimulerande träning vad det lider.
image