Välkommen!

    Men Mia! är bloggen för dig som vill läsa om och inspireras av rörelse, träning och ett aktivt familjeliv.

    Jag, bloggaren Mia Hellström, sprider träningsenergi med mitt gruppträningspass Utomhusfys på Heden mitt i centrala Göteborg. Jag coachar också ett gäng grymma löpare.

    Intresserad av att träna eller samarbeta med mig? Skriv ett mail till mia@menmia.se

    Det här är Mia!

    Det här är Mia!
    Follow

    Varför Men Mia?

    Jag kanske inte alltid gör, säger eller skriver det folk förväntar sig. "Men Mia!" har därför ekat över hälsingebergen under min barndom och numera i centrala Göteborg.

    Kategorier

    Häng med på Facebook!

    Bloggkalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  

När löparbenen är det snabbaste transportmedlet

I morse vaknade vi till ett översnöat Göteborg. När jag och lillan letade oss ut vid halv åtta var knappt några vägar eller gångbanor plogade. Snön var tung, blöt och kompakt och räckte en bra bit upp på smalbenen. Jag fick dra barnvagnen bakom mig medan lillan tultade bredvid och lyckligt kastade sig i snön. Allt tar lite längre tid när väderomställningen är så total. På kroppen hade jag löparkläder för att sno åt mig veckans friskvårdstimme. Jag förstod att det skulle bli tufft och knappast några kilometertider att skriva upp och berätta för barnbarnen om.

Jag märkte dock rätt snart att löparben och transport var ett lyckat drag denna morgon. Som en iller letade jag mig förbi gångtrafikanter i modd och snö. Blev omkörd av cyklister för att några hundra meter fram springa om dem då de satt fast med sina cyklar i snön. Några bussar och spårvagnar såg jag inte skymten av, förmodligen inställda på grund av några decimeter snökaos. Biltrafiken kröp fram vid min sida. Så trots att jag pulsade i djupsnö och halkade runt i snömodd var jag att betrakta som snabb. Vilken grej va?

Jag tackar Göteborg för en magisk snöpulsmorgon. Och till skillnad från många andra hoppas jag på fler…

Vintermagi i Göteborg. Som ett julkort som kom alldeles för sent.

Välkommen frost i skägget!

Kylan har dragit in över Göteborg. Att träna i kyla har jag inga problem med. Det är det vardagliga som blir lite kärvt tycker jag. Som i morse när jag skulle ta båten över till Lindholmen. Var så glad över att efter en isig promenad på cirka 20 minuter få komma in i den tuffande båtvärmen. Tyvärr hade dörren gått sönder så jag åkte över älven med öppen dörr och isvindsfläkt. De små rökmolnen som kom ur min mun visade på att det inte var någon direkt behaglig temperatur på passagerarplats.

Hade svårt att få upp värmen sen, trots att jag startade arbetsdagen med en stor tekopp och goda vänner. När värmen väl var tillbaka i min kropp missade jag bussen in till stan och fick stå och huttra på en hållplats i nio minuter. Så då var det kört igen. OBS! Jag hade jättemycket kläder på mig till skillnad från många andra göteborgare som envisas med att bära sneakers och gå utan mössa.

Första arbetsdagen efter julledigheten är alltså avklarad. Jag erkänner att jag har tagit det lugnt och mest kollat av läget och morsat på kollegorna som jag inte sett på några veckor.

Om det blir något tränat ikväll återstår att se. Jag har en liten strimma lust i maggropen och ett jättestort sug efter att sjunka ner i en soffa och dumglo på en vägg. Vi får se varthän det bär…eller om till och med båda grejerna hinns med. Siktar på att ligga i sängen senast 21.30 för att komma i fas.

Vi hörs!

En av mina favoritvinterbilder…vinter

Vinterblogg

Ja äntligen befinner jag mig någonstans där det känns som vinter och faktiskt är vinter. Snötäcket är tunt, men det är vitt på marken. Luften är kall och krispig och flera grader under nollan.

Livet bjuder på fina kontraster må jag säga. Igår sprang jag till jobbet i Göteborg i duggregn. På hemvägen sprang jag mot två regnbågar och genom en massiv hagelskur lagom till lunch. Några timmars tågresa senare och vi landade här. I mitt Hälsingland.

Var ute och finsprang lite nyss för att vänja luftrören vid flera minusgrader och fötterna vid dubb. Följde ett lodjursspår upp över ett berg och sprang tillbaka samma väg för att inte komma vilse. Julträningen 2014 är därmed uppstartad. Jag älskar den. Jag är ledig. Det finns massor med tid att vila på. Jag vill träna massor.

Nu är att träna det inte det enda jag gör om dagarna. Så jag fortsätter nog med mina korta och effektiva pass som frigör massor med tid till annat och samtidigt gör mig sjukt grym.

Sol och snö. Bland det vackraste som finns. menmia-vinterlöpning

 

Rusta för vintern och framtida trail

Vi har haft sommarvärme här i Göteborg på sistone med några få bakslag. Nu målar jag som vanligt fan på väggen och börjar rusta för vintern. En vet liksom aldrig när den slår till… Bland det värsta jag vet är att frysa, så det tänker jag försöka undvika så gott det går. Klickar runt. Tänker dun och fleece.

Funderar även om jag behöver något nytt till den trailutmaning jag har framför mig – Skogsmaran 42 kilometer den 4 oktober. Vädret är lurigt då. Det kan vara vinter. Det kan spöregna ilskna droppar. Det kan också vara varmt och skönt.

Eftersom jag inte kommer hinna springa så många långpass kanske jag istället ska satsa på att beställa någon annans ben på postorder? Fast det gick ju bra på Tjejmarathon och Skogsmaran är faktiskt hela 14 kilometer kortare än vad jag sprang i skogarna mellan Hindås och Borås. Bara 42 kilometer skogslufs. Perspektiv.

Passande nog fick jag förra veckan tips om att cuponation just nu ger mig möjlighet att handla fraktfritt på Outnorth. Det enda jag behöver är en rabattkod.

Så jag klickar vidare och funderar. Är ju inte direkt snabb i vändningarna när det handlar om att göra av med pengar. Får återkomma.

Tänk er det här liksom. Det behöver inte vara så långt borta. I alla fall inte om en planerar att besöka Hälsingland där bilden är tagen. Killen är min lillebror.
markus-snö-löpning

Valde bort längdskidorna…

med Karlssons och tog en långpromenad helt på egen hand istället En motionsform som dagen till ära passade min trötta och snoriga dagsform bättre. Broddarna fäste bitvis knappt på det hårda och isiga underlaget, men Vänern bjöd som vanligt upp till skönhetsdans. Och jag tankade sol i ansiktet och bra musik i öronen. Superhärligt! Dock lite kallt mot slutet. Smet in på Coop och tankade värme med gubbarna på skvallerbänken en stund också.

Vackra Åmål vid Vänern.
image

Morgonjoggande snöängel

Så här dagen efter, när vinden ebbat ut och snöfallet består av några få fluffiga flingor. När de flesta vägar är plogade och ytan blivit förrädiskt hal. Då känns begrepp som snökaos och katastrofläge väldigt långt borta.

Och trots att kroppen känns tung och löpsteget inte längre är vad det en gång var så kan man tillåta sig att vara en lättfotad ängel för en stund…

Morgonjoggande snöängel har synts i Uppsala.
image

Årets kyligaste transportjogg…

efterföljdes av årets svettigaste träningspass? I den bästa av världar vore det precis så. I verkligheten gränslade jag en helt vanlig spinningcykel i sann Men Mia-style. Svett? Ohja! Slit? Självklart! Kul? Absolut! Var det kallt när jag skulle jogga hem? Ja så in i helvete!

Det var så kallt att när ljudet av fallande tågbommar började ljuda så förvandlades preggot till Usain Bolt. Att bli fast där, eller vara tvungen att springa en omväg, kändes uteslutet. Ja jägarns vad snabb… I knew I still had it in me. Bjuder gärna på den showen så länge jag slipper frysa.

Annars då? Jo, jag har fyllt på C-vitaminförrådet ordentligt här hemma. Förutom frukt- och grönsaksfatet är frysen full med bär. Jag vet att det inte botar nåt, men kanske kan jag motverka en och annan bacill i denna bistra vintertid. Det är värt ett försök!

Gott, men INTE godis…
image

Men Mia! säger sitt om Under Armour CG Compression Mock

”Plagget är konstruerat med extra längd och ett fiffigt system, vilket förhindrar att tröjan åker upp under ansträngning.”

Det var dessa bevingade ord, i kombination med tröjans estetiska och färggranna elegans, som fick mig att bli intresserad av Under Armour CG Compression Mock från början. Med en kalaskula på tillväxt är det inte alltid helt enkelt att få träningskläder att sitta på plats.

Skulle Under Armour Compression Mock bli lösningen på mitt blotta-magen-för-kylan-problem under vintriga löpturer? Svaret på denna fråga är faktiskt ja. Min mage slipper numera isiga vindar och ligger tryggt inbäddad under tyg och kompression. Förutom den väl tilltagna längden på tröjan hjälper en smart söm i ”klistrigt” material till att hålla plagget på plats. Vill dock understryka att detta inte är att betrakta som någon typisk preggo-tröja. Jag skulle tippa på att alla med en yvig, flängig och rörlig outdoor-livsstil kan finna samma fördelar i Under Armour Compression Mock.

Tröjan som håller nya kurvor varma och på plats.

image

”Kompressionsmaterialet hjälper kroppen återhämta sig snabbare och håller dig lätt och torr.”

Jag har använt tröjan i flera olika sammanhang. Under korta transportjoggar till Friskis & Svettis, i samband med tidiga och uppfriskande morgonlöpningar i Uppsala och under en böljande och kuperad terränglöpning i Skatås. Men kanske var det under gårdagens löptur i Göteborg som tröjan verkligen fick bekänna färg vad gäller kalla väderförhållanden.

Hjälper Under Armour mig att hålla mig varm och torr när det är -10 grader? Svar ja. Tyckte dock att det tog väldigt lång tid att få upp värmen. Vet inte om jag ska skylla det på mitt numera ganska långsamma löpsteg eller materialet i själva tröjan som består av 87 procent Polyester och 13 procent Elastan.

Återhämtar jag mig snabbare med kompression? Svar vet ej. Känslan i Under Armour Compression Mock är inte densamma som i till exempel mina tights från 2XU, det vill säga inte lika tight, slimmad och svår att få på. Det finns mer utrymme för kroppen att andas, vilket i mitt fall känns bra. Att tröjan är av kompressionsmaterial var faktiskt bara en bisak till mitt intresse för plagget. Detta leder oss osökt in på nästa viktiga fråga.

Är Under Armour Compression Mock skön? Svar MYCKET! Insidan har en mjuk och skön yta, som gör att du vill ha plagget på dig även när du inte tränar. Efter två tvättar har tröjan inte förändrats alls vad gäller denna comfort.

Rekommenderar Men Mia! Under Armour CG Compression Mock? Svar ja. Hittills har plagget uppfyllt mina behov och förväntningar. Kompressionströjan från Under Armour finns även för herrar samt i färgerna cerise, vit och svart för damer.

Testet av denna tröja har genomförts i samarbete med webbutiken andmotion.se

Glad löpare, som önskar sig många mjuka paket från Under Armour i jul!  image

Jag vill dela löpning och snö

Antar att bloggar, Instagram och facebook kommer att svämma över av bilder på tung blötsnö idag. Den här bruden/löparen kan ju inte vara sämre!

Vaknade i vanlig ordning snortidigt, kikade ut genom fönstret och fick se det exotiska vita täcket där utanför. Morgonlöpning kändes given. En kort sväng bara för att påminna kroppen om vad snö är. Sex kilometer senare hade vinterfeelingen infunnit sig. Jag tänkte att ”Det lider fan mot jul Hellström!”

Well. Det känns fortfarande som ”fuskvinter”, men okej. Det får duga så länge. Och morgonjoggen satt mycket bra. Precis som vanligt.

Duger.
image

image

Dagens träningspass kan jämföras med att:

1. ligga i sängen och kramas med en nallebjörn.
2. äta en hamburgare med extra allt i lugnt och sakta mak. OBS! Inte så där fort som i vanliga fall så att du tappar andan!
3. läsa om en lättsmält deckare för tredje gången.
4. uppdatera din status på Facebook med ”Mitt liv är helt fantasktiskt! Myyyyyys. Gilla?”
5. klappa en kattunge – MEDHÅRS!

Har ni fattat nu eller? Det var inget driv i steget ikväll. Benen har gått på semester och efter halva passet gjorde hjärnan det också.

Hur skönt som helst.

Jag var inställd på vårvärme när jag begav mig ut. Vet inte var jag hade fått det ifrån. Min hjärna spelar mig elaka spratt.  Än stretar vi på i snömodd och på blankis här i Uppsala. 11.5 kilometer krama nallebjörn är inte så illa ändå, men det blir lite fina minnen från helgen på bilden istället…