Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Idag är jag bjussig!

Med sommaren så verkar min traditionella fredagslista ha utgått, vilket kanske är lika bra eftersom den aldrig var särskilt populär. Själv tycker jag att det är lite konstigt att det inte engagerar fler vad jag tränar på fredagar samt huruvida jag har fått någon fredagsfika eller inte…

När fredagslistan utgår blir det bjudfredag istället 🙂

Jag bjuder helt enkelt på ytterligare ett kort utdrag ur min kommande bestseller och så är det upp till er att gissa vad huvudpersonen Lina har gjort och vad hon lider av.

Okej?

Det har förövrigt gått ganska bra med skrivandet under semestern. Jag har inte så mycket tid, men när väl får den där värdefulla tiden så smattrar fingrarna över tangentbordet av sig själva. Det är lättskrivet nu, vilket är mer än man kan säga om de senaste tre åren då den här boken faktiskt har funnits med någonstans där i bakgrunden…

Nåväl, självförtroendet är det inget fel på så här kommer ett utdrag ur en kommande chicklit-bestseller:

Jag vaknar. Eller är jag verkligen vaken? Försöker rulla till sidan precis som vanligt, men det tar stopp. Var är min kropp och vad är det som gör så fasligt ont? Bökar runt och försöker samla kraft nog att få benen över sängkanten. När de väl är där tar det stopp igen. Magen värker och ryggslutet är precis vad det låter som – helt slut. Jag har i alla fall inte ont under fötterna konstaterar jag när trampdynorna når träparketten. Måste kissa. Går lätt framåtböjd orangutanggång mot toadörren och förmår mig precis att lyfta armen och trycka ner handtaget. Nu kissar jag på mig snart.

Toalocket står tack och lov vidöppet. Med ena handen på tvättstället får jag ner trosorna och kvidsätter mig därefter på toalettstolen.  Det enda som inte gör ont just nu är urinblåsan som stilla töms.

Om en timme ska jag träffa Malin på fiket nere vid hörnet – en promenad som vanligtvis tar fem minuter. Just nu är jag tveksam om jag ska hinna. Hur ska jag ta mig upp från toaletten? Bäst att skicka ett sms om att jag blir minst 30 minuter sen.

To be continued…

 

Önskerubrik 3: Baksidestexten på min roman

Rubrikönskemålet kommer från min kreativa vän Anna, som bor i London. Hon är en av väldigt få som har fått läsa utkastet på min kommande chicklit och bestseller. 

Baksidetexten till min kommande roman:

”Jag flåsar som om jag bestigit ett berg och ryggen blir fuktig. De många trappstegen direktförmedlar mjölksyra till varenda fiber i mina lår. Precis när de förvandlas från kött och muskler till två stumma stockar tänker jag att det är ytterst olämpligt att ha sitt säkraste ligg på hög höjd. Masthugget är måhända fullt av fina gränder och utsiktplatser, men det här är fan i mig omänskligt mycket jobb för så kort njutning och ingen kärlek alls. Mina solskenspromenader i Slottsskogen har inte gjort mig redo för den här ansträngningen. Jag kommer nog aldrig att bli redo för promenaden till hans dörr, varken fysiskt eller mentalt.”

Linas liv i Göteborgs innerstad skulle vara tämligen enkelt om de inte vore för de människor hon omger sig med – vännerna, männen och kollegorna. Hennes liv rusar på i hundra knyck och hon försöker godtroget att släcka alla bränder som hennes umgänge skapar på vägen. Lina-hjärtat är fullt av känslor – kärlek, besvikelse, framtidstro och frustration, men hon har svårt att hinna ta hand om sig själv. Hur ska hon frigöra sig från Tobias, killen som uppenbarligen bara utnyttjar henne. Och att vara alla sina vänners självklara bollplank och räddare i nöden så fort de trasslar till det för sig tar på krafterna. Som pricken över i har det visat sig finnas flera nakna och obekväma hemligheter i de statliga korridorerna där hon jobbar…

”Ett humoristiskt och samtidigt hjärtskärande mästerverk! Hög igenkänning för alla som någon gång jobbat statligt.” 
DN Kultur

”Huvudpersonen Lina kändes som en kär vän, som jag nu saknar när jag har läst ut boken.”
SvD

”Svensk chicklit när den är som bäst.”
Aftonbladet

Kommer du att läsa min kommande bok? 🙂

Mia Hellström – en författare med sitt bokmanus i löparryggsäcken. Foto: ballabarn.semia-hellstrom-forfattare

Fri frilansare söker uppdrag inom text och kommunikation

Mia Hellström är en hungrig, humoristisk och proffsig skribent, copywriter och kommunikatör som vill samarbeta med dig! Ach. Nu kanske det låter som att jag försöker sälja in mig själv här…

För min egen skull väljer jag att lämna veckopendlarlivet och jobbet som informatör på Uppsala universitet den19 december 2012. Jag har haft två fina år både yrkesmässigt och socialt, men nu är det dags att göra något annat med utgångspunkt från Göteborg. Mia Hellström flyttar hem till sin sambo Ola och alla gosedjur på heltid.

I slutet av februari startar en helt ny utmaning i mitt liv, men under januari och inledningen av februari är jag intresserad av frilansuppdrag alt. en korttidsanställning inom text och kommunikation. Alla tips och förfrågningar mottages tacksamt.

Läs mer i Mia Hellströms CV.
Här får du exempel på vad frilansare Mia Hellström kan göra för dig.

Min nuvarande kollega Niklas har den här stämpeln på sitt skrivbord. Vad jag vet har han aldrig behövt använda den på något som jag har skrivit 😉

 

En dag i en utbildningsinformatörs liv

Jag får ganska ofta frågan om vad jag gör på mitt nya jobb i Uppsala. Oftast brukar jag svara något klämkäckt som ”Ja, det är olika!”  vilket är ett riktigt IQ-fiskmås-svar. Svaret ”Jag jobbar centralt med studentrekrytering!” brukar inte heller göra folk särskilt mycket klokare.

Trots att det nu har gått några veckor och tjejen som jag vikarierade för från början har kommit tillbaka med fräknar och solsken i blick, så känner jag mig fortfarande ganska ny i kläderna. Väldigt bekväm och tillfreds, men ny.

Idag har jag bland annat:
– skrivit en artikel till Uppsala universitets interntidning.
– ätit gräddtårta, som inte var ämnad för mina smaklökar.
– mailat fram och tillbaka angående några rollups, som vi håller på och tar fram.
– haft ett möte kring närvaro och aktiviteter på Facebook.
– skrivit en plan med utgångspunkt från mötet ovan.
– kollat upp och planerat kring nästa veckas annonsdeadlines.

Med mera.

Imorgon är en annan dag och jag kommer säkert att göra något helt annat.

I vilket fall som helst så är det roligt. Idag har det nog varit extra många asgarv på arbetstid faktiskt. Sjukt viktigt. Humorn och kollegorna gör det lite extra värt att hoppa på tåget i Göteborg och åka till Uppsala varje söndagkväll.

Här sitter jag och eftermiddagsfilosoferar och funderar kring vad det kan tänkas vara i alla dessa pärmar, som jag omger mig med dagligen på Uppsala universitet. No idea! By the way… Tack Sayeh för fotografering och arbetsdagens sista asgarv.

Jag fick typ ett fan-mail. What about your chicklit?

Eller njae. Det var ganska långt ifrån ett fan-mail, men ändå lite upplyftande.

Mejlet innehöll snarare en specifik fråga än storslagna hyllningar.

Frågan löd: NÄR KOMMER DIN CHIKCLIT-BOK UT?

Haha. Snacka om att sätta eld i röven på författaren. Tack!

I vilket fall som helst så skickade jag strax därefter ytterligare lite text till mina fantastiska korrläsare. Min chicklit består i denna stund av 17 sidor uppdelade i åtta kapitel.

Så tyvärr kan jag inte svara exakt när min bok kommer ut, men nån gång i framtiden gör den som sagt det. Då blir det fest.

Och fortsätt gärna att skicka fan-mail under tiden. Höhö. För då blir du definitivt bjuden på releasepartyt.

En trave böcker skrivna av Marian Keyes. Chicklit-queen number one. Än så länge… Den som lever får se.

Den ”konstiga” dagen

Det var verkligen inte min mening att skapa ytterligare en cliffhanger i den här bloggen igår kväll med den eminenta meningen: Det här är verkligen en skitkonstig dag!

Jag var ensam hemma (sambon satt i skolbänken) och jag behövde ett utlopp.

För att en dag ska betraktas som konstig i mitt liv just nu behövs inte särskilt mycket. Vi kan säga som så att den här tösen har kört fast sedan en tid tillbaka, men igår sa det PANG! Det är så klart någonting positivt, men inte tillräckligt spikat, klappat och klart för att jag ska kunna säga någonting mer om det. Så nu kanske det blev ännu mera cliffhanger. Eller?

Ledtrådar…
Vet ni om att jag har fått flera texter/dikter tonsatta? Bara en sån sak. Jag hade själv glömt bort det. Igår blev jag helt plötsligt påmind. Hur kan livet ibland vara sånt att man glömmer bort så viktiga grejer?

Jag är bra på text och kommunikation. Jag kan skriva! Jag är strategisk! Jag är bra på att se samband och hitta lösningar inom kommunikation. Folk gillar att läsa det jag skriver och så har det alltid varit. Det hade jag också glömt bort.

Nä, nu ska jag kickstarta den här dagen med hjälp av gårdagens insikter. Halleluja!

Livet är som en trädgård och det är dags att plocka godbitarna. Nä men förlåt hörrni. Hahaha.
Jag lovar att absolut inte börja tala i egoboost/självhjälpsflosker.

Mina partners in chicklit-crime

”Jag vill supergärna bidra med allt jag kan i din chicklitframfart! Jag är en chicklitförfattarwannabe och dreglar vid blotta tanken på att kanske kunna få hjälpa till på nåt sätt och även lära mig grejer på vägen. Jag är så skrivsugen att – jag tänkte skriva dör men det är inte sant – att det kliar i både fingrar och mina två hjärnceller.”

”Vilken uppgift för mig! tänkte jag när jag läste ditt inlägg. Jag älskar att läsa, låg faktiskt etta i klassen på lågstadiet… […] Jag gillar chicklit och tycker att du skriver grymt bra i bloggen så det vore roligt att se hur du skriver i ett sånt här projekt. Jag jobbar passande nog med att korrläsa andras texter, är utbildad journalist och kan komma med konstruktiv kritik och beröm och glada tillrop!”

Det är precis så här man charmar mig. Med humor och glimten i ögat. Det blev som en minirekryteringsprocess det här, dock utan intervjuer. Stort tack till er andra som tog sig tid att maila mig. Det uppskattas MYCKET!

Fast två personer är nog alldeles lagom. I alla fall inledningsvis. Jag är helt säker på att det kommer att bli ett konstruktivt samarbete. Ni kommer att presenteras för allmänheten under pompa och ståt på det storslagna release-partyt någon gång i framtiden 🙂

Nu ska vi ha roligt. Det är det viktigaste.

I helgen ska jag ägna mig åt livsviktig research. En av mina bästa vänner är i stan – hon är en sann inspirationskälla och lockar även fram det bästa hos mig och får mig att minnas hur det en gång i tiden kunde vara… Det är så man odlar och skriver god litteratur (hum).

Heta chicklit-tips och underhållande sommarläsning:
En shopaholic i New York, Sophie Kinsella
Åse, Denise Rudberg
Sushi för nybörjare, Marian Keyes

Jag ska skriva chicklit

Jag har en rent ut sagt överjävlig träningsvärk i låren efter lördagens hopp&skutt&styrke-övningar i skogen bakom Liseberg. Tänk betong! Klossar av betong! Därefter kan ni föreställa er Hellströmskan försöka sätta sig på toaletten (strunta i det där som man gör när man väl sitter på den) och därefter resa sig upp för att förhoppningsvis tvätta händerna vid handfatet. Det är en smärtsam kamp varje gång.

Så jag får motvilligt sticka in ytterligare en vilodag här. Men skit i det nu.

Istället för att träna har jag tagit itu med ett helt nytt projekt – min egen roman! En lättsam historia med mycket våld och sex. Äh skämta bara, inget våld för det gillar jag inte. Jag tänkte sparka igång mitt kreativa skrivande igen med lite chicklit ala Hellströmskan. Skriven i sann 30-årsanda, inspirerad av mig och alla mina sjuka kompisar. Det blir Men Mia! delux helt enkelt. Här håller jag ju tillbaka en hel del och lämnar inte ut nån mer än…eh Ola. Det fina med en roman är att figurerna kan få nya namn och aldrig är med på bild.

Till skillnad från många andra chicklitböcker vägrar jag att beskriva det manliga könsorganet som en svulstig lem som bultar innanför byxlinningen. Ingen kommer heller att komma samtidigt som någon annan eller se några jävla fyrverkerier. Nope. Den här boken vill mycket mer än så.

Sen om någon vill ge ut boken eller köpa den återstår att se. Sånt kan man alltid lösa på egen hand annars. Skulle ni köpa den? Ja jag visste väl det. Er kan man lita på.  Bra bra. Då bjuder jag på ett kort utdrag:

”…Vi lägger på och jag fortsätter att äta min frukost. Utanför fönstret intar våren Linnégatan och i en helt annan stadsdel försöker min vän Jenny bli gravid genom att stå på huvudet. Det här kan inte bli annat än en helt vanlig, men väldigt bra dag i april.”