Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

Konsten att komma hem

Vi hade lyxen att bli upplockade på Landvetter i två bilar igår. Hela resesällskapet kördes därmed hela vägen fram till dörren med väskor och allt. Eftersom kvällen bjöd på typ snöblandat regn, ett väder som jag i sann sällskapsresan-anda mötte i linne och utan strumpor i skorna, var jag väldigt tacksam över det. Fast tacksamheten slutade liksom inte där…

Vår skjuts hade dessutom fixat ett survival-kit för sen hemkomst. I en kasse fanns bröd, ost, skinka, fil, mjölk och frukt till hungriga magar. Och en burk Nutella. Nu kanske ni tror att det var slut på saker att vara tacksam över. Det kan väl inte bli bättre än Nutella?!

Där har ni fel.

I kassen låg också en bukett tulpaner, som var en försenad födelsedagspresent till Ola. Fast inombords lade jag genast beslag på dem och bestämde att nu får det fanimig bli vår och härligt i Göteborg. Det gick sådär med min vårönskan, men tulpaner på bordet har vi alla fall <3

Och sen slog någon form av minivardag till med plock, tvätt, städ och BVC-besök för den minsta. Imorgon eskalerar hela vardagskalaset med ett möte för mig och BVC-besök för den stora. Och sen ska jag såklart börja träna i Sverige igen. Det känns fräscht och uppfriskande…

När det aktiva familjelivet når sin kulmen

Det händer inte när vi ger oss ut på äventyr i skogen eller längs med strandkanten. Det händer inte när vi går på Liseberg. Det händer inte när vi hänger tillsammans på löparbanan. Det händer inte när vi åker tåg genom hela Sverige. Det aktiva familjelivet når sin kulmen i vardagen. När vi ska hämta en soffa på Hisingen till exempel…

Och det är inte det enda vi ska göra. Vi ska först hämta ett gratissläp på Rusta och därefter hämta soffan som vi sen ska köra till huset som ligger cirka en timme utanför Göteborg. Jag har tränat på morgonen med bebisen som sällskap. Tillsammans med båda kidsen hämtar jag nu pappan på gymmet alldeles innan avfärd som måste ske 15.40, eftersom vi ska hämta släpet 16.00.

Vi får vänta lite på pappan utanför gymmet och fördriver tiden med att mata änderna med brödet, som vi egentligen skulle ha haft till kvällens soppmiddag, som jag har förberett under dagen och som skvalpar i en burk nerslängd i en tygkasse. Som tur är uppstår det väntetid på soffan som vi ska hämta senast klockan 17, så jag hinner slinka in på Coop och köpa nytt bröd. När jag står i kassan ringer Ola och berättar att bebisen spårat ur. Det är inget konstigt med det, jag skriker också när jag blir hungrig.

Soffan lyfts på gratissläpet och vi kommer äntligen iväg mot huset. Själva utflykten handlar, förutom att vi ska frakta dit en soffa, också om att vi ska äta den där soppmiddagen i vårt andra hem. Torsdagsmys för hela familjen liksom!

Jag och Ola bär in soffan och jag börjar gasta eftersom jag fått världens största sticka i handen, men eftersom den är så stor går den lätt att avlägsna, så det är bara att fortsätta bära. Fyraåringen har dragit fram sina miljoner bitar Duplo-lego och vi får sicksacka för att inte skada fötterna.

Under tiden värms den där soppan jag förberett under dagen på spisen. Den är jättegod tycker vi vuxna, men storbarnet vägrar och äter bara bröd. Vi äter en halv påse kvarglömda chips till efterrätt. Lite festligt ska det ju va ändå när vi har åkt hela vägen till huset en helt vanlig torsdag.

Allt diskas och packas ihop och vi beger oss hemåt mot Göteborg. Efter två minuter i bilen sover båda barnen och efter en liten stund sitter även jag och dregglar i baksätet.

Det är familjeaktiviteter när de är som bäst på en helt vanlig torsdag!

Och sådana här finutflykter framstår knappast som ett äventyr i jämförelse.

Morgondagens utmaning – lyfta röven från kökssoffan!

Imorgon finns det ingen karl i huset på hela dagen och kvällen. Det blir därmed inte ordning på någonting. Som kvinna behöver jag nämligen struktur och en man som håller mig i handen för att det ska bli någonting gjort. För att dagen inte ska spåra ur helt har jag gjort upp en träningsplan och ett löst schema för mig själv.

09.00: Lämning på förskola i några timmar = tid för barnvagnslöpning, så det kör vi på!

När tillfälle ges under resten av dagen ska jag genomföra följande:

Övning 1: 50 armhävningar
Övning 2: 15 pullups
Övning 3: Planka med axelklapp 16  x 3
Övning 4: Planka med armgång 16 x 3
Övning 5: 40 burpees

Utmaningen kittlar lite lagom. Inte på grund av övningarna, utan för att jag vet hur bekväm min kökssoffa är under mina hemmadagar med bara bebis. Där pluggar, bloggar, äter, matar och pussas jag. Eventuellt reser jag mig upp för att gå på toaletten, men har faktiskt funderat på att operera in en kateter.

Kanske ska fixa mig någon form av belöning om jag lyckas? På vissa sätt är en ju faktiskt inte särskilt mycket klokare än en hund…

Barnet i vagnen på bilden är numera ett stort yrväder, men de är så lika varandra så det är typ samma nu som då 😉 löpning-menmia-barnvagn

PAX FÖR ATT FÅ VABBA!

Två fina dagar i rad nu har jag varit hemma med lillan. Det är ingen fara med henne och idag har det varit feberfritt och busigt som tusan. Vi har hängt nere på stan i leksaksaffärer, köpt en ny handväska till mig och ätit hemliga chokladbollar på Waynes.

Jag ”paxade” vabben kan man säga. När möjligheten att få vara hemma i några dagar dök upp så tog jag den direkt. Kanske är det så att jag har börjat ”boa”? Haha… Jag njuter i alla fall av varje sekund här hemma och vägrar i vanlig ordning stress. Imorgon är det semester och hela familjen riktar blicken mot Hälsingland. Jag kommer med andra ord att få möjlighet att komma ner ytterligare i varv. SKÖNT! Tur att jag tränar ibland så att pulsen hålls någorlunda vid liv 🙂

Den här veckan har de tidiga mornarna räddat min träning. I morse var jag på gymmet 06:15 och igår satt jag på en spinningcykel 06:45. Efter träningen har jag skenat hem genom stan och släppt iväg sambon till jobbet. Allt går om en är pigg och vill.

Näe, nu är det är dags att väcka det lilla spöket som vilar. Vi har ett gäng tvättmaskiner och lite hälsingepackning att ta hand om.

Ni får vila ögonen på min mest avslappnade plats under helgen som gick. Vår vid Vänern!
menmia-vänern-vår

Måndag – bra och skit

Bra
# Lyckades smacka in ett energiskt ryggpass på drygt 30 minuter på morgonkvisten. Alltså, jag må vara framtung, men styrkan är det banne mig inget fel på.

# Den där tonfiskburken, oliverna, Keson, grönsakerna, pastan, ägget och olivoljan som räddade min lunchlåda. Gott, prisvärt och tog ingen tid alls att mecka ihop på morgonkvisten.

# Förberedde en väldigt god vegetarisk lasagne igår kväll, vilket innebar typ noll middagsbestyr idag.

# Vårsolen som värmde mig varje sekund jag fick utomhus idag.

# Kvällspromenaden som dämpade löpsuget och kombinerades med mathandling. All aktivitet, stor som liten, ger hopp om en stark kropp för framtiden.

# Har skalat potatis. Det kan låta som skit, men det innebär att jag slipper stresskala potatis till potatismoset imorgon.

Skit
# Det serverades tårta på jobbet klockan 10 i morse (på grund av 50-årsjubilar) och jag var inte sugen. Fick i mig olidligt lite hallonmousse 🙁 Tragiskt.

# Det är slut på toapapper…och jag har redan varit och handlat.

Så får ni vila ögonen på det som jag vilade ögonen på under gårdagens preggopass. Det är sånt som händer i bloggar med dåligt bildfokus… Inte så illa ändå va? Ni överlever?

 

Dagens välfärdsproblem: jag blir utmattad av bubbel och snittar

Ni vet sådana där lyxiga moment som stör vardagsmönstren. Jag är uppe lite längre än vanligt. Äter cirka 20 chokladpraliner mer än en vanlig arbetsdag. Lutar mig tillbaka och lyssnar på intressanta och helt ointressanta föredrag. Inget ansvar för någonting överhuvudtaget. Gapar och någon stoppar i mig lunch. Avslutar dagen med en sen och lyxig trerätters som förgrundas med bubbel och snittar. Skrattar sjukt mycket, speciellt under den avslutande middagen, som äger rum på topnotch-restaurang med utsikt över hela Göteborg.

Det jag skriver ovan hände mig i torsdags och jag känner mig fortfarande helt skev. Kanske lite extra mycket idag lördag då kropp och knopp får möjlighet att slappna av helt.

Nåväl. Jag antar att jag inte kommer att få några sympatier denna gång för att jag jobbar så hårt och målmedvetet…

Lyckades trots skevhet masa mig iväg och göra spinningpremiär idag. Fick ha pulsband och allt. Tjuvkikade och såg till att jag inte var latast på stället. Uppmärksammade också att jag definitivt hade snabbast återhämtning efter pulstopparna och när passet var över. Det gjorde mig på bra humör mitt i tröttheten. Kroppen lever gott med kalaskula!

Nu hoppas jag vakna som mig själv imorgon söndag.

Alkoholfritt bubbel med lypsylavtryck. Det är mitt liv det…

Träningsrutiner för nuet

Nytt träningskort på Friskis & Svettis. Inför med glädje nya träningsrutiner direkt. Den dagliga promenaden på typ 25 minuter till jobbet bryts efter drygt hälften med ett besök på gymmet. Jag har inte mycket tid att spela med, men lyckas marklyfta och ryggträna mig själv till svett, trötthet och hunger på 36 minuter. Jag får vara nöjd helt enkelt.

Och den nya träningsrutinen är bra för allting annat som ska ha sin plats i vardagen. Är nu väldigt hoppfull och tror att jag vill och kan förlägga minst ett gympass per vecka på morgonen – gärna direkt på måndagen. Det skulle vara guld värt!

För det är något visst med att starta en måndag/arbetsvecka/träningsvecka iklädd träningskläder. Det känns som om veckan får schvung på något sätt. Som om motivationen får glöd, hjärnan får syre och musklerna pepp inför alla andra dagar. Eller hur?

Jag är faktiskt så på G just nu att jag vill träna ännu mer idag och ge mig ut i göteborgskvällen och träna kondition. Vi får se om jag hinner \o/ Jag är så jävla gråhårig och skulle behöva göra något åt det också… Och eventuellt titta på ett eller två avsnitt av House of Cards och nalla på sambons Lantchips. Och…

Inledningen på veckan

…blev ju lite annorlunda än vad jag tänkt mig. Istället för att jobba fick jag igår förmånen att vara hemma en heldag med lillan. Efter en sådan dag har en ömmande hörselgångar eftersom hon aldrig är tyst. Jag gick också omkring utklädd till enhörning på Göteborgs Stadsbibliotek. Själv var hon en prinsessa i rosa tyll, men jag fick minsann nöja mig med en mantel med ett horn i pannan.

Nåväl. När måndagsrutinerna rubbades blev jag sjukt seg på eftermiddagen och hade det alldeles för mysigt i min hemmabubbla, där jag rullade kikärtsbollar, kokade tomatsoppa på X kilo färska tomater tillsammans med sambon och läste pixi-böcker. Träningen blev inte av förrän vid åttatiden. Sprang mest runt och gladde mig åt att det var barmark. Vinter i all ära, men det är skönt att kunna springa avslappnat. Fick till en grym selfie efter passet, där jag kapade huvudet och lyste upp underlivet.

Och så blev det tisdag och jag var tillbaka i vardagen igen. Vardagsmotionerade mig på fötterna till och från jobbet och smet in på gymmet på vägen hem. Mosade ben och bröst och fick sedan äntligen gå hem och äta den där tomatsoppan vi kokade igår. Ett färskt bröd med smör och ost till och smaklökarna dansande lycklig samba hela kvällen.

Nu är jag helt färdig för idag känner jag och ser fram emot att ha någon timme över till att dumglo och peta navelludd.

Jo just det, har preliminärbokat in en två veckor lång solsemester med familjen också samt börjat dra i projekten London och Stockholm med diverse sköna brudar. Ett väldans pusslande som gör mig lätt matt för stunden, men det kommer det att vara värt!

Hoppas du också haft en fin start på veckan!

Som ni ser på bilderna har jag resvana. Samtliga är från Gran Canaria i maj 2012…
mia_kissnödigmia_spännmia_avokado

Nya träningsrutiner coming up

Idag bestämde jag mig helt plötsligt för att byta arbetsplats, alltså platsen där jag utför mitt arbete. Från och med nu ska jag hänga mestadels inne i stan bara tio minuters promenad från där jag bor. Det här är inget jag har kommit på själv, utan det ingår i mitt nya jobb, som jag startade för flera veckor sedan. Jag har bara varit lite seg och bitit mig fast vid det jag har svårt att släppa på Lindholmen.

Ny arbetsplats innebär att jag förlorar min transportlöparsträcka på fem kilometer som ganska ofta har förlängts. Nya vardagsträningsrutiner ska därmed till och nya kollegor ska umgås OCH tränas med. De började boka in mig för flera veckor sedan med önskemål om både löprundor och cirkelträning. Samtidigt vägrar jag att släppa det jag redan har. Och jag är helt säker på att med struktur och planering går det hela att få ihop.

Mina nya vardagsträningsrutiner då?

– Transportlöpning får helt enkelt innebära att ta en rejäl omväg till och från jobbet.

– Den kortare vägen till jobbet frigör mer tid till mina mornar, luncher, eftermiddagar och kvällar = bättre förutsättningar för träning som inte är transport.

– Jag får tillgång till ett större jobbgym med en stor sal och betydligt mer utrustning.

– Jag kan jobba ute på Lindholmen ibland och kan passa på att transportspringa då om jag känner för det.

Som ni ser kommer det inte att gå någon nöd på min träning direkt. Nya lösningar känns faktiskt motiverande.

MEN. Så har vi det där med kvinnorna i mitt liv, de fantastiska människor jag har haft förmånen att träffa varje arbetsdag de senaste månaderna. Här finns faktiskt den viktigaste punkten i denna förändringsprocess.

– Nya kollegiala kompisrutiner med fokus på kvalitet måste till. Och det på en gång!

Idag vilar jag dock som en säl så transportlöparsträckor, träningstid och jobbgym spelar faktiskt ingen roll alls. Kroppen är som en säck med mjöl. Tung, men samtidigt lite skör. Om någon rispar mig på ytan blir det kaos. Helt enligt plan!

En av kvinnorna i mitt liv har jag träffat live och en annan har jag sms:at flitigt med. Det har varit en bra och trevlig dag på mitt nya ställe, som verkligen gav mersmak.

Välkommen förändring.

Många löpturer har sprungits, påbörjats och avslutats här. Lindholmen alltså <3menmia-sol-lindholmen

The list!

Dagens…

comeback: På jobbet! Hur smart att börja på en fredag? Fick ju helg direkt!

skönaste: Solskenspromenaderna till och från båten som tar mig över älven till jobbet.

spontanmöte: Mötte trevlig löpare på Järntorget och vi började genast planera för gemensamma framtida lunchrundor.

dryck: Juice på ananas, mango och passionsfrukt köpt till förmiddagsfikat på ett café. Så jäkla god!

sällskap: Tjejerna på jobbet. De där kvinnorna alltså. Att få återförenas med dem efter fem veckors ledighet! <3

måste: Vända papper…

peptalk: Med ett av mina löparlöften såklart. Det är nu bara drygt två veckor kvar till hennes första test på mildistansen. Vi har planerat in två pass nästa vecka samt bokat in ytterligare ett millopp i september som är lite mindre kuperat än Midnattsloppet och därmed snabbare. Kanske blir det pers för oss båda? ^^

lunch: Egenkomponerad sallad från Slimfood (en roligare lunchrestaurang än vad det låter som) med tonfisk, kräftstjärtar, kikärtor, färskpotatis, quinoa och färskt bröd. Bland annat…

mellis: Smoothie med hallon, blåbär, banan och bladpsenat.

familjeaktivitet: Promenera och mata änder.

middag: Fisk och broccoli i ugn med kokosmjölk. Serverades med ris och ärtor.

snacks: Salta mandlar och ett glas rött.

träning: Obefintlig. Måste vila just nu. Vill vila. Blir utvilad.

antal steg: 17 382 enligt min M400. Jag rör på mig mer än vad jag tror även när jag inte tränar. Det är väl på både gott och ont antar jag.

uppladdning:
Inför morgondagens eventuella förmiddagslöpning, en eftermiddag på Liseberg och korvgrillning vid Delsjön med vänner.

Vardagen är här och det går ingen nöd på mig direkt. Fast nu är det ju helg igen som sagt eftersom jag jobbar så smart…

En bättre och godare solskenslunch.
menmia-lunch-slimfood