Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Finns det goda anledningar att avbryta ett träningspass?

Jag ställde mig frågan så sent som igår då världen verkade jobba emot mig för en stund…

Det är såklart alltid rimligt att avbryta ett träningspass om det gör ont, börjar killa i halsen eller något annat känns direkt fel. Om man som jag dessutom är dagsformsstyrd blir känslan före, under och efter träningen extra viktig.

Igår när världen jobbade emot mig och jag tillslut saknade känsel i armar, händer och lår så valde jag att avbryta. Jag vek ner mig mot vädrets makter eftersom jag inte mådde bra längre. Jag tänkte ”Jag är en motionär. Om jag springer 18 eller 25 kilometer spelar knappast någon roll.”

Jag hade då överlevt tre massiva regnskurar varav den sista fick mig att söka skydd i ett skogsbryn. Sikten försvann och vattnet forsade fram på den väg där jag skulle springa. Trädens kronor stod tyvärr inte emot regnmassorna och jag frös så jag skakade. Nej, det var ingen sommarvärme ute direkt.

Sen stålsatte jag mig, sprang ut i det här och tog närmsta vägen hem till dusch och värme.

Det kändes inte värt.

Eller så var jag inte hård nog.

Förmodligen var det en kombination. Och en tacksamhet över de 18 kilometer jag faktiskt lyckades skramla ihop.

Hur skulle du ha gjort? Händer det att du avbryter träningspass?

På bilden hade jag precis uthärdat två skurar och allt var ännu frid och fröjd…

Träningspasskreatör

Med glimten i ögat gav jag mig själv titeln träningspasskreatör för ett tag sedan, men nu börjar jag banne mig tycka att den är lite feg. Super Träningspasskreatör Advisor eller Senior Master Träningspasskreatör skulle faktiskt vara mer passande.

Lyssna på det här bara…

Läser mina anteckningar från planeringen av morgondagens Utomhusfys på Heden och hittar följande benämningar på de olika träningsblocken.

# Krama Kuben
# Face Plant
# BB-puls
# Run2Coach

Det är nästan så att jag själv blir nyfiken på vad de olika träningsblocken innehåller…

Hoppas någon kommer och kramar kub med mig imorgon 16.30!

Här är en ”vindögd sidobräda med smil”…
menmia-arets-julklapp-traning

Träningspasset som får dig att överträffa dig själv

Nu ska vi ut och kuta 3000 meter i nästintill maxfart! Vi gör det inte i ett svep, utan delar upp de tre kilometerna i smarta och korta intervaller. Det här är passet som fick ett av mina löparlöften att storskrälla sin egen värld under vårt första pass tillsammans. Hon hade en klar bild av hur fort hon kunde springa. Det stämde såklart inte, hon var mycket väldigt vääääääldigt mycket snabbare…

Jag vill att du vågar trycka på nästan allt du kan, men det är viktigt att du orkar hålla samma tempo hela passet igenom. Det längsta du behöver springa innan nästa vila är 400 meter. Oftast betydligt kortare än så. Och själva kvalitetsdelen är snabbt överstökad.

Upplägg
Värm upp i ca: två kilometer. Kör eventuellt några löpskoleövningar och rusher för att väcka ditt allra snabbaste jag. Nu kör vi…

400 meter i mycket hög fart
Vila 1 min
300 meter i mycket hög fart
Vila 1 min
200 meter i mycket hög fart
Vila 1 min
100 meter i mycket hög fart
Vila 2 min

Att den sista vilan är två minuter beror på att den första delen av passet nu är färdig.

Upprepa intervallstegen ovan två gånger till och du har eventuellt sprungit dina snabbaste 3000 meter någonsin.

Jogga ner och gå i två kilometer till pulsen är lugn och fin och du börjar bli dig själv igen.

Jäkligt bra jobbat hörru! Du är grym! Nu kan du klappa dig på axeln, vara stolt som en tupp/höna och vila i minst ett dygn 🙂

Riviga korta intervaller, inte för ofta, men då och då, gör susen för löparbenen.
menmia-överträffa-dig-själv

En snabb pulshöjare

Bara för att det är semester har en ju inte hur mycket tid som helst. Här kommer ett tips på en snabb och svidande pulshöjare med sprintbackar och mjölksyra. Maska inte, det är snabbt över. Jag vet, för jag har testat…

1. Jogga 7-15 minuter som uppvärmning.
Hitta en kort, men framförallt brant backe (ca: 25-35 m).

2. Kör 8 snabba rusher i backen. Gå på vägen ner efter varje intervall. Var inte rädd för att trycka på ordentligt uppför, varje intervall är över på några sekunder även om det svider i benen.

3. När du kommer ner från den åttonde intervallen gör du följande.
– 10 djupa knäböj med upphopp
– 16 utfall (åtta på varje ben)
– 10 djupa knäböj med upphopp

4. Kör 6 snabba rusher i backen. Gå på vägen ner efter varje intervall.

5. När du kommer ner från den sjätte intervallen gör du följande.
– 10 armhävningar
– 10 knäböj med upphopp
– 10 armhävningar
– 10 knäböj med upphopp

6. Kör 4 snabba rusher i backen. Gå på vägen ner efter varje intervall.

7. Jogga 7-15 minuter som nedvarvning.

Nej, du har inte läst fel. Den enda vilan du får är når du går nerför efter backrusherna. Det räcker gott. Som sagt, jag har testat…

Sugen?

En helt annan lite högre kulle som kanske inte lämpar sig för backsprint…
menmia-backträning

Ett bra träningspass

Värm upp valfri sträcka och i valfri fart. Passa på att fundera över dagen som gått och att njuta av livet. För mig tog det drygt två kilometer innan jag kände att det fick vara nog med sånt där.

Pusta ut och tagga.

Räjsa fem kilometer snabbt. Det behöver inte vara ditt allra snabbaste, men det ska kännas ordentligt att du ökar farten.

Klappa dig själv på axeln för att du pallade med en så lång fartökning.

Jogga ner och fortsätt med det där livsnjutande du ägnade dig åt under uppjoggen.

Poff! Ja, nu är det liksom klart och du har fått bra träning.

Klappa dig själv på axeln igen. Du är grym!

Precis det här gjorde jag sent igår kväll. Det var nästan lite svårt att sova sen eftersom jag kände mig så himla bra mitt i min träningsoinspirerade vardag.

Klara, färdiga….SPRING!
menmia-bra-träningspass

Effektiva träningspass gillas!

Tid har jag, men inte alltid skitmycket tid över till träning. En vilja att träna har jag ännu mera av än tid. Därför blir ”jag har inte tid” sällan en ursäkt. Hänger ni med?

Gårdagens lunchpass till exempel, snabbdistans. Jättebra och effektiv träning som inte tog särskilt mycket tid alls och skulle kunna tideffektiviseras ännu mer.

På grund av en dagsform med betongben var jag tvungen att värma upp i två kilometer och jogga ner lika långt. Allt annat hade varit jättedumt. Mellan dessa lugna block sprang jag fem kilometer så fort jag bara kunde i enlighet med dagsformen. Total tidsåtgång igår cirka 45 minuter. MEN. Jag ser  en potential här, dagar då tiden är ännu mera knapp.

Vi kan korta av snabbdistansen till fyra kilometer och springa den ännu snabbare. Både uppvärmning och nedjogg kan skalas av med fem minuter vardera. OCH VIPS! Så är vi nere på cirka 30 minuter effektiv träningstid. Och det mina vänner är 30 minuter träning som delvis är riktigt jäkla spyjobbig om du gör rätt 🙂

Effektiva träningspass gillas!

Ibland effektiv löpare. Andra gånger inte alls.
menmia-löpning

Ett bra träningspass på under 40 minuter

Två kilometer uppjogg (helst med höstsol i ansiktet). Av en slump spotta att de återigen har öppnat grindarna till den schletna banan vid Ullevi. Då är det okej att springa in va?  Ställa sig på startlinjen. Springa ett varv. Springa två varv. Springa ett varv till och så vidare. Se en gubbe kliva ur sin bil för att stänga grindrarna. Gubben fullkomligt ignorerar att du är på banan trots att du har en knallrosa löparjacka på dig så att du verkligen syns. Han tänker alltså stänga – bara så där. Du glider ut från banan smidig som en katt och bjuder på ett flåsigt leende. Det är ju ändå tisdag. Han ser nog aldrig leendet ty han är så galet fokuserad på att stänga. Det fokuset skulle en vilja ha…

Ach. Joggar väl hem dårå.

Summa summarum:
2 km uppjogg
320-640-320-640-320-640-320-640-320 (m) med 30 sekunders vila mellan varje.
1.5 km nerjogg

Jajemän, lite trött faktiskt på under 40 minuter. Effektivitet is my middlename.

Utanför tidsramarna hamnade vardagsröj inne på Willys där jag köpte tre tuber tandkräm och Keso.

Vilken kväll! Crazy crazy…
image

Löpning som smärtlindring

Ja, jag kan ju välja mellan att ligga i soffan och oja mig över att det gör ont i ryggen. Eller så tar jag en tablett. ELLER! TADA! Så springer jag. Hur kan det komma sig att löpning är lösningen på i stort sett alla mina problem? Till och med de smärtsamma.

Fick ju ont i ryggen igår, vilket jag bland annat skyller på tågsäten, kontorsstolar och mötestid. I morse så sprang jag en sväng. Hela kroppen slappande av och jag var smärtfri ända till klockan 16 ungefär. Då började det att mola i ryggslutet igen. SNAAAAAAAAARK, tänkte jag och gick hem från jobbet någon timme senare. Hamnade i soffan där jag ynkade, gnällde och åt nektariner då jag helt plötsligt fick en uppenbarelsen. Vänta nu? Försvann inte allt det ontelionda när jag sprang i morse kanske?

Sagt och gjort. Jag bytte om och gav mig iväg. Joggade, ökade lite, stannade och sträckte ut och POFF! All molvärk som bortblåst.

Den här metoden är ju ingen medicinsk sanning och knappast vetenskapligt bevisad, men två lugna löppass är bättre än alla alvedon i världen mot det ryggont jag lider av just nu. Och den friska luften är ju en fin bonus.

Tack för mig!

//Dr. ”listen to your heart” Hellström

Friskis & Svettis danspass Fuego var verkligen inget för mig…

Inte än i alla fall. HA! Om jag ger Fuego några tappra och målmedvetna försök så kanske jag kommer att älska den lika mycket som Afron sen *hoppas*

Viktiga lärdomar om Fuego:

1. Av över 100 deltagare är det max två som ser ut som att de vet vad de håller på med. Det betyder att du absolut inte behöver skämmas. Kör på bara.

2. Ställ dig nära den blonda instruktören i röda kläder, som hela tiden bjuder på ett stort leende. Ser du inte henne så är du körd eftersom alla andra gör fel.

3. Fuego är inte det minsta likt bugg. Att du har tävlat på elitnivå till tonerna av Vikingarna och Lasse Stefanz spelar ingen roll för din prestation på fuegogolvet.

Jaha, så har man blivit med träningskort då. Valde Friskis & Svettis av flera anledningar, men det tar vi en annan gång eftersom jag absolut inte är köpt. Måste kolla så att de håller vad de lovar först… 

Imorgon blir det spinning. Det är jag bra på. Hoppas på en klämkäck instruktör iklädd röda kläder och med ett stort leende på läpparna. Det gäller att inte ha för höga krav.

Dör lite inombords när jag ser det här klippet, men det är vad jag har gjort ikväll

Hur många tar kort på sig själv och gillar det?

I vilket fall som helst så måste digitalkameran och alla dessa sociala medier ha ökat antalet foton som folk tar på sig själva i olika sammanhang markant. Ni vet, snett uppifrån med ett litet leende eller framför spegeln utan blixt. Just nu är det exempelvis väldigt många sportmössor i löparbloggarna. Hysteriskt fånigt egentligen. Men vi gör det. Och vi publicerar det.

Nåväl. Det var inte enkelt att springa en mil idag. För det första så är just den här milen mellan Sten Sturegatan och Sisjön inte jätteinspirerande med sina industriområden och långa raksträckor och för det andra var jag galet seg. Som grädde på moset är min ena lilltå mos – en skada som inte respekterades av Olas kollega när jag gnällde och beklagade mig på väg till lunchen strax efter passet.

Men Mia! Du hör väl hur fånigt det låter? Lilltån också. Haha…

Eftersom jag absolut inte är dryg så sa jag inte:

Spring fem mil själv på en lördag så får du se hur lilltån mår!

Alla träningspass är bra träningspass. Även de då man inte känner sig som en världsmästare.

Det här är mitt egofoto för dagen. Jag klippte bort halva eftersom jag såg helt mupp ut. Jag hade i alla fall tur med vädret. Det glittrade som fan.