Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Därför har det varit en märklig sommar

På en ohotad förstaplats vad gäller märkligheter denna sommar kommer mina tre dopp i havet. Jag badar väl inte?

Första gången ville jag impa på min kompis Anna som var på besök. Vid det andra tillfället berättade äldsta dottern för ALLA på stranden vilken badkruka jag är. Strax därefter gjorde mamman vi umgicks med ett skitsnyggt delfinhopp från hög höjd ner i plurret medan min dotter applåderade. Kände pressen och backade i långsamt från en stege på bryggan. Igår bara gjorde jag det för att det var något jag ville. Hade inte ens sprungit innan. Det gjorde jag efteråt alldeles sval och skön.

andra plats lägger jag in det fina vädret som lett till att jag nästan dagligen har kunnat jobba på min löparbränna med diverse byxbenslängder och linneskärningar. Nope, någon solstol eller något pressa av hela vackra kroppen har det i vanlig ordning inte blivit alls.

tredje plats kommer all den fina löpning jag har lyckats få till utan att det har känts som om den tagit så mycket tid. Jo, den där tremilaren tog ju i min mening alldeles för mycket av en och samma dag, men det har ju bara hänt vid ett tillfälle så det gör inte så mycket. Mest har jag löparnjutit på mitt sätt och det är ju huvudsaken.

fjärde plats kommer kreativitetsrusen som har tagit min bok flera kapitel framåt. Nu har det varit torka i några dagar, men det gör inget. Jag har liksom inte suttit och stirrat in i en vägg istället utan njutit av annat. Typ sånt som på bilden nedan.

Ja, det har varit en märklig och fantastiskt skön sommar. Och den är ju inte slut än. Jag ser fram emot dopp nummer fyra, fem…och så vidare, stekande sol, mer löpning och fler kapitel.

Ytterligheter

Jamen tjena! Long time och så vidare. Sedan vi hördes sist har det varit väldigt sorgligt, väldigt glatt, massor med besök, salta dopp för storbadare och badkrukor (LÄS: MIG!!!), sena kvällspromenader, krabbmiddag och min yngsta dotters ettårsfirande, som pågår idag. Livets ytterligheter på bara några få dagar med andra ord.

Jag har sagt hej och hej då till min fina vän Anna, som också är Junis gudomor. Vi har välkomnat ett gäng av Olas härliga bröder och en brorsfru och svärisarna är fortfarande här.

Livet på västkusten är fullspäckat, soligt och salt.

Rent träningsmässigt har jag faktiskt lyckats tajma in några kvicka rundor med småbyxor som skurit så djupt in i rumpan att jag nästan blivit galen. Fast nu har vi tvättat och jag ser fram emot nästa runda med fladdriga shorts, som inte smiter åt någonstans. Hurra för lätt och luftigt!

Några bilder på det? Vi börjar med småbyxorna i rumpan, sen är det bara att skrolla och njuta av bättre utsikter…

Jag har faktiskt fler storslagna semesterplaner

Utöver de jag nämnde igår alltså – att hänga upp TRX-banden och blåsa upp pilatesbollen…

Rörlighetsrutin

Jag har känt mig lite stel på sistone trots att jag har en hel bank med grymma rörlighetsövningar i bakfickan. Jag ser framför mig hur jag går upp varje morgon och kör min rörlighetsrutin. Mjukar upp kroppen som värsta yogin innan jag sätter mig vid ett frukostbord som dignar av frukt, grönt och fibrer.

Failfaktor: Så fort jag slår upp ögonen vaknar även båda mina barn. Ett barn är hungrigt direkt. Det andra barnet behöver en ny blöja. Sen blir hon också hungrig. Sambon kommer och vi tar en kopp kaffe. Vips så har vi fulla köksbordet med lego och den minsta har brutit sig in i den sotiga kaminen. The rörlighetsmoment is gone och jag är fortfarande lika stel, men nöjd med livet ändå.

Författarskapet

Jag ser framför mig hur jag lägger en timme varje kväll på min bestseller, som ska göra att jag i framtiden behöver jobba max 25 procent. När barnen somnat sitter jag i kvällsljusets sken och fingrarna går som pilar över tangentbordet. Det skapas magi och ibland har jag ett glas rött vid min sida.

Failfaktor: Jag har varit igång sedan klockan 6 på morgonen och är dödstrött. Inte har jag skrivit något fyndigt blogginlägg heller. När klockan slår åtta börjar jag tänka på att det skulle vara väldigt skönt att gå och lägga sig alternativt sitta och stirra in i en vägg. Samlar energi och orkar spela ett parti Yatzy.

Förbättra kvaliteten på mina bloggbilder

Var jag än går har jag systemkameran med mig. Jag tänker i ljus och vinklar och hittar de där inspirerande motiven och platserna som liksom lyfter hela bloggen.

Failfaktor: Jag har systemkameran med mig, men av någon konstig anledning är batteriet alltid slut. Sen ger jag upp.

Semester alltså. Påfrestande…

Ett landningsförsök

Jag har ju skrivit om det förut, att vi kanske framstår som en ganska flängig familj som reser bort varje helg och ledighet till olika platser eftersom vi tycker att vi har så många smultronställen att besöka och människor vi vill träffa ofta.

Nu är det semester på intågande och vi planerar att försöka göra ett landningsförsök…

Det innebär en plats på heltid (med några få undantag…) i fyra veckors tid. Gulp! Eller?

Näe, personligen ser jag fram emot att landa och äta frukost i samma kök varje morgon. Stirra mig blind på samma vackra hav varje dag. Springa samma vägar och stigar under såväl långpass som intervaller. Upprepa mig helt enkelt. Och vara jävligt ledig…

Jag har också en storslagen och nytänkande semesterplan vad gäller min träning.

Är det under dessa fyra lediga veckor jag äntligen ska sätta upp mina TRX-band och blåsa upp pilatesbollen? Jag menar, de har ju ändå legat i garderoben och mognat sedan september 2016.

Vi får se hur det går med det…

Länge leve semestern!

Semester och tid…

Ja, det låter ju så bra det där med semester. Och det är det också. Det är bara en sak som det är brist på. Tid…

Och då menar jag inte tid att hänga på altanen och kika på kidsen som plaskar i poolen. Eller den där tiden som spenderas med kaffekoppen vid köksbordet på morgonkvisten. För att inte tala om tiden däremellan då en mest gör ingenting alls mer än att umgås rätt och slätt. Oftast ute i solen. Eller så meckar man hamburgare och picklar rödlök. Sådan tid finns det massor av.

Nej, jag menar den där tiden då jag brukar blogga, träna och göra typiska Mia-grejer. Den tiden har jag glömt bort i flera dagar.

Fast jag rör på mig på en kant. Det gör jag ju. Och jag bloggar ju nu. Så det är bra.

Idag körde jag ett formtoppningpass med fem tvåminutersintervaller så att gruset yrde under fotsulorna. Vet inte vad jag ska med den där obefintliga formtoppen till, så värdesatte kattgoset med Alice efter träningspasset mer…

Förresten, jag skriver det här blogginlägget i Word för här på landet drar man ur allt som blixten kan slå ner i så fort det börjar mullra lite lätt i fjärran. Och nu sitter vi här och väntar på att åskan ska komma hit och dra förbi. Om den nu ens gör det. Bara en sån sak.

Semester.

Men håll ut kära bloggläsare! Jag utlovar en massa spänning under veckan som kommer. Till dess får ni nöja er med en bild på After-Suspekt-Formtoppning (ASF?) och kattgos…

Maxa löpträningen på familjesemestern!

För oss som har löpning som en väldigt viktig, välgörande och frekvent återkommande ingrediens i livet skulle det vara ren tortyr att åka till vilken plats som helst i världen utan ett par löparskor i väskan. Det finns ju faktiskt inget bättre tillfälle att träna på än när man är ledig…

Fast åker man på barnanpassad semester med familjen kan löpningen inte vara i fokus. Det skulle vara orättvist mot alla inblandade och själv skulle jag inte trivas med att låta mitt personliga intresse ta för mycket plats.

Nu kommer några råd från småbarnsmamman som lyckades träna 14 löppass på 14 familjesemesterdagar. Hade jag rest utan barn hade antalet träningspass förmodligen varit de dubbla (haha), men jag är så nöjd och glad över varje exotiskt löpsteg jag fick.

Råden för att maxa träningen på familjesemestern är skitenkla och egentligen bara fyra.

1. Låt träningen bli vad den blir

Alla löpsteg räknas, så skit i om det inte blir precis så långt som du hade tänkt dig eller som ditt träningsprogram vill. Du har faktiskt semester – tagga ner och njut av den rörelse du får. Ska berätta i ett senare inlägg om hur jag lyckades maska från mitt eget träningprogram, fast det berodde nog mer på lathet än på familjelivet…

2. Nyttja morgonstunden

Befinner du dig på en varm plats är morgonen förmodligen också den bästa och svalaste stunden för träning. Jag fångade otaliga månstrimmor över havet och efterföljande magiska soluppgångar. När jag kom hem vaknade resten av familjen till liv och vi kunde släntra ner och njuta frukostbuffén och resten av dagen tillsammans. Är ni två föräldrar som vill springa på morgonen så är det ju bara att turas om. Får du ångest att av att träna tidigt? Tänk på att du har semester och kan vila sen…

3. Res med människor du litar på

Vi hade förmånen att resa med barnens farmor och farfar. Så när jag och sambon ville ha tid på tu man hand och då oftast i löparskor visste vi att kidsen skulle vara trygga och glada. Vi fick till tre toppturer, en långpromenad och två vanliga löppass tillsammans. Ljuvlig kvalitetstid som vi sällan får till hemma.

4. Utnyttja återhämtningsstunderna för egen aktivitet

Jepp, även kids och partners blir trötta och behöver vila och sova. Ibland blir alla trötta samtidigt. Missade du morgonlöpningen är en sådan stund ultimat för ditt löppass, under förutsättning att inte du också behöver ta det lugnt en stund.

Läser du det här och tänker ”Mäh! Kan hon inte bara ta det lugnt och ha semester liksom?!” Då ska jag berätta för dig att ”Nä du, det kan jag inte!” 🙂

Utan löpningen hade jag ju till exempel inte kommit upp i bergen och fått ta humoristiska aj-aj-kaktus-foton…

Intervaller är lika jobbiga utomlands…

Jag springer inte särskilt mycket här på Teneriffa i distans mätt, men när jag står utanför hotellet och laddar löparkanonerna där på morgonkvisten är jag alltid jäkligt taggad. I morse var inget undantag trots att det i mina mått mätt redan var för varmt…

Jepp, det hann alltså i vanlig ordning bli söndag innan jag körde veckans intervaller i mitt träningsprogram och den här gången skulle 2 x 2500 meter avverkas längs med en strandpromenad. Lätt som en plätt sa huvudet. Tungt som fan skulle det bli redan efter några hundra meter. Kroppen har nog (precis som knoppen) gått in i semesterläge för fort ville den inte springa frivilligt.

Nåväl. Passet genomfördes och jag kunde konstatera att långa intervaller är precis lika jobbiga på en solsemester som de är där hemma.

Fast jag får ju ge Teneriffa några pluspoäng ändå. Nerjoggen längs strandkanten då vågorna jagade mina löparskor och den milda solnedgången i blickfånget kändes betydligt sexigare än att jogga hem från löparbanan vid Ullevi i pissregn och sidvind…

Nästa vecka står fem kilometer (extrem) snabbdistans på schemat. Får nog koppla bort semesterläget om jag ens ska komma halvvägs.

Semesternjutet

…och dagar som ibland fylls med en och annan utflykt och andra dagar ingenting särskilt alls (men alldeles oavsett bara springer iväg) skapar noll utrymme för tid framför datorn. Jag skulle såklart kunna prioritera om, men det gör jag inte 🙂

Jag fortsätter att starta mina dagar med en långpromenad. Det här med morgonträning har dock fått en helt ny innebörd. Varje morgon är lika med sovmorgon och sen ska en massa familjära sysslor genomföras innan vi kan ge oss iväg. Morgonpromenad innebär därmed att komma hem lagom till lunch… Fast det gör ju inget då det inte finns några tider att passa.

I vilket fall som helst känns kroppen oerhört stark och fräsch och jag är pigg och mår bra. De första stapplande löpstegen känns äntligen nära på riktigt, även om jag såklart väntar i några veckor till. Det ska bli spännande att starta om löparmaskineriet efter typ 20 veckor utan löpning. Antar att jag kommer att vara lätt frustrerad, men oerhört motiverad där i början. Kroppen glömmer så lätt, men brukar vara bra på att börja komma ihåg igen efter ett tag. Löpning alltså. Som jag ser fram emot att springa! Ibland får jag en helt galen höstlängtan när jag tänker på att då är jag igång igen – både med min egen löpning och mina löparlöftens.

Det finns inte så många träningsbilder att bjuda på just nu (även om jag postar en hel del promenadporr på instagram), därför tänkte jag att ni ska få följa med på familjeutflykt. För några dagar seda besökte vi Ystegårn i Hillsta, en riktigt gemytlig och härlig turistfälla i sann hälsingeanda. Där fanns massor att leka med, väldigt många delikatesser att handla och gott fika att släcka törst och döva hunger med. Och hälsingegårdar får alltid mitt hälsingehjärta att slå dubbla slag <3

Kolla här! Fint va?menmia-hillsta-ystegårnmenmia-lek-ystegårnystegårn-hillstamenmia-ystegårn-hillsta

Spontan roadtrip!

Efter en skön och välbehövlig vecka hemma på kammaren i Göteborg med nya familjemedlemmen började det klia i resnerven på familjen Hellström och Karlsson. Så från noll semesterplaner gick vi till hundra kan man säga och gav oss ut på en spontan roadtrip.

Vi rör oss i behaglig takt genom Sverige och slutdestinationen är inte helt oväntat Hälsingland där jag har min familj. Det är så himla härligt att säga hej till goda vänner och familjemedlemmar längs med vägen samtidigt som vi badar i mysiga insjöar och verkligen semesternjuter av god mat, glass och solstrålar.

Jag har lyckats klämma ut ytterligare en (än så länge) väldigt nöjd och harmonisk bebis, så att resa och vara på nya platser är inga problem. Själv mår jag verkligen toppen både fysiskt och mentalt. Om jag drabbades av minnesförlust här i detta nu så skulle min kropp inte veta att den födde ett barn för bara 11 dagar sen. Jag tar dock det träningslugnt ett tag till och njuter enbart mina långpromenader och lite styrketräning när tillfälle ges.

Igår förmiddag promenerade vi ner till Vänern…

menmia-vänern-efter-graviditet-träning

och lite senare slöt vi upp med vänner vid en vacker insjö och blev kvar där i flera timmar
menmia-bad-furusjön

Det är väldigt mycket föräldraledig semester just nu helt enkelt 🙂
menmia-syskonkärlek

Fixarmåndag

Ta elbussen (i folkmun även kallad 55:an) ner på stan direkt efter jobbet och…

# Köpa nya shorts och linnen – check!
Har letat som en galning hela helgen, men inte hittat några lämpliga avslappnade semesteroutfits (som inte är träningskläder…) i min garderob. Fina klänningar däremot har jag cirka en miljard. Förmodligen har shorts och linnen slängts på grund av slitage eller skänkts till bättre behövande.

# Kika på lovande väderprognos (gratis wifi på bussen och tid över) – check!
Det snöade tydligen på Teneriffa förra veckan. Hade inte typ tio personer känt sig manade att informera mig om detta hade det gått mig helt förbi. Det är lite typiskt svenskt att gotta sig i dåliga väder. Eller hur? Skitsamma. Dit vi ska har det inte snöat och vädret ser ut att bli alldeles perfekt för en aktiv familj.

# Köpa födelsedagspresenter till lillan – check!
Kiddot passar på att fylla år när vi är bortresta. Vi har bestämt oss för två mindre presenter från oss var, vilket känns lagom för en treåring. I övrigt kan vi slå på stort i Miniland tillsammans med förhandsfavoriterna Lollo och Bernie

# Hämta mitt nya pass – check!
Inte en dag för tidigt. En typisk grej som det är skitenkelt att skjuta på och som jag nu har lyckats skjuta upp i fem veckor.

Nu ska jag inventera hur det ser ut på solskydsfronten (gillar solen, men är livrädd för den) samt mixa ihop en smet till en ny uppsättning kikärtsbollar. I den bästa av världar, när allt superviktigt är färdigt, har jag energi för en uppfriskande löptur i mörkret.

Håll tummarna för goda energidepåer och skön och regnruskig vårlöpning på rullgrus.

Jag har en sjukt rolig grej att berätta också, så kom tillbaka imorgon (tror jag) och bli hänförd!

Semesterfeeling…
wpid-2012-05-01-19.37.13.jpg