Trivselspring och pulslängtan

Minusgrader och premiär med nya vintertights. Havsvindarna är inte att leka med så här års, men födelsedagsbyxan från Craft med mjuk flossad insida stod pall. Jag frös inte en sekund, trots att jag tog det väldigt lugnt och långsamt. En annan nyhet för dagen var klockan på armen som därmed har gjort comeback i mitt liv. Jag vet inte om det är en fördel eller nackdel att jag glömde att stänga av löparklockan och träningspasset blev nästan fyra timmar långt…

Så himla krispigt med kyla i lungorna, frostig snö på fälten och seriöst vägarbete längs med ”kostigen”. Fast jag såg inga som faktiskt arbetade. Kanske har de precis som jag tagit en välförtjänt helg?

Imorgon ska jag, om nackjävlen tillåter, våga gå upp lite i puls. Det var så länge sedan jag blev riktigt fysiskt trött, nästan så att jag har glömt bort hur det känns. Det finns en stupbrant backe nästan utanför husknuten som mäter 530 meter. Jag tror att vi ska samarbeta och motarbeta varandra. Eller så blir det intervaller på raksträckan, om den inte är isig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *