Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    april 2017
    M T O T F L S
    « Mar    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930

Håll dig på mattan!

Att träna på olika sätt är positivt för kroppen. Den kräver utmaning och ny stimulans för att utvecklas. Jag är väldigt förtjust i att lyfta tunga vikter, men idag valde jag istället att ryta till åt Ann när vi tränade tillsammans i jobbgymmet. ”HÅLL DIG PÅ MATTAN KVINNA!”

Till följande styrkepasspass behöver du: en matta, en pilatesboll och en viktplatta. Under hela passet kommer du att befinna dig just på mattan.

Du kommer att: stärka din bål, höft, rumpa, rygg och dina armar samt förbättra din balans

Cirkel 1
Raka rygglyft på pilatesboll x 16
Buttkiller x 12 (ligg på mage och lyfta benen ut från kroppen med röva)
Russian twist x 16

Upprepa tre varv.

Cirkel 2
Höftlyft med fötterna på pilatesboll x 10
Armhävningar x 10
Planka med armgång x 12

Upprepa tre varv.

Cirkel 3
Benpendling från sida till sida x 16 (8 på varje sida)
Sneda rygglyft på pilatesboll x 16 (8 på varje sida)
Planka med axelklapp x 16 (8 på varje sida)

Upprepa tre varv.

Cirkel 4
Långsamma situps med vikt i famnen x 12
Höftlyft på en fot x 16 (8 på varje sida)
Draken med vikt x 16 (8 på varje sida)

Upprepa tre varv.

Vi höll ett högt tempo och passet tog cirka 30 minuter. Kvinnan bredvid mig frustade ordentligt under vissa cirklar… 🙂 Precis som det ska va. That is what friends are for!

Bild från mitt och Anns första träningspass tillsammans i april 2015. Jag skulle introducera henne för löpning och vädret var vidrigt vedervärdigt och vi blev vindpinade, dyngsura och iskalla. Jag tänkte ”Hon kommer aldrig att förlåta mig!” Jag förlät knappt mig själv… Istället valde hon konstigt nog att anlita mig som coach. Träningsintresset, coachingen och vänskapen spirar fortfarande. Kanske mer än någonsin <3coach-menmia

 

 

Superhelg med dundergröt och stockholmsmuskler

Det lilla äventyret kan betyda mycket. Den bästa vännen kan betyda allt. Bara tre timmar bort med snabbtåget finns allt det där. I storstaden Stockholm.

När det där eviga tjattret blandas upp med gymbesök, stora portioner dundergröt, promenader, vegetariska hamburgare på restaurang, en film i soffan och smågodis eftertänksamt plockat på JAMJAM – då händer det sköna grejer med kroppen och hälsan.

Om stress fanns, så försvann den. Om orosmoln störde, så blåstes de bort. TACK!

Jag hoppas att jag lämnat efter mig en stor dos träningsvärk *fniss* Förhoppningsvis leder våra gemensamma pass på gymmet till att ytterligare en person här i världen inser storheten i att träna på gym då och då. Det är inte tråkigt, ensidigt och svårt. Det är inspirerande, stärkande och kul!

Under lördagen fokuserade vi enligt önskemål på höft och bål med ett roligt cirkelpass. Idag gymmade vi mer traditionellt när vi gick igenom rygg och axlar. Nu ska jag knåpa ihop fler härliga cirkelpass, som gör tröskeln ännu lägre att faktiskt gå dit. När vi ses nästa gång, tar vi nästa steg i en spirande gymkarriär. That is what friends are for!

Dundergröten då? Jo, ni vet när en behöver fylla på depåerna efter styrketräning, men har bråttom till ett tåg eller ska äta hamburgare om bara några få timmar – då passar dundergröt alldeles utmärkt som lunchalternativ.

Dundergröt för två personer:
3 dl havregryn
6 dl vatten
2 nypor salt
1-2 ägg

Koka ihop havregryn, vatten och salt. Rör i ägg i slutskedet.

Dundergröt serveras med:
Stora skedar Keso
Lingonsylt (helst från hälsingeskogen)
Mjölk

Sen står du och dina muskler er hela vägen fram till nästa hamburgare.

iForm-gymmet i Sundbyberg får förresten med beröm godkänt. Lite folk och mycket plats för kvinnor som kräver stor plats 🙂 

 

 

Den lilla mysiga lördagsreflektionen

Den krispiga vinterluften kom som ett efterlängtat brev på posten. Från den ena dagen till andra började Göteborg att dofta vinter och nypa i kinderna. När vi var ute i förmiddags låg ett tunt, men ändå kompakt, lager frost över hela staden. Dottern började tjata om snöbollar och snögubbar. Frosten fastnade på hennes stickade vantar, men någon snökonst lyckades vi inte få till. Det gjorde inte så mycket för ganska snart pockade andra grejer på hennes uppmärksamhet.

Vid vår sida hade vi min vän Elin och hennes yttepyttelilla Freyalo som sussade sött i vagnen. Efter en stund i lekparken kramades vi hej då med löften om att ses snart igen. Avstånd mellan vänner har aldrig varit något problem för mig. Visst kan jag sakna massor, men så fort vi ses är ju allt som det alltid har varit.

Nåväl. Jag kurerar min förkylda näsa efter bästa förmåga och har det väldigt bra idag med frukt, vänner, familj och choklad. Ingen stress, bara lugn och ro. En typisk skön lördag.

Trädgårdsföreningen i Göteborg. Vacker och rolig året om.?

?

Det är tuffa tider för en drömmare

Som tur är har jag ett helt hov med människor i min omgivning som kommer till min undsättning när jag behöver dem tidig morgon som sen kväll. Det är lyx.

Inte skor. Inte flådiga middagar och Champagne. Inte dyra träningsresor och toppform. Inte miljoner på banken.

De goda relationerna ÄR. Lyx. Alla har inte det. Och det gör ont i hjärtat.

Väntar just nu på Ola. Ni vet killen jag brukar genomföra glamorösa skonhetsingrepp med då och då. I detta fall med Karlssons Klister på näsan för att dra ur läbbiga pormaskar.

Lyx.

Waiting…

Vad är en kapkummel?

När jag fick in dagens lunch på bordet visade det sig att det var en fisk, men inte vilken fisk som helst. Nej kära vänner det här är stort! Kapkummeln är inlindad i bacon. Älska evolutionen! Jag tänker mig att denna lilla firre använder baconet som en sköld mot hajar och annat otyg när den simmar omkring i havet. När vi människor sedan fångar den och lägger den i en stekpanna uppstår magi – baconfisk! Fatta vad jag kommer att springa långt och snabbt på den här lunchen. Slår säkert personbästa på alla distanser ikväll…

Blev utbjuden på lunch av fint folk idag ska ni veta. Kvar i kylen på jobbet ligger dagens bortglömda matlåda. Lax. Skitfisk. Inte ett stycke bacon så långt ögat kan nå.

Nu ska jag strax iväg och fika med en annan superdonna. Hoppas få kika på många bullar i ugnen där på caféet så att säga… *harkel*

Baconfisk ätes enbart i fint sällskap.

Karin och Alex är så mycket mer än två löparbloggare för oss

De är så goa vänner att vi numera utan tvekan bjuder hem dem till vårt slott emellanåt. Att de dessutom sänker medelåldern i vårt hushåll med cirka fem år är en bonus.

Vi hade befarat det värsta – ungdomsfylla! Precis som vanligt var det dock den här gamla rödvinspimplande tanten som hade bäst schwung i hävararmen.

Det snackades lite löpning och blogg till vi tröttnade på skiten och gick på sällskapsspelen. Jag vann ingenting. Och inte Karin heller. Alex däremot sopade banan tillsammans med Ola i M.I.G. Ola vann typ allt *grrrr*

Eller vänta nu. Jag tror Karin vann Kottens hjärta. Den största kärleken av dem alla!

I vårt slott händer sånt här emellanåt…

En kväll om det som är viktigt på riktigt

Jag är trött. Jag är mätt. Jag är lycklig.

Alla borde ha en Helena att käka indisk buffé, dricka vin och snacka bort några timmar med.

Problem känns inte längre som problem. Det som var bra redan innan är nu ännu bättre! Jag känner mig fan som Wonder Woman efter en kväll med den här kvinnan.

Du har kanske en egen Helena. Vem är hon/han? Och varför är hon/han lika bra som min?

Kärlek på en kylslagen perrong i Uppsala. Har hon en cementhjälm på hövve?

Det finns tusen anledningar att skita i att man har en blogg

I alla fall för en helg.

När jag flyttade till Göteborg våren 2008 hamnade jag av en slump i ett tjejkollektiv och fick två nya vänner för livet. Nu har vi nått vårt stora livsmål och skaffat oss en varsin man. För inte så länge sedan gjorde en ny individ entré i våra liv. En jätteliten typ i fina klänningar vars huvud jag premiärpussade på i helgen.

I vilket fall som helst så förenades vi i Oslo, där en av oss numera bor. Jag kom fram exakt 2 timmar och 48 minuter försent i fredags. Halvfull var jag också eftersom jag i ren tristess köpte in lite tågvin. När mitt värsta SJ-humör hade lagt sig kändes det precis som vanligt och sen blev det faktiskt bara bättre och bättre.

Kolla in de här bilderna liksom. Inte konstigt att mitt hjärta jublade och slog dubbelvolter i bröstet. Jag må vara en krävande och kräsen person, men sätt mig i en sådan här miljö med människor av rätt kaliber och jag är blir fromm som ett lamm. Nätt och foglig. Inte alls svår att ha att göra med.

Sen är det ju bara en bonus att jag är sjukt lik Marit Björgen. Norrmännen i skidspåret stirrade som om de såg en stjärna. Egentligen är det främst magrutorna vi har gemensamt, men till skillnad från Marit så väljer jag att vara lite mer diskret och hemlig kring hur det ser ut där under kläderna…

Bildchocken från Oslo! Nästan så att detta är lite för fräscht i den här bloggen. Jag ska skärpa mig…

En glimt från SJ-lounge…

Alltså jag trivs egentligen inte här. Känner mig alltid fel och malplacerad. Snubblar in och tar en massa plats som jag inte vill ha. En gång gjorde jag bort mig så mycket att jag nästan började grina. Det finns dom som har hört den storyn och håller med. ”Nej Mia, den här gången överdrev du inte skammen!” 

Tycker att det känns tjyvaktigt att ”gratis” förse sig med ost, kex och dryck trots att jag i allra högsta grad har betalat för det.

Jag går hit och hänger för att det hör till framför allt för att det är gratis Internet. Nere på ”golvet” är det kaos. Tågtrafiken har det inte lätt idag och tågen har snö och is i skägget. Dock verkar det som om mitt Oslotåg ska rulla…

Det viktiga just nu är att jag är på väg mot Oslo, vänner, kärleken och friluftsliv. Det har beställts en bag-in-box från Sverige eftersom vi inte har råd att förse oss med alkohol i Norge. Så om vi inte hörs något mer i helgen, så vet ni vad jag gör.

Mer än så här får ni inte. Min utsikt. Vill ju inte riskera att avslöja någons affärshemligheter eller liknande…

Men Mia! erkänner: Ja, jag har slutat träna och börjat gå på restaurang

Tyvärr, träning och regelbundna restaurangbesök, sisådär en tre gånger i veckan, går inte att kombinera. Jag måste välja på grund av tidbrist. Typiskt.

Man kan säga att min kropp långsamt bryts ner av tapas och rödvin. Vi snackar alltså fördelaktig nedbrytning. Sådan som min kropp mår bra av nu när livet är rutinlöst och jag mest åker tåg, jobbar och packar väskor.

Idag efter jobbet till exempel. Jag satt på tåget som en urlakad sill med tuppjuck och tänkte att jag borde hem och springa en sväng. Jag tänkte inte att jag ville springa. Två vackra Helenor kom i min väg och erbjöd sällskap och tapas på en restaurang i Solna. Valet blev enkelt.

Nu har jag hört rykten om att en annan bästa kompis är i Stockholm och vill ses imorgon. På restaurang givetvis. Livet är hårt. Och dyrt. Framför allt är det så trevligt att jag håller på och slår bakåtvolter här och nu.

MEN! HUR SKA DET GÅ MED MITT STOCKHOLM MARATHONRESULTAT?

Forts följer… Äh fan vad skitnödigt.

Helenan till höger ser lite orolig ut. Kanske är det för att jag springer så mycket. Hon tycker nog inte att jag ska springa ifrån annat i livet, som är precis lika viktigt. Bra vänner håller jag hårt i ska ni veta. Stenhårt.