Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    april 2017
    M T O T F L S
    « Mar    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930

Löparutsikterna mycket goda

Jag är vanligtvis inte så kräsen med var jag springer och hur det ser ut runtomkring mig på löprundorna. Huvudsaken är liksom att jag springer. Jag menar, det händer att jag med nöje springer 10 varv eller mer på löparbanan vid Ullevi, vars omgivning alltid ser ut som en sliten arbetsplats…

Så idag hade jag en riktigt fin runda på gång. Dagen efter intervaller kommer nämligen nästan alltid ett lugnt distanspass som får bli och gå hur långsamt som helst. Jag kände för böljande landsvägslöpning i ett spirande vårlandskap på vägar som är säkra fotogeniska kort, vilket jag och mobilkameran såklart skulle utnyttja.

När jag sprang visade det sig dock att skönheten längs mina landsvägar var konstant. Det såg i princip likadant ut och var lika bedårande vackert längs med hela sträckan med blå himmel, fluffiga moln, några typiska västkustkullar och en böljande vägbana. Det var magiskt att springa i, och överflödet av kodak-moments var väl ett ganska stort välfärdsproblem, men på riktigt kändes det bara kul i cirka två kort…

För rundan började som på bilden nedan och jag förtrollades av grönska och fluffiga moln.

Lite senare såg det ut så här. Jepp, gräset är lite grönare men någon större variation är det inte.

Så jag fotograferade den här trehjulingen istället. Med sin blotta närvaro har den piggat upp många av mina löprundor.

Och så avslutade jag passet med en nyp-mig-i-armen-målgång med utsikt över såväl vårt hustak som havet.

Det blev en härlig och avkopplande runda i alla fall och det är väl ändå huvudsaken.

En bättre ”After Workout”

Alltså gårdagen!!!

Den blev precis så där magisk och instagramvänlig som jag hade hoppats på med sol, utomhusgrillade vegoburgare, Utomhusfys vid havet, promenad, bubbel och ost. Tack och lov njöt jag så mycket att det inte blev mycket delat på Instagram trots instagramvänlighet…

Jag kommer faktiskt att återkomma till vårt träningspass Utomhusfys vid havet (som genomfördes av två mödrar och två sovande bebisar på en gräsig äng) eftersom det var en del av något större, men just idag får ni bara hänga med upp till stället där vi återhämtade oss efteråt. Då var också Ola (fotograf till bilderna nedan) och äldsta dottern med.

Men ärligt… Har helgen bjudit på något smolk i bägaren? Ja. Förutom att världen än en gång visade sig vara helt skev (=stort smolk) har det uppkommit små detaljer idag söndag som kan liknas vid minismolk. Ni vet, lite kli i halsen som innebär ett inställt träningspass. Kalla vindar som gör att jag helst vill vara inomhus. Småskit helt enkelt.

Aja. Imorgon vaknar vi tidigt här i huset och åker hem till Göteborg igen. Så får vi se vad som händer med precis allt. Jag tänker i alla fall ägna några sekunder åt att titta på bilderna nedan och känna mig lycklig.

Exklusiv bildbomb från familjealbumet, men vad är det som saknas?

Förvänta er inget naket eller annat smaskigt på grund av ordet exklusiv i rubriken. Nakenblogg var något jag höll på med förr. En exklusiv bildbomb är egentligen bara en omskrivning av att jag låter er få en glimt av hur vi har det på både in- och utsidan i det där nybyggda huset som jag tjatar så mycket om.

Nåväl.

Helgen vid havet blev bokstavligt talat en solskenshistoria med strandpromenader, klippklättring och sent soffhäng med chips framför tvivelaktig amerikansk film.

Jag har för ovanlighetens skull fotograferat massor! Vilket på minussidan har bidragit till lätta köldskador på fingrarna eftersom jag inte är skillad nog att hantera en systemkamera med vantarna på.

När jag tömmer kameran upptäcker jag dock ett stort svart hål. NÅGOT FATTAS MIG! Det finns betydande grej i mitt liv som jag längtade efter, men inte kunde genomföra trots perfekta förutsättningar.

När ni skrollar igenom bilderna nedan kanske ni upptäcker helgens svarta hål, som i och för sig gick väldigt bra att leva med.

Någon som vågar sig på en gissning? Vad var det som fattades mig i helgen?

Plockar av helgskepparkransen

Helgskepparkrans? Jo vänner, det är något som händer med mig när jag åker ut till ”riktiga” kusten. Jag vill bara äta fisk och skaldjur och allra helst en närfångad krabba. Det sistnämnda hade vi i frysen – en smak som gick väldigt väl ihop med ”Ta mig till havet!” som gick på repeat i mitt huvud… Det här kvinnan håller på att bli riktigt salt!

Fast den enda i den här familjen som egentligen har en skepparkrans är bebisen. Hennes skepparkrans är dock placerad bak i nacken, där det mörka födelsehåret liksom inte har skavts av och ersatts av ljusa små fjun än. Gills det?

Nåväl. Vi kan lämna det salta och prata löpning istället. Det är kanske därför du är här?

Efter en lördag med energimissär (IKEA…) och ”bara” 10 kilometer lätt distans fanns det påfyllda energidepåer och spring i benen idag söndag istället. Söndagsintervaller alltså. Eller lördagsintervaller på en söndag. Ingenting är som det ska…

Jag funderade länge och väl eftersom det är så kuperat åt alla håll. När träningen precis som vanligt var ”på håret” att inte hinnas med gav  jag mig iväg. Lagom till start tilltog vinden och det började regna småspik. Jo, vissa saker är som de ska ändå…

Uppvärmning 2 km
Intervall 4 x 5 min (2 min vila mellan varje)
Nedvarvning 2 km

Snabbt och kontrollerat var dagens melodi. Tugga uppförsbackar efter bästa förmåga, släppa på nerför och njuta under de korta sekvenser det var platt. Inget spyspring alltså. Spyan (som i mitt fall faktiskt aldrig inträffar på riktigt) sparar jag till nästa helg. Det är dags att ge sig på 6 x 1000 meter igen – mitt hatälskpass. Inget kan få mig så trött som sex goa tusingar.

Näe vänner, det är dags att plocka av de sista stråna från helgskepparkransen och förbereda sig för veckan som kommer. Jag försöker sy ihop det här inlägget på något vis men lyckas inte.

Vi hörs!

Havsnymfer har jag tre. Bara två av dem fastnade på dagens bild.

The perfect after run

Tänk dig att du kommer springandes i en nerförsbacke och blickar ut över en grönskande dal samtidigt som du känner doften av och skymtar havet i fjärran. Eller förresten, du springer inte. Du går, ty du har kört så tuffa intervaller att du har fått smärtsam håll och inte orkar en endaste meter till. Träningspasset är liksom färdigt. Nu vill du bara promenera och ta in omgivningarna. En ko råmar och bajsar dig välkommen…

Du närmar dig slutmålet som är lillstugan, familjen och kär släkt. Där bolmar redan grillröken och det börjar kurra i magen. Kylboxar, IKEA-kassar, träbord, leksaker och plaststolar i en salig blandning och i all sin enkelhet helt fantastiskt.

Duscha före maten? Nej det går inte, för här finns ingen dusch, så nya och torra kläder ända in på huden får duga. Det är den 10 september och högsommarvärme, så du kommer inte att frysa, bara lukta illa. Eftersom du är en fryslort lär det inte bli något dopp i havet lite senare heller…

Korv, hamburgare, chips och grönsaker på en kant. Allt smakar magiskt efter ett gäng grisiga transportlöparintervaller i kuperade västkustlandskap. De norska intervallerna (4 x 4 min) känns alltid så överkomliga innan, men tar alltid din kropp med storm.

Du fortsätter att njuta av enkelheten. Nästa gång du är här kommer du att kunna ta en dusch i ett sprillans nytt badrum. Utomhusdisk i solen har haft sin charm, men det ska bli skönt med diskmaskin. Om du behöver kommer du att kunna tvätta dina träningskläder i en tvättmaskin och värma frusna löparhänder framför en kamin. En helt ny era tar snart vid.

Fast inte kommer du att vilja vara utan utomhusgrillade korvar och kylboxar för det. Ni vet, det ena behöver inte utesluta det andra…

A perfect after run.menmia-after-runmenmia-after-run-1

Fritidshuset vid havet

Det händer en hel del i livet utan att en behöver göra så värst mycket. Det där fritidshuset vi har på gång till exempel, som byggs och fixas av flinka och skickliga hantverkarhänder, medan jag på min höjd har svårt att välja tapeter till sovrummet. Tapeterna kommer förövrigt (efter många om och men) att bli turkosa med stora maffiga rosor…

Ola har varit betydligt mer engagerad i husbygget, men nu när vi faktiskt närmar oss puffa-kuddar-stadiet känner jag att det är läge att växla upp, även för mig.

Denna eftermiddag åkte vi till vårt blivande fritidshus med kaffe och bullar i väskan, för att snacka med våra urtrevliga och kompetenta snickare. Det var nog första gången jag verkligen förstod att vi kommer att ha ett fritidshus att flytta in i inom kort. Det som fick glädjebägaren att tippa över var att bänkskivan ”Virrvarr” låg på plats i köket (bild längre ner). Det är en typisk sån där grej som jag faktiskt varit engagerad i.

Inflyttningsklart den 9 september säger experterna. Därför ser jag framför mig hur jag kan spendera delar av min mammaledighet här. Ska bara fixa mig en vagn anpassad för löpning först. Den asfalterade landsvägen bara en grusvägssnutt bort går inte av för hackor precis. Vi har även diskuterat möjligheterna att skaffa oss ett enklare gym. Det finns risk för att jag flyttar hit på heltid och typ skriver en bok eller nåt. Ja…

Det kommer att bli ett soldäck där framför huset och en hel del grönska. Ser framför mig hur jag iklädd förkläde med ett nybakt bröd i famnen slår upp dubbeldörren och ropar ”Nu äter vi frukost ute ungar”. Haha…
menmia-fritidshus
Det finns dock lite kvar att göra med interiören.
menmia-interiör-fritidshus
Kiddot har fått mersmak och tycker att vi ska bygga fler hus…
menmia-moa-fristidshus
Här är den – ”min” bänkskiva!
menmia-virrvarr

En dag med kvalitet

Frukostkvalitet
Mackor med tjocka skivor brieost och fikonmarmelad. Flera baljor kaffe.

Transportkvalitet
Vi inviger vår nya familjebil. Den är jättestor och vi får plats allihop, vilket är mer än man kan säga om vår förra. Barnet gläds åt att slippa vikas dubbel när hon ska ner i bilbarnstolen…

Träningskvalitet 1
Vi drar till lillstugan vid havet. Blir avsläppt längs med vägen och har cirka sju kilometer på mig att hitta på något kul. Värmer upp. Svettar mig igenom en kort intervallstege med joggvilor mellan intervallerna för att hela tiden ta mig framåt. Det är galet kuperat och båda fyraminutarna startar i långa uppförsbackar. Typiskt! (Här finns passet jag körde)

Målkvalitet
Kommer fram till transportlöpningens slutdestination. Joggar ner till havet och sätter mig längst ut på en brygga och tittar på min favoritdel av hela Västkusten.

Solkvalitet
Vi har fint väder och röjer runt utomhus i flera timmar. Jag hänger med Moa och Ola tvättar och målar underredet på båten, vilket är ett  tecken på att det snart är sommar. Ibland stör vi Ola med ett ”BUUUUUUUU!”

Lunchkvalitet
Utomhusgrillade korvar med mycket senap och Lantchips som tilltugg. Inget slår det.

Sömnkvalitet
På eftermiddagen slocknar hela familjen som sälar – EXAKT SAMTIDIGT! Vi stänger ute solen med mörkläggningsgardiner och bara sover en stund.

Träningskvalitet 2
Jag har bestämt mig för att springa tillbaka samma väg jag intervallade på morgonkvisten. Eftersom vi sovit som sälar blir det helt plötsligt bråttom. Avrundar därmed träningsdagen med drygt sju kilometer hög puls. Det är lite tufft i den första uppförsbacken som är brant och 1.5 kilometer lång. Sen släpper det och jag blir stark som en oxe. Har sagt till familjen att jag i bästa fall kan ta den där överjävliga sjuan på typ 35 minuter med tanke på att  jag redan tränat kvalitet idag. Springer på knappa 32 \o/ Det finns hopp för gammelkroppen!

Middagskvalitet
Sushi från favoritstället och sen middag på tu man hand med Ola. Vi beställer alltid sushi för tre för att det ska vara lagom mycket för oss två… Tänker inte gå in närmare just idag på hur dyra vi är i matdrift.

Nu funderar jag på hur jag ska toppa all denna kvalitet. Bridgeblandning?

Lunchkvalitet. ”Give me some körv and lantchips honey!”
menmia-kvalitet
After running kvalitet. Jag känner att sommaren är nära nu.
kvalitet-menmia

Helgens summer fashion statements

1. Så lite kläder på kroppen som möjligt.
2. Leopardshorts!
3. En nerkavlad sportbehå, som funkar alldeles utmärkt som balkonettbikini.
4. På fötterna löparskor, som funkar för  löpning, promenader, kroppsarbete i trädgården och jakt på liten illbatting som löper amok på gräsmattan.

Lättklädd, havsvattensaltig och ständigt rufsig i håret rör du dig som en smidig katt bland grästuvorna och njuter av livet.

På sommaren händer det att jag springer för att kunna bada då jag inte är jätteförtjust i att sänka kroppen i vad jag alltid tycker är för kallt svenskt vatten. Denna helg var inget undantag. Så fort jag hade rört på mig passade jag på att springa ner till havet för ett dopp. Vi har inget rinnande vatten på vårt sommarställe, så för att bli ”ren” måste en bada eller duschas under en vattenkanna.

Helgen försvann i alla fall i ett nafs och doftade svett, nyklippt gräs, jordgubbar, smågodis, hamburgare och hav. Härligt!

Men Mia! visar true fashion längs med landvägen.
menmia-fashionSöndag morgon: Två halvnakna vuxna och ett barn springandes längs med landsvägen. Har ni sett vår löparvagn förresten? En sulky från tidigt tvåtusental, som vi har fått av våra stuggrannar att ha där på plats. Snällt!  Vagnen funkar alldeles utmärkt att springa med tycker både de stora och den lilla.
menmia-familj-hällebäck

Och solen lyste på löparen

Fast det var inte helt självklart igår. Trots att en helst vill skriva om soliga underbara dagar i sina sociala kanaler, så får jag erkänna att vädret var förjävla ruggigt på förmiddagen. JAG FRÖÖÖÖÖÖS. Jag ville typ åka hem till varma goa lägenheten i Göteborg. ”Skit i det dära havet! Ta mig hem!” Fast alldeles lagom till min löptur kan det här blogginlägget förvandlas till en solskenshistoria ändå.

Jag höll på att byta om. Solen dök upp. Och sen blev det halleluja och böljande landsvägsporr av alltihop.

Ett lugnt distanspass på 15 kilometer var planen. Den planen gick upp i rök från första steg ty det var så härligt att springa. Trots att uppförsbackarna (och nedförsbackarna för den delen) radade upp sig på löpande band kunde kroppen inte sluta att ge liiiite för mycket. En sån känsla kan en ju inte skita i. Så medeltempot hamnade en bit under 5.00 min/km, men ach… Jag får  väl ta det lite lugnare ikväll då när jag pumpar in ytterligare distans i benen. Imorgon höjer jag farten rejält, då väntar någon form av kvalitet.

Löparmorsan med sin kameraskygga dotter som samlar ekollon.
löpning-menmia-hällebäck
Målrakan i Hällebäck är något alldeles extra. Framförallt är den jättelång.
löpning-hällebäck-menmia

Midsommargenialisk träning

När du åker iväg till nåt najs ställe för att fira midsommar med dina vänner vill du kanske träna en sväng, men inte lägga allt för mycket tid på din egen kropp och hälsa. I mitt fall handlade det på midsommaraftonsmorgonen om ett rejält träningssug. Vaknade och altandörrarna slogs upp mot en helt fantastisk utsikt. ”OMG! Springa! Jag måste ut och utforska omgivningarna samt äta lite gräs.” Ja, precis så tänkte jag…

Löpsug delux. När det inträffar nu för tiden så måste det utnyttjas.
image

Så jag gav mig av längs med landsvägen utan klocka på armen, batteriet hade nämligen sagt tack och godnatt. Avverkade rätt snabbt mina distanskilometer och kände att det behövde toppas med något smarrigt. Kom och tänka på den där backen, den dödsbranta och snirkliga, alldeles vid platsen för midsommarfirandet. Så hej hej fem snabba sprintbackar med schvung i benen. Alla gäster hade ännu inte anlänt och de promenerande var fortfarande ute på vift. Så då var det äntligen dags att äta lite gräs…

Jepp. Där snirklar den sig upp midsommaraftonens sprintbacke. Fin va?

Jag bloggade ju i torsdags om mina goda intentioner att utöva utomhusfys i sommar, när gym och gruppträningar inte alltid finns att tillgå. Och jag bör väl leva som jag skriver eller? Sagt och gjort. I en typisk sådan där västkustträdgård finns det massor att göra.

DYNAMISKA plankor, armhävningar, utfall, squats, dips och tuffa magövningar – om jag får säga det själv så jobbade jag på riktigt bra och svetten sprutade. Jag vet inte hur ni hade det på midsommar, men där vi befann oss var det så varmt och kvavt att man kunde äta luften *rap*

En lite jobbigare och något roligare armhävning än vanligt. Strax därefter äter jag gräs…
image

Snipp snapp snut så var dena fina midsommarträningssaga slut. Med god marginal till midsommarlunchen faktiskt. Och utan att vara helt utmattad kunde jag njuta av vännerna och familjen till fullo, till timmen blev sen och musiken tystnade.

High five för midsommar 2013!