Att leva i misstro innebär att ha ett konstant triggat nervsystem. Den som lever så för länge blir sjuk. Jag har själv varit där. Det är bara ett år sedan alla mina nerver var triggade till max och batterierna helt uttömda. Jag skulle gå på semester, men det fanns inget kvar av mig mer än tvivel och stora svarta hål i bröstkorgen. Det kan ju låta lite dramatiskt (och det är jag…), men det är också ett väldigt dramatiskt skede i livet när tilliten dör.

Hur jag gjorde för att bli tillitsfrisk:

1. Jag skrev. Vi har alla rätt till våra upplevelser och berättelser. När jag fick ner saker på pränt kunde jag se att mitt nervsystem hade varit triggat under väldigt lång tid.
2. Jag delade. Jag hittade bland annat tillbaka på riktigt till min bästa vän, som jag lärde känna på gymnasiet. Hon kunde med nykter blick kika in på mina upplevelser och utmana, ifrågasätta och validera dem. Det var inte en bekräftande ja-sägare jag behövde i det här skedet utan en person med riv, nya perspektiv och erfarenhet.
3. Jag accepterade och förlät. Ingen hade velat göra mig illa. Med stor sannolikhet var det precis tvärtom. Jag hittade ro i tanken att alla är (liv)rädda och har sin helt egen karta av verkligheten, vilken styr hur vi människor agerar och beter oss. Rädsla och egenintressen äger grundläggande värderingar oftare än vi anar.
4. Jag förlät mig själv. För att jag hade gjort avkall på min egen värdering – hela människan – i relation till mig själv. Vilket i sin tur gjorde att mina handlingar gav negativa konsekvenser för andra.
5. Jag skiftade perspektiv och manifesterade. Min lista med nya perspektiv och manifest var lång och jag gick bland annat från:
   ”Det jag bidrar med är inte värt någonting” till ”Jag har en helt unik kompetens som jättemånga människor och organisationer behöver”
   ”Det finns inga sammanhang där jag passar in” till ”Jag ska hitta de där stärkande sammanhangen som tar emot mig med öppna och tillåtande armar”
   ”Jag kommer aldrig att våga ge någonting igen” till ”Jag vill vara den som ger”
6. Jag startade mitt eget träningsläger i tillit. Jag höll hårt i det jag manifesterat och började göra. Var inte i skick att ringa samtal, men i oktober löste jag att få iväg några mejl. Resten är en väldigt skön historia som jag ska berätta om vid ett senare tillfälle.
7. Jag använder mina erfarenheter. Inget är förgäves. En av mina specialiteter som yrkesperson är utvecklande samtal för team och organisationer. Ofta samtalar jag med mina kunder om tillit ur olika perspektiv. Här skapar mina erfarenheter ett stort värde för andra. Tillit på riktigt är hälsa. Tillit på låtsas är ohälsa.

Oh well. Mitt träningsläger i tillit pågår fortfarande. Fast nu på det där lite mer humana och överkomliga sättet som kallas livet.

Vilken är din relation till begreppet tillit?

Här finns fler texter för dig som vill grotta i tillit 🙂
6 enkla sätt att förlora tillit
Tillit till tillit
Det är i det tillitsfulla sammanhanget det händer
En dikt om tillit

Kram,
//Mia
mia@partnering.nu
070-245 77 27
www.partnering.nu