Veckan som försvann

…och jag satt inte i soffan och lät veckan rinna ifrån mig. Istället fick jag ta fram superkrafterna bara hänga med och samtidigt försöka skratta så mycket som möjligt. Och springa lite förstås, när luckorna uppenbarade sig som små hallelujamoments längs med motorvägen.

Måndag: Tur och retur Karlstad för möte, där jag förundrades över hur mycket kaffe det doftade utanför Löfbergs Lila. Tog ett extra djupt andetag och lät koffeinet räcka hela vägen hem till Hindås. Blaskigt tågkaffe i pappmugg kändes aldrig aktuellt.

Tisdag: Aaaaahhh… En helt vanlig kontorsdag med skönt kollegialt häng och helt utan överraskningar. Hade energi över till en kvällsmil och njöt av mörkret, ensamheten och den friska luften.

Onsdag: Tur och retur Varberg för inspirerande planering inför 2019. Denna dag myntades också den vackra meningen ”Eftersom det inte blev något julbord bjuder jag på en julkebab!” Jag hoppade och studsade som ett barn på julafton då jag inte är det minsta sugen på julbord, men bytte kebaben mot en falafel. Kom hem, laddade om och drog iväg med hela familjen på bamsejympaavlsutning i Hindåsskolans jympahall. Hade planer på att springa, men det sket sig. Jag behövde vila.

Torsdag: Lucia! Smög upp i ottan och genomförde morgonjoggen mellan 05:30 och 06:45 och kom hem till en tomte och en lucia som satt i soffan och gluttade på barnkanalen. Morgonjoggen var det bästa jag har gjort för mig själv på länge! Under löpturen skottade jag in tillräckligt med energi och kreativitet för att orka med både jobbets överdådiga lussefika och skrivtid vid skrivbordet.  Det här var också dagen då alfahannen lämnade oss för att åka på skidresa. Jag bestämde att jag och barnen skulle klä julgranen. Det blev kaos, men vi blev kompisar igen.

Fredag: En jobba hemma dag med väldigt mycket jobb, men med en välförtjänt paus för löpning längs med mina vatten. Mötte gryningen och myste som en julgris. Hämtade kids lite tidigare eftersom jag är en perfect mom och såg till att det stod en pannkakstårta på bordet till middag. Nu… Blogga för första gången på flera dar och sakna alfahannen som förmodligen vilar och dricker öl efter en iskall skiddag.

Ser fram emot: Att svärmor kommer på besök i morgon eftermiddag och stannar till söndag då jag och äldsta dottern ska åka in till stan och gå på musikal på operan. Hur härligt?! Det var världens bästa födelsedagspresent till mig som jag får förmånen att dela med min Moa.

Veckan som försvann har ändå varit en väldigt bra vecka. Och nu är det verkligen dags att börja räkna ner mot en fröjdefull jul i Hälsingland.

 

2 thoughts on “Veckan som försvann

  1. Ja, hur kan tiden bara försvinna? Egen tid med bara ett barn är jätteskönt, hoppas ni får det fint på operan. För några veckor sedan tog jag och vår yngsta dotter in på hotell en natt alldeles själva. Vi klättrade, badade bubbelpool, tränade lite, shoppade, gjorde ansiktsmask och bara njöt. Det var underbart att bara få ha henne i centrum!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *