Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Spontan snabbdistans

Även om jag inte är det minsta krasslig och det definitivt inte är synd om mig har jag gått och blivit mentalt sympatisjuk med dottern. Alltså jag lever och gör det jag ska, men det är som i en trött dimma på något sätt. Jag är helt klart påverkad av den trötta lilla illbattingen som bara vill äta frukt, dricka vatten och allra helst sova.

Men men. En behöver ju komma ut också. Jag hasade mig därför ner för trapporna och förberedde kroppen på ett skönt distanspass utan krav. Det var bara ett problem med det. DÖTRÅKIGT! Jag stod inte ut med att lufsa runt och orka tänka. Så jag förhandlade med kroppen. ”Hörru, det är tisdag! Ska vi köra tisdagsintervaller istället och ha lite roligt?” Kroppen svarade ”Njae…” så det blev en snabbdistans. Ett mycket bra val!

Sex kilometer snabbdistans tillryggalägger man ganska fort. Okej, jag erkänner… Det var inte jätteroligt och lätt de första tre och dessutom motvind, men precis som vanligt så lossnade det andra halvan. Lite uppjogg och nerjogg på det och löparjobbet var gjort i ett nafs. Gött äre!

Vilken bonus en dag som denna.

Lite för mycket ljus på den här löparen ibland dock.
menmia-löpning-running

En (för mig) helt ny typ av nakenblogg

För om vi tänker oss att jag bloggar direkt efter träningspasset… Enligt bilden nedan ligger uppenbarligen mina dyngsura träningskläder i en hög på hallmattan. Vad innebär det? Mhm precis! Väldigt mycket bar hud framför den här datorn just nu ^^

Spännande och kittlande eller hur? Mycket bättre än att slänga av sig kläderna och börja flexa framför kameran direkt. Det är sånt ni får här hos Men Mia! Jag sätter alltid mina läsare först. Vill att ni ska ha det bra och känna er bekväma som om ni steg in i mitt vardagsrum. Välkomna in! Börjar dock frysa lite nu, så jag drar på mig en morgonrock. Nej snälla gå inte! Jag är inte klar…

Idag bestämde jag att det får vara nog med de där lata decemberfasonerna. För det första har det ju tydligen blivit januari och för det andra har jag tröttnat på att springa lugnt och bekvämt. Så vips införde jag #tisdagsintervaller på löparschemat igen. Tisdagsintervaller springs oftast på tisdagar, dock inte alltid, och utförs nästan jämt i dåligt väder. Idag var inget undantag. Det regnade småspik och blåste från alla håll.

2 x 2000 meter + 2 x 1000 meter kändes som ett bra pass att starta med. Jag kände mig aningen seg och det var knappast några världsmästarben som bar mig framåt. Ach. Det styr nog upp sig snart. Jag litar på den här kroppen vid det här laget.

Träningskläder på golvet till förmån för en naken kropp. En salig blandning av märken och färger. Craft, Röhnisch, 2XU, Helly Hansen, Garmin, New Body…
träningskläder

Rediga intervaller till en redig tös

Jag må kanske inte vara världens mest strukturerade och planerade person när det kommer till träning, men jag är i alla fall kreativ. Gårdagens intervallstege hittade jag på medan jag värmde upp. Joggade nästan fyra kilometer innan jag kände mig färdig och insåg att jag inte hade tid att förhala mer. Mentalt var det inte helt enkelt att stå vid Munkebäcks torg och ha sikte på Beckmans grillkiosk 2.5 kilometer bort. Desto enklare var det att veta att intervallerna skulle bli kortare sen om än något fler…

Gårdagens roliga intervallstege (m)
2500
1000 1000
400 400 400 400

Passet gick enligt plan. Nästan. På den första och långa intervallen var jag tvungen att tvärnita vid ett tillfälle för att inte bli överkörd av en SUV samt trixa lite för att ta mig om gångare och väja för mötande cyklister. Sekunderna tickar ju då, men jag lyckades ändå hålla en snittfart på 4.08 min/km. Wooohaaaa. Körde fri vila, vilket alltid gör att vilan blir alldeles för kort på grund av rastlöshet. Detta dumma beteende sinkade den första tusingen något, men jag skärpte till mig på den andra och pressade ner den till 3.51 min/km. Nu var jag trött. Nästan död. Och hade fyra fyrahundringar kvar. Well. De två första var vidriga och gick sådär. Under de två sista bröt jag den vidriga trenden och levererade stordåd.

Snipp snapp snut så var intervallsagan slut och jag kunde jogga hem. De dryga sex kilometerna i intervallfart hade sprungits med ett snitt på 4.00 min/km. Tack och bock kroppen för ännu en omgång rediga tisdagsintervaller. Nu är det bara att öka…

En är ju alltid lite skeptisk innan ett intervallpass, men sen säger det bara swish och så är det över. Precis den skepsisen äger min kropp på den här bilden… image

Tisdagsintervallerna: Den ”snälla” intervallstegen

När jag skriver snäll menar jag inte att den behöver vara lätt. Nej, du kan bli nedrans trött faktiskt om du tar i från start till mål. Den snälla biten handlar om det mentala. Intervallerna i denna stege blir kortare och kortare om du tänker rätt 🙂 Och du känner dig bättre och bättre för varje steg. När du kommer i mål har du förhoppningsvis, om du heter Mia Hellström, åtminstone sprungit fem kilometer på 20 minuter.

Jag behövde verkligen ”snällheten” igår för att överhuvudtaget komma ut. Det duggade utanför fönstret och jag anade vad som komma skulle – ett iskallt grisväder! Mycket riktigt, det slår aldrig fel. Och jag kämpade med regnet piskande i ansiktet och vinden vinande kring kroppen. En känner ju sig alltid lite extra hård i motvind.

Upplägg (min):
4-3-2-1
3-2-1
2-1
1

Kuriosa: Mellan varje intervall vilade jag 30-60 sekunder. Det var för kallt för mer. Jag värmde dessutom upp i två kilometer och joggade ner samma sträcka. Jag var mycket nöjd med mig själv när jag kom hem. Nästan lite dryg faktiskt.

Tips: Har du som mål att klämma fem kilometer eller en annan distans på 20 minuter så är det här ett utmärkt sätt att utmana dig själv då och då. Passet är väldigt bra för jag-är-snabb-självförtroendet. Trots att jag bjöds på stort motstånd igår av vädergudarna, så fixade jag mitt mål (att ta mig minst fem kilometer på 20 minuter) utan problem och tror faktiskt att jag kommer längre nästa gång…

Löparjackan från Craft satt som klister på kroppen efter passet och jag kunde vrida ur kompressionsstrumporna. Ach.

image