Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    april 2017
    M T O T F L S
    « Mar    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930

Saker jag aldrig trodde att jag skulle göra på gymmet…

# Helt ohämmat dansa min egen vick-på-rumpan-dans som alltid gör någon glad.

# Räcka ut tungan mellan varje set marklyft med en förhoppning om att få någon annan att räcka ut tungan tillbaka.

# Vrida på huvudet mitt under armhävningarna på bosubollen och sjunga min baram-baram-bapp-bapp-sång bara för att få ett leende.

# Säga ”Hur har du det älskling?” säkert 100 gånger till någon som är väldigt nöjd.

# Byta plats och övning, inte för min egen skull, utan för att jag är rädd att någon annan ska bli uttråkad.

# Svara ”Dadadadaaaa!” till någon som säger ”Dadadaaaa!”

# Småsnacka småbarnsliv med föräldralediga pappor som också hänger på gymmet med sina barn.

# Fundera en stund över vad alla andra föräldralediga mammor i Göteborg gör just nu. Varför är de inte här liksom? Bästa stället ju!

# Tänka på att den där mammaträningshetsen som det snackas så mycket om, tyvärr nog inte har haft någon större effekt. Kan jag hjälpa till och hetsa mer på något sätt?

# Avsluta passet för att någon annan blir hungrig.

Multitasking på bosuboll

Nästan alla mina pass på gymmet avslutas på bosubollen och idag var inget undantag. Varför? För att det är så himla roligt att hitta på olika bålövningar och därefter genomföra dem. En favorit är att kombinera armhävningar på bosuboll med någon dynamisk planka. Armhävningar kombinerat med benrörelse finns på min instagram idag. Övningen är bra för alla, men helt perfekt för löpare.

En annan favorit är övningen jag utför på bilden nedan. Mest gillar jag den för att det känns som om jag är ute och flyger…

Startpositionen är en planka på knä. Därefter använder du främst bålen för att skjuta dig själv upp i luften som en kanon. Ja det är där jag är på bilden. Landa på fötterna och gå därefter ner på knä igen. Repeat till du ser stjärnor! Väldigt roligt faktiskt.

En annan grej som är bra är att det går enkelt att multitaska från bosubollen. Som ni ser på bilden är jag ute och flyger samtidigt som jag kollar till och säger något till Juni, vars lilla huvud ni ser där bakom.

Fly mama fly!

Typ lite utomhusfys

Under förmiddagens snabba Utomhusfys på Heden som jag körde helt själv hann jag ta tre bilder. På två av bilderna kom jag knappt med… Anledningen? Jag må ha kört min träning själv, men ensam var jag inte. I barnvagnen sov Juni sött och på lekplatsen röjde Moa som aldrig förr. Haha… Vid ett flertal tillfällen fick jag avbryta min träning och ”rädda” storbarnet från någon hög höjd eller annan knepig position. Det fanns liksom inte så mycket tid över till fotografering av den atletiska morsan…

Fast det gjorde inget för jag var mest ute och rekade och uppfann nya övningar till kommande Utomhusfys på Heden som jag tänkt köra igång igen i slutet av september (du kan läsa mer och anmäla intresse om du klickar på länken).

Min egen ”riktiga” träning sparar jag till när fadern kommer hem. Då blir det löpning minsann, men bara lugn distans eftersom det är intervallördag imorgon. Det står just nu mellan 5 x 800 meter och 4 x 4 min *brrrrr* 🙂

Har du något roligt träningspass inplanerat i helgen?

Och så avslutar vi då med dagens fotoskörd…

Jag vill bli bra på chins igen, men just nu hoppar jag upp och går långsamt ner. Det är tungt nog för någon vars fötter inte lämnat marken på flera månader…
menmia-chins-heden
På Heden finns massor med ”klossar” och bänkar som passar perfekt för löpstärkande övningar. Bara att kliva upp blir jobbigt om en gör det flera gånger. Med ett litet skutt där uppe på toppen och stolt hållning kommer mjölksyran som ett brev på posten.
menmia-löpstyrka
Och så en klassiker för bålen – benindrag i gunga 🙂
menmia-bålträning-gunga-heden

Små träningsmöjligheter

Som spädisförälder, eller förälder överhuvudtaget, kan det vara svårt att hitta tiden till ordentlig träning ibland – det vill säga ett långt sammanhängande pass då du bara kan fokusera på dig själv, dina muskler och din andning. Då får en greppa och ta tillvara de små träningsguldkornen, som inte innebär varken tid för dig själv eller särskilt många minuter att spela med.

OBS! Jag tycker att alla träningssugna föräldrar är värda egen träningstid så ofta som möjligt och det går såklart att lösa för både mammor och pappor (i de fall familjekonstellationen ser ut så och ni är två om kidsen). Det gör vi ofta i vår familj.

Imorse under barnvagnspromenaden passade jag på att gå förbi några stänger som mysigt nog ligger i en skogsglänta. Rodd med egen kroppsvikt, chinsträning och armhävningar – snabbt avverkade övningar i tre set och sen gick vi och handlade smör och kaffe. Svårare än så behöver det inte vara.

Och tänk på att alla små träningsmöjligheter faktiskt blir någonting stort till slut.

Imorgon tror jag att jag och Juni ska springa tillsammans på morgonkvisten. Har skjutit lite på barnvagnslöpningen, då vi inte har en barnvagn anpassad för löpning och det därmed blir väldigt tungt. Fast nu känns kroppen redo och vi får helt enkelt välja en runda utan tuffa backar…eller gå lite då och då.

Träningsmöjligheter i skogsglänta.menmia-träning-bebis

En extra ledig dag och vi är på banan

Jag tar på mig mysiga underställströjan från Kari Traa, en tröja jag vanligtvis inte springer i eftersom jag tycker den är för mjuk och fin för att svettas ner. Har nämligen på känn att det inte kommer att bli så mycket sprunget ändå…för idag bestämmer jag inte själv.

Jag och lillan har en ledig dag tillsammans eftersom förskolan är stängd. Det är väldigt lyxigt att få en extra lång helg. Hon pratar hela morgonen om att hon vill ut och springa med mamma. Jag vet att det betyder att hon tycker att jag ska ta snabbaste vägen till platsen där vi var igår. Stället där det finns sandhög, stora bildäck, klätterställning och oändligt med plats för små tultande ben och rullande av fotboll. Löparbanan.

Näe, det blir inte så många kilometer sprungna med vagnen. Totalt fem kanske? Men vilken förmiddag vi får! Ibland är det sol och ibland inte. Vi springer hand i hand på banan och jagar fotboll för att i nästa stund bygga sandslott. Vi hänger på raka armar i pinnar och kör utfallsgång. Vips, så är det liksom dags att springa hem för lunch.

Jag tackar ödmjukast för en extra ledig dag så här i oktober när en kanske behöver det som mest.

 All utomhustid är bra tid. Att min dotter vill spendera sin tid här klagar jag inte på 🙂
menmia-ledig-dag

Familjetid på en löparbana

Två föräldrar med sug efter intervaller i kropp och knopp. En liten illbatting som har så mycket spring i benen att hon försvinner på två röda sekunder om en inte har koll precis hela tiden. Lösningen på detta stavas att springa intervaller på löparbana. En förälder ”vilar” och leker med barnet. Den andra springer så snabbt att det susar i öronen.

Sen finns risken att tvåochetthalvtåringen blir inspirerad vill springa ett varv på löparbanan helt själv. Så då får du stå där med modershjärtat i halsgropen medan hon försvinner flera hundra meter bort. Du undrar vad hon hittat på marken eftersom hon helt plötsligt står still. Hundbajs eller ve och fasa glas? Efter drygt 300 meter möter ni henne på upploppet. Det börjar bli kallt, ty hon strejkade och surade en stund på sista kortsidan.

Armarna i skyn. Alla är i mål för den här gången. Föräldrarna med tio varv löparbana var i benen. Barnet med ett varv samt lek i sandhög och klätterställning.

Strax innan skyfallet avslutas träningskalaset med att välta bildäck. Sen blir det väldigt bråttom hem till mellanmål och lunchförberedelser…

Målspurt.
menmia-ola-moa-löparbana
Sitta på första parkett och titta på pappa som springer.
menmia-kids-löparbana
Mamma Mia är trött. Barnet får klara sig själv en stund…
menmia-löparbana-familj
Nu är det äntligen(?) min tur.
menmia-löparbana
Bästa löpar-Ola, min sambo och mitt löparlöfte, som jag har hjälpt till snabb formtopp! Ska berätta mer vad han presterat vid ett senare tillfälle 🙂
menmia-ola-löparbana

Minivarvet: 250 meter leende och mallighet

Sedan vi introducerade Moa för ”Älskling, i helgen ska du få springa i Slottsskogen med nummerlapp precis som mamma!” har det varit den stora snackisen här hemma. Att hon sedan i sann tvååringsanda började strejka precis innan vi skulle bege oss till Slottsskogen för hennes första löpartävling är en helt annan femma…

Det blir alltid bra till slut. Minivarvet bjöd på skön löparkänsla och full aktivitet denna söndag förmiddag.

Med goodiebagen i ena handen och pappa i den andra var det så glad och stolt stämning ute på löparbanan att den gick att ta på. Själv var jag den där töntmorsan som sprang runt med systemkamera och ropade hejaramsor…

Vid målgången serverades bananer och medalj. Precis som det ska vara med andra ord.

250 meter löparglädje. moa-minivarvet-menmia
Målgången. Morsan har på stela ben sprungit i förväg för att kunna ta ett kort…
minivarvet
Segergest.
mia-moa-menmia-minivarvet

”Träningsdejta någon du gillar”

Ytterligare en toppenlucka i Träningsglädjes julkalender. Tack tack… Ty hela den här helgen har jag haft förmånen att träningsdejta någon jag gillar väldigt mycket.

Idag blev träningspasset något i hästväg då dottern bestämde att löpning visst kan kombineras med sångstund. Så den där tanten som gastade ”Här dansar herr gurka både vals och masurka” extra högt i motvinden på Delsjövägen – det var jag! Och det där barnet som nynnade med i vagnen framför och var helnöjd med sin flåsande morsa – ja det var Moa. Hujedamig. Svalde sjukt mycket luft.

Det var skönt att gira in på innergården här hemma och få en lugn stund på sandlådekanten kan jag meddela. Till det blev iskallt då och barnet vägrade gå in. Jag fick locka med köttfärssås till slut. Då följde hon med.

Alltså, vi har en så fin helg. Hoppas den inte tar slut ikväll…

En träningsdejt att mer än gilla.
menmia-moa-barnvagnslöpning

Träningspasset som snackades sönder

Jo, jag pratade mig igenom 11 kilometer idag. Den lilla, som jag hade i barnvagnen framför mig, var inte tyst en sekund. Frågorna, fingrarna som pekade åt alla håll och ville ha svar, de glada hejaropen, kravet på att få fler löv att leka med och så vidare. Jag flåsade som en tok och gjorde mitt bästa för att vara till lags. Även i uppförsbackarna.

Efter 7.5 kilometer behövde vi båda en paus och slirade in så att gruset yrde på lekplatsen på Heden. Där hittade hon en stor killkompis på typ 6 år, som hon kände att det var läge att sätta på plats. Jag höll andan, men allt gick bra. En liten russinmuta och hopp ner i vagnen igen och vi kunde slutföra vår träning.

Himla skönt och trevligt, om än något pratflåsigt, hade vi det. Nyfikna på dagens hejaramsa? Den gick någonting sånt här:

”Heja Mamma! Mamma Mia! Moa heja! Lööööv! Fort! Fort! Fort! Macka? Heja mamma! Moa heja heja! Pappa? Mamma springa! Mooooaaaa russin! Moa springa! Fort! Fort! Fort! Lööööööv vagn! Mera lööööv!”

Och så pekade hon på en äldre farbror och gjorde sitt grisljud också, men det är en helt annan historia.

Här pausar vi för att skita ner oss och bråka med de stora grabbarna.
running-menmia-kids

Kläder på löparbanan

…kan vara ett par pösiga mysbyxor som tappat passformen. En jacka i regntätt material som nog inte andas särskilt bra. Ett par aningens för stora och blommiga gummistövlar i favoritfärgen lila att växa i. En rutig mössa som inte matchar något av de andra plaggen alls.

Ja, så kan det vara. Skönt, bekvämt och tryggt, men inte särskilt funktionellt.

Banan vid Ullevi håller inte hög kvalitet för löpare, men bjuder på djupa vattenpölar, bildäck, kladdiga höstlöv och bråte. En helt perfekt lekplats med andra  ord…
menmia-barn