Ni vet känslan när det sista ordet i en text är skrivet. Du lutar dig tillbaka och känner dig stolt. Texten känns äkta, genuin och du tycker dig ha fått fram rätt känsla och budskap. Den som läser den kommer att bli djupt berörd och positivt påverkad i den riktning du vill. WOW! Klapp på axeln för ett väl utfört arbete.

Jag är ingen stor AI-användare när det gäller just textproduktion, men är nyfiken och beslutar mig för att låta assistenten göra jobbet och hjälpa mig med en rubrik. ”Skapa en rubrik till markerad text skriver jag”. Den tänker och jag blir otålig. Så kommer det.

”Hålexpert”

Det känns lite fattigt så jag ber assistenten göra om.

”Hålvana”

HERREGUD! Jag är väl inget pervo!? Ett sista försök…

”Stor vana vid hål”

What?!

Drabbas av panik och akut pms. Handlar min text om hålvana? Ber om en second opinion av en levande människa och får fantastisk feedback. Inser att det är jag och assistenten som inte är kompisar. Jag förstår den inte. Vet inte hur jag ska använda den på på ett sätt så att den skapar värde för mig och mina kunder.

Är det därmed AI som blir årets utbildning? Eller ska jag nöja mig med att få ”Hålvana” som svar?

Jag har blivit kallad för en livs levande AI när det gäller text, partneringanbud och affärsutveckling. Kanske är det inte just där jag ska nyttja assistenten? För i kundens affärsutveckling, som handlar om kundförståelse och människor, är jag fortfarande snabbare och betydligt bättre än människa och maskin. Det är vad jag får betalt för. Fast jag tror det är en tidsfråga AI springer om mig där, åtminstone i vissa delar av det jag kallar för mitt jobb.

Så ja, det blir en utbildning inom kort för mina kunders skull. Jag vill inte vara en boomer, trots att jag har åldern inne för att vara just det.

Vilken är din relation till AI på jobbet? Hur använder du AI?

Kram,
//Mia
mia@partnering.nu
070-245 77 27
www.partnering.nu