Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Freudiansk felspringning

I måndags gick Vårruset av stapeln här i Göteborg. Jo, jag skulle ju ha sprungit det och fått en riktigt bra tid på fem kilometer var det tänkt. Istället var jag ute och lufsade 18K i skogen på förmiddagen.

Jag kallar det för en freudiansk felspringning. Jag gjorde per automatik någonting som jag hellre ville göra genom att på ett semi-omedvetet plan springa till skogs och därmed också sumpa min medverkan i Vårruset den dagen. Överjaget tog över och jag konstaterar att löpning är djup psykologi…

Så, har du gjort någon freudiansk felspringning på sistone?

Och ni behöver inte oroa er. Jag är inte tävlings- och prestationsrädd. Är helt säker på att jag kan göra en fin tid på 5K vilken dag i veckan som helst. Det var bara inte läge just nu och jag var inte sugen på tjejtävling.

VårRuset i Göteborg. Ska jag?

Om en vecka, måndagen den 11 maj, går Sveriges mesta ”tjejlopp” här i Göteborg. Det är fem kilometer långt eller kort, beroende på vem en frågar. Jag har sprungit VårRuset två gånger tidigare, ett race i Gävle och ett i Uppsala. Jag har haft roligt när jag har varit med. Så. Jag funderar på att maxa 5K i Slottsskogen nu på måndag.

Dels känner jag mig för närvarande väldigt långsam och behöver snabbhetsträningen för att tända någon form av gnista och dels längtar jag efter folkfest. Jag tar inte loppet på särskilt stort allvar, men hoppas ändå att tävlingsstämningen och motståndet ska få mig att ta i det lilla extra – det där lilla extra som jag känner att jag saknar just nu.

VårRuset i Göteborg alltså. Så väldigt otippat. Jag gruvar mig redan för en av backarna. Maxfart liksom. Har inte hänt sedan dinosaurierna dog ut. Skitläskigt och väldigt spännande att se hur det står till med kroppen.

Någon mer som springer VårRuset i Göteborg nästa måndag?

Eller så kanske ni kan sitta här, på Villa Belparc, käka och dricka gott och heja på? Ett jättebra ställe by the way. Ser fram emot att hänga där senare i vår.
göteborgsvarvet-tält