Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Lite skryt…

Visst får man klappa sig själv på axeln emellanåt och liksom erkänna för hela världen att man är bra på någonting?

Igår sprang jag nämligen på följande meningar i en härlig blogg nära dig.

Först såg jag att fantastiska Kari (vars äventyr, glädjeämnen och vedermödor jag med kärlek följer) hade skrivit följande kommentar:

”Det är så härligt och inspirerande att läsa om din löpning, du verkar både starkare och gladare i löpningen än tidigare. Är det Mia-effekten månne?”

Jag fattade det inte först, men sen insåg jag att det är jag som är Mia och att jag eventuellt har en egen effekt. Coolt. Och generande på ett bra sätt.

Jag läste vidare och såg att Åsa, även kallad Löpar-Åsa, som jag coachat under våren hade svarat på kommentaren som följer:

”Träningen för Mia Hellström har inneburit en stor förändring och mitt ”mentala löpande” har blivit så mycket bättre. Jag har kunnat ta en sak i sänder, slappna av och samtidigt ge lite mer. Jag har arbetat mer med att visualisera och känt att det har gett resultat. Inte heller har jag låtit eventuella svackor ta för stor plats på ”misslyckandekontot”.”

Nu var det liksom självklart att det var mig det handlade om, så det var bara att hälla en stor hink iskallt vatten över  huvudet för  att undvika hybris och direkt karriärbyte…

Näe, som coach har jag inte kompetens att utföra löpsteganalyser, men jag kan bland annat hjälpa till att förändra känslor och tankar och på sikt även prestationen till det bättre. DET är jag stolt över \o/ och DET vill jag fortsätta med.

Ha en fantastisk dag. Jag kom precis på att jag ska till jobbet. Det är sånt en lätt glömmer en morgon i juli…

Träningscoaching i sommar?

Jag har fått en del förfrågningar om löp- och träningscoaching i Göteborg i sommar och jag har bokat in efter bästa förmåga. Det är såklart jättekul och peppande, men så är det ju den lilla angenäma detaljen med semester och att jag inte kommer att vara i stan under nästan hela juli.

Som tur är avbryter jag min semester för ett litet inhopp den 18-20 juli och pang – då går det bra för fler att boka coaching i Göteborg tidig morgon eller efter klockan 16.

Är du sugen på löpträning, utomhusfys eller något annat med mig så hör av dig med en förfrågan!

Tror knappast att trycket blir så stort så att skriva ”först till kvarn” känns lite pinsamt… Men det är i alla fall det som gäller 🙂

Om du vill ha roligt med mig kan du läsa mer här och därefter maila: mia@menmia.se

Titta hon springer!

Lyhördhet, tålamod, engagemang, träningserfarenhet och sunt förnuft. Ja hela den harangen har nog varit ledorden när jag coachat min vän Helena tillbaka till löpningen efter graviditet, förlossning och medföljande svår förlossningsskada. Både hon och jag tycker att det här är något som verkligen behöver lyftas fram mer. Så det tänker jag göra, men inte just idag.

Istället firar vi att hon i lördags, efter nio veckors envis träning, nådde sin första milstolpe på väg mot Göteborgsvarvet 2018 – 3 kilometer löpning i sträck. Det här är alltså en kvinna som har sprungit Marathon, men just nu är 3K en jättestor grej. Ett sjumilakliv mot något som jag tror kommer att bli riktigt bra. För några veckor sedan kunde hon liksom inte springa alls.

Hurra!

Fredagslistan – något nytt, något gammalt och Celine Dion…

Dagens träning

En morgonmil i stilla (med några få minuters undantag…) sommarregn.

Veckans nya

Nytt heltidsjobb, nya träningsrutiner (som jag satte direkt), en ny vardag, nya kompisar, nya miljöer och så vidare. Men allt är faktiskt inte helt nytt, därför känner jag mig väldigt trygg samtidigt som jag njuter av det lilla äventyret.

Dagens  skakiga

Familjen har lämnat stan och jag kommer inte att träffa dem förrän på söndag. Efter det senaste årets tighta samvaro med karl och barn känns det minst sagt märkligt att ha det så tyst och kunna göra precis vad jag vill. Jag ska försöka njuta. Lovar!

Helgens destination och lyx

Tidigt imorgon bitti sätter jag mig i förstaklass på tåget med förbeställd frukost och åker till Stockholm. Där ska jag varva träningscoaching med bästisumgänge och en magnifik konsert med min barndomsidol Celine Dion (mobba mig inte!).

Bloggfail

Glömde bort att blogga igår. Jag brukar hoppa över det, men väldigt sällan glömma.

Helgens träning

Förutom den där träningscoachingen låter jag det vara öppet. Jag ska roa mig mest. Förhoppningsvis hinner jag träna lite själv också. Veckans intervaller har jag ju som vanligt förträngt. Till nu…

Fredagsfeeling

Den maxades när jag idag besökte mina föredetta kollegor i samband med deras fredagsfika. Ett väldigt strategiskt tillfälle att säga ”Hej, jag är tillbaka om än på ett annat ställe och med nya arbetsuppgifter.” Det påminner mig om att jag måste kolla upp mitt nya ställes fikakultur lite närmare. Har snappat upp en frukost, som jag gärna vill vara delaktig i. Och så har jag hittat en löpgrupp!

Ha bästa helgen! Jag har en plan att jag ska blogga från tåget, men det kan lika gärna landa i ZZZZZZ eller planering av min kreativa coaching…

Den springande coachen

Jag tog löparbenen till och från dagens coachinguppdrag. Tänkte att lite egen träning har väl ingen dött av precis. Älskar att jobba så – det vill säga förena stor nytta med ännu större nöje.

Förutom de 11 väldigt miljövänliga kilometerna löpning jag lyckades skrapa ihop till mig själv fick jag ytterligare en timme i rörelse ute i solen med hon på bilden. Ni som har hängt med här ett tag känner säkert igen ett av mina mest lovande löparlöften, som håller på att göra comeback i löparskor! 🙂

När det väl var tid för lunch och stegräknaren slog i taket hade jag kunnat äta vilken stor häst som helst, men jag lät bli och tog en falafel mä brö.

En extremt lyxig torsdag förmiddag om ni frågar mig.

Jag hoppas på fler dagar av den här sorten nu i vår, men till nästa gång har jag massor att göra. Blogga står liksom inte på min to-do-list, men dagsformen bestämde visst att jag skulle blogga ändå…

Lyssna alltid på dagsformen!

Igår var dagen då…

# jag glatt skrollade bakåt i min egen blogg för att se vad mitt träningsprogram hade att bjuda på den här veckan. Det visade sig att träningsprogrammet var slut. Ohps liksom. Nu då? Aja. Elitgenerna får vila helt enkelt…

# jag löpcoachade med inriktning på att inte prestera. Det bjöds på en hel det löpning såklart, men jag skulle vilja påstå att samtalet var precis lika viktigt. Rekommenderar Åsas inlägg En prestationsprinsessa funderar då jag tror att det är något många brottas med.

# jag bestämde mig för att jag vill styrketräna idag. Det kan dock komma att ändras. Snart.

# jag kom på att en av anledningarna till att jag tränar just nu är för att legitimera fuldans på Instagram. Och få likes för det?! Ni som följer mig där fattar.

# jag tog ett foto och lyckades se allvarlig och seriös ut. Eller vad tycker ni?

Vår bästa löpartid är nu!

Visst är det väl fler än jag som gått och längtat efter soldränkta morgonjoggar utan risk för förfrysning av nakna kroppsdelar? Sådana där löprundor där en har tagit på sig för mycket kläder, eftersom man ännu inte litar på vädret, och får skala av ett lager under löpturen. När det börjar bli grönt ute, men fortfarande känns så där knoppigt och fräscht och det är tid kvar till utblommning och full grönskeprakt.

Vi är där nu! Alla årstider har sin charm såklart, men vår bästa löpartid är faktiskt nu. Det är nu löparsäsongare, som vilat eller tränat annat under vintern, snörar på sig löparskorna för första gången i år. Det säger bara pang och vi blir fler på gatorna, stigarna och i terrängen som springer. Vi som springer året om uppskattar den lättklädda enkelheten –  det är lättare, skönare och går snabbare att ta sig ut.

Löparkänslan kommer närmare inpå. Det blir mer välbehagsrys och mys och mindre iskall fys och frys.

Jag har en välförtjänt vilodag idag, men ska löpcoacha live ikväll och behövde komma ut och känna på terrängen och planera lite. Så trots frånvaro av egen träning fick jag en timmes morgonsol. Det kändes oerhört lyxigt att bara strosa omkring, ta något löpsteg och skutt ibland och kisa mot den värmande lysplattan på himlen.

Så gå ut bara! Och stanna där ute så länge du kan. Det är du värd.

Mycket löpning för pengarna

I min värld betyder rubriken ”Träning på minimalt med tid som ger bra effekt”.

Effekten kan, men behöver inte, vara träningseffekt. Det kan också handla om komprimerad och maximal livsnjutning eller akut behov av tid för sig själv, om än bara 30 minuter. Till exempel.

Idag var det dags för sambons förmodligen enda intervallpass inför hans tävling på åtta kilometer nästa vecka. Eftersom jag känner honom rätt väl som löpare bestämde jag korta intervaller i överfart (betydligt snabbare än hans tänkta tävlingsfart) för att ge hans snabba muskelfibrer, som han naturligt har rätt många av, en ärlig chans. Vissa löpare behöver liksom bara väckas till liv och få en knuff i rätt riktning. VISST ÄR DET ORÄTTVIST?!

Nåväl. Det blev väldigt mycket löpning för pengarna kan jag säga. Även för coachen, som fick ta rygg på sin adept och springa för glatta livet. Haha…

Dagens intervallpass

# 1 kilometer uppvärmning
# 10 x 2 minuter i överfart (1 minut vila mellan varje intervall)
# 1 kilometer nerjogg
# Bonus: några hundra meter kärlekspromenad på tu man hand, eftersom ingen av oss orkade springa en meter till när passet var färdigt…

Mitt eget träningsprogram fick i vanlig ordning ge vika eftersom träning med sambon kändes mycket roligare. Allt är som det ska med andra ord.

Näe, träningen har verkligen inte prioriterats den här lediga långhelgen. Fast igår var jag ute i skogen helt själv en väldigt kort sväng klockan sex på morgonen. Det var oerhört mycket löpning för pengarna. Och så har jag spelat in min första träningsvideo anpassad för en viss person. Det var oerhört mycket skratt och pinsamheter för pengarna, trots att jag var helt själv på inspelningsplatsen.

Vi avslutar inlägget med dagens gasell.

Dags att formtoppa sambon

Och det är lika roligt varje gång. För får man det fina uppdraget att formtoppa min sambo i löpning har man som träningscoach sällan särskilt mycket tid på sig.

Sambon har sprungit måttligt (typ när jag har tvingat honom att springa med mig) och mest hängt på gymmet det senaste halvåret och så igår kom han helt plötsligt på att han ska tävla och springa åtta kilometer jättesnabbt. Om mindre än två veckor…

Jag utgår enbart från mig själv när jag säger att tidplanen ovan ger mig ångest. Som tur är så är vi väldigt olika jag och sambon. Medan jag är en typisk uthållighetslöpare och får kämpa hårt för att bli snabb på kortare distanser är han precis tvärtom. Kort och snabbt är hans grej.

Vi har gjort det här tillsammans flera gånger förut och det har alltid gått helt enligt eller över förväntningarna. Så coachen är hoppfull.

Förhandlingarna började redan igår eftersom jag tycker att han ska lägga sin tunga styrketräning lite lätt på is och fokusera främst på löpningen de kommande två veckorna.

Annars lär han inte bli någon referens att skryta med…

Ett hedrande coachinguppdrag

I september förra året blev min vän Helena mamma. Det var en stor, överlycklig och omvälvande dag såklart, men den förde också med sig en hel del fysiska komplikationer på Helenas kropp. Ett drygt halvår senare har hon fått ok från sjukvården att börja jogga igen, det vill säga att återuppta något som hon verkligen längtat efter. Med sig på vägen tillbaka till löpningen och Göteborgsvarvet 2018 har hon valt att ha mig som coach. Jag känner mig väldigt hedrad och kommer att vårda förtroendet ömt.

När vi sågs i helgen och genomförde ett pass tillsammans, så ryckte jag genast bort löpningen från Helenas liv igen. Nej, det är inte där vi kommer att börja jobbet. Hon får helt enkelt hålla till godo med postpreggo-anpassade styrke- och konditionspass åtminstone fram till maj. När vi ses i juni är målet en tre kilometer väldigt lugn och sammanhängande jogg.

Det är mer än ett år kvar till Göteborgsvarvet 2018 – vi har all tid i världen på oss.

Helenas träningsprogram

Jag kommer inte att bjuda ut hennes träningsprogram här i bloggen, eftersom det är något hon har beställt och som är anpassat enbart efter henne. Däremot kommer jag att dela med mig av tankar och upplevelser under vägens gång.

Att jag tog bort löpning så här i inledningen beror främst på att jag vill att Helena ska känna att hon litar på sin egen kropp innan hon börjar springa igen. Löpning är aldrig bekvämt eller enkelt efter ett långt uppehåll, men det ska vara utmanande på rätt sätt.

Träningen ska vara enkel, speciellt när passen ska kunna genomföras utomhus med bebissällskap. Både konditions- och styrketräningen kommer därför att bygga på att de kan utföras på en gräsplätt utan redskap. Ibland kräver de en bänk, men det finns det många runt de sjöar där hon brukar ta sina barnvagnspromenader. Övningarna kommer att beskrivas både i ett skrivet träningsprogram och med filmer, där jag får ha huvudrollen. Linlusen i mig ljublar! 🙂

Helgens Utomhusfys vid havet

I alla fall. I helgen gjorde vi precis det där. Tog med oss våra minitroll i barnvagnarna på promenad och stannade till på ett lämpligt ställe för både konditions- och styrketräning. Konditionsblocket i kombination med enklare löpskolning (utan hopp) samt aktiverings- och knipövningar i rörelse gav henne en rejäl träningsvärk, vilket inte är särskilt konstigt. Promenader, simning och mammamage-appen har varit hennes träning – nu växlar vi upp och låter kroppen börja jobba specifikt mot löpning igen.

Det är inte första gången vi uträttar stordåd tillsammans Helena och jag. Här kan du läsa om när jag fick äran att vara med som coach när hon sprang sin första tremilare med siktet inställt på Stockholm Marathon 2015.

Jag tror att det här blir en riktigt rolig resa fram till det stora målet – Göteborgsvarvet 2018!