Vårruset i Gävle – kilometer för kilometer

Kilometer 1

I starten gör Vårruset verkligen skäl för sitt namn. Med minnet från Vårruset i Göteborg 2015 då jag brände en massa krut genom att springa den första kilometern på 3.27 är jag mycket coolare den här gången. Trots att jag har en hemlig dröm om en topp-10-placering låter jag en massa kvinnor rusa iväg. Det är fin asfalt och lättlöpt, men jag håller igen. I filmklippet nedan kan ni se hur jäkla cool jag faktiskt är 😉 Första kilometern går på 3.56, vilket känns okej. Jag litar på att jag kommer att hitta mitt tempo och plocka placeringar sen. Och det gör jag…

Kilometer 2

Jag missar kilometermarkeringen längs med banan, men håller nästan på att springa in i en bil som kör ut från ett bilgarage. Alltid ska det ju hända nåt liksom… Får springa runt och tappar fart, vilket känns surt eftersom jag nu står inför loppets enda egentliga backe. Väljer att skita i incidenten. Jag känner mig fortfarande pigg, fräsch och plockar placeringar. Tempot har sjunkit något till 4.03 min/km vilket känns bättre och stabilare.

Kilometer 3

Jag minns inte så mycket av den, mer än att jag springer på gator där jag ramlat hemåt på fyllan otaliga gånger under min tid som student i Gävle. När jag ser kilometermarkeringen blir jag trött och börjar längta efter målet. Det känns att jag tappar fart och kilometer tre går på 4.07.

Kilometer 4

I samma tempo går kilometer 4, vilket är konstigt för nu börjar jag trampa sirap och springer i gyttjebad och sankmark. Egentligen är det bara en grusväg som blivit lätt uppluckrad av tidigare ösregn, men det är ju känslan som räknas… Jag ser ryggar som jag vill komma ikapp innan mål och sliter mig framåt på grusvägen som gör en del tvära svängar. Börjar fnissa när jag inser att jag springer med vidöppen mun.

Kilometer 5

Det doftar mål och jag har fortfarande ryggar att gå ikapp. Trots att jag fortfarande tappar fart (4.09 min/km) och benen domnar bort vid minsta lilla överraskning så går det bättre för mig än flera andra… När jag glider in på upploppet slänger jag en blick på klockan och laddar för spurt. Ser då att jag redan har sprungit 4.97 kilometer, vilket innebär att jag får minst 200 meter bonuslöpning denna kväll. Jahapp liksom… Tar sats, spurtar, plockar ytterligare några placeringar och går i mål som dam nummer åtta.

Supernöjd med min insats och tävlingscomeback. Trots allt. Min klocka visar en distans på 5.25 kilometer och en snittfart på 4.05 min/km \o/

Fast jag har lite hårdhet att jobba på. Och så behöver jag bli bättre på att tänka positivt. Alltså inte tänka ”OH HELVETES JÄVLA FAN DET ÄR EN HEEEL KILOMETER KVAR VARFÖR HÅLLER JAG PÅ MED DET HÄR TA MIG HÄRIFRÅN” utan istället tänka ”GRYMT JOBBAT ÄLSKLING SNART ÄR DU I MÅL!”

Slutligen vill jag skicka ett stort tack till Ola och Juni som hängde med mig på den lilla utflykten till Gävle trots obalanserad och fuktig väderprognos.

8 thoughts on “Vårruset i Gävle – kilometer för kilometer

  1. Grattis till en superbra prestation!
    Du var så stilig i Gefle dagblad. Du stod längst fram vid starten och såg taggad till tusen ut!

    1. Tack snälla du! Oj, var jag med där? Haha… Det gäller att hålla sig framme och det glädjer mig att du skriver att jag såg taggad ut 🙂 Får försöka få tag på ett ex i efterhand…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *