Springa med smultron och knäböj med klös

Årets mest märkliga rubrik? Nåväl.

Jag konstaterar krasst att jag blivit semesterlöparlat. Jag springer såklart gärna och helst varje dag, men inte är det med något fokus precis. Idag följde Ola med på förmiddagsrundan och vi hamnade i samma position som jag hamnade i igår – på huk ätandes smultron… Typiskt va? De är som ett jävla gift de där bären och oändligt många!

Vi fortsatte vår samboträning några timmar senare på gymmet. Där fanns det tack och lov inga smultron och fokuset var ett helt annat. Ola bestämde legday och jag hängde på. På grund av X (där X=väldigt många) knäböj kommer jag eventuellt inte att kunna gå i övermorgon. Imorgon måste jag kunna springa till och med då lillebror ska göra en löpstegsanalys på mig. Jag ska springa och mitt löpsteg ska filmas och analyseras in i minsta detalj. Lovar att dokumentera och blogga.

Det ska bli väldigt kul att få veta mer om mig som löpare (vet att det finns en hel del tekniska förbättringar att önska), samtidigt ser jag fram emot att lära mig massor om just detta med löpstegsanalys. Bättre guide in i detta snåriga fält kan jag nog knappast få. Blir jag tillräckligt intresserad så lär jag mig mer på annat håll sen.

Busted bland smultron…
menmia-ola-smultron

 

Träningsrapportering till coachen

Det dimper ner glada sms om snabba löprundor, starka ben och friska höfter. På Facebook skickas vackra AfterRun-bilder med utförlig information om pass som gått prima, om intervaller som råkade gå för fort i början och om träning som kommit i fas efter en komprimerad rivstart. Jag skrattar, ger feedback och njuter.

Tack alla fantastiska löparlöften för att ni delar med er till coachen även så här i semestertider. Fortsätt med det. Det är en order!

Under sommaren sker allt på distans, men ni finns här alldeles nära ändå som vore det en vacker never ending kärlekshistoria :)

Den här bilden blev jag kär i. Löpning med väldigt fint sällskap i nordligare delar Norrland än där jag befinner mig nu. Träning = livskvalitet.
menmia-coach-löparlöfte-Umeå

Omvänd triathlon-premiär!

Hinner mysjoggga fem kilometer på förmiddagen strax innan pannkakslunchen. Vid 2.5 kilometer blir det en lång paus då jag hittar en riktig smultronskatt. Det är helt rött av dessa fantastiska bär och jag måste typ äta upp allt jag ser innan jag springer vidare. Planerar redan för att återvända till denna plats med en hink…

Strax efter pannkakslunchen dammar jag av och pumpar däcken på mammas bastanta damcykel. Cyklar bekvämt, guppigt och tryggt totalt 14 kilometer med handlingspaus på en affär i närmsta samhälle. Sadeln är så rumpvänlig och mjuk att det känns som att sitta i en skön soffa. Däcken är så breda att jag slåss med långtradarna som vem som tar mest plats på landsvägen. Varför envisas folk med obekväma sadlar som kräver blöjbyxor och supersmala däck som verkar direkt livsfarliga!? Obegripligt…

Nåväl. Lite senare doppar jag ena foten i ån. Det är svinkallt, så jag skjuter upp själva simningen till en annan gång. Kanske på torsdag om det blir fint väder.

Omvänd triathlon-premiär! Inte så pjåkigt på en helt vanlig semestermåndag ändå.

Tat lugnt. Ha semester.
menmia-smultron

 

Lata dagar

Hur mycket en än vill göra/träna/uträtta under semestern, eftersom det helt plötsligt finns oceaner med tid, så får en inte glömma bort lata och sköna stunder och dagar. Timmar att bara ströva runt. Kanske pausa i hammocken med en bra bok. Ta en kopp kaffe i köket och gå ut och sätta sig vid vattnet. Inte bry sig så mycket om saker och ting överhuvudtaget. Inte tänka en enda smart tanke. Vara lite frivilligt blåögd och korkad i några minuter. Inte prestera, leverera eller agera. Inte röra sig framåt. Bara sitta stilla. Om en rör sig framåt så gör en det sakta som tusan

Barn och katter och rätt bra på det där.

 De här två, som numera sitter ihop som syskon, är typiska ströva-runt-experter.
menmia-moa-hälsinglandmenmia-hälsingland

Testa Tabata och tugga gräs

Timmen var sen och luften äntligen sval. På kroppen samma träningskläder som under morgonens jogg och bredvid mig min telefon med Tabata-app och ett skrynkligt papper med ett hemmasnickrat pass. Att jag har börjat träna andra är fan det bästa som hänt på länge. Varför? Jo, för när jag snickrar ihop kreativa träningspass till löparlöftena måste jag ju testa dem själv också. Allt annat vore helt fel.

Jag är personligen inte världsbäst på att vara kreativ med min egen träning. Kommer till exempel inte ihåg när jag använde Tabata-appen senast. 2012?

Igår tuggade jag gräs i samband med bål- och benövningar och löpskolning samt sprintade tjugosekundersintervaller på landsvägen. Jösses! Det var jättejobbigt, explosivt och fantastiskt. Helt enligt plan :)

Att kombinera hård träning med hjärnjympa (det vill säga hålla i ordning på ett kreativt pass samtidigt som en faktiskt genomför det) är en riktigt bra grej. Tiden swishar förbi samtidigt som pulsen är hög. Jag var fokuserad och stimulerad till tusen hela passet igenom.

Det här ser jag fram emot att skicka vidare senare i sommar. Det kommer att passa henne och hennes mål perfekt.  If you like it – Pass it forward!

Testa Tabata och tugga gräs – en bra kvällsaktivitet.
menmia-armhävningar

Sommarmat är…

i första hand att göra det väldigt enkelt för sig då det fan är för varmt för att tänka normala tankar.

I andra hand är sommarmat att ta beslutet att inte åka sju kilometer till närmsta affär för att handla, utan klara sig på och göra det bästa av vad som finns.

Idag började jag med att  snylta färsk sallad och rädisor från lillebrors trädgårdsland… Sen hittade  jag ”gammal” pasta, en burk pesto, färdigtärnad fetaost och oliver fyllda med vitlök, vilket fick bli den mer mättande delen.

Grönsallad och rädisor blandades med tomater, parika och solroskärnor till något som kanske kan benämnas som ”fräscht”?

Det kändes lite väl ”fräscht” för  min smak. Därför tvingades jag mojsa in vanlig vit formfranska och några skivor Rasker i rikligt med olja och vitlök. Efter några minuter i ugnen blev det ett fantastiskt vitlöksböd.

Yoghurtsåsen är en mager jävel då jag inte orkade låta vanlig lättyoghurt rinna av innan jag pressade ner vitlök och kryddade till det. Vi slängde fram några burkar färdig pesto också som extra smakförstärkare.

Helt perfekt!

Vad sommarmat är. Eller i alla fall kan vara vissa dagar.
sommarmat-menmiamenmia-sommarmat

Hälsingelöpningen är här!

Både jag och Ola vaknade med riktigt sugig morgonform. Efter gårdagens kvalmiga heldag på tåg och en klibbig natt med ett barn som för ovanlighetens skull höll oss vakna, kände vi oss inte direkt atletiska. Näe, vi kände oss snarare som den där halvdöda grodan som katten lekte med framför våra ögon igår kväll.

Trots detta gav vi oss iväg på en kort morgontur. Efter några kilometer blev jag nästan mig själv. Det är sånt Hälsingland gör med en. Slingrande grusvägar och trail gör gott och tar bort känslan av att vara ett kattuggad groda. Så är det.

Vi ska vara i Hälsingland i flera dagar och jag hoppas på mycket rörelse under vår tid här. Inte bara löpning utan också cyklturer och vandringar upp på berg. Denna rörelse  får dock ske helt spontant och på ”lånad tid” då det finns många andra saker som pockar på vår uppmärksamhet.

Min glada trail-hanne! menmia-hälsingland-löpning

Jag vågade äntligen göra kortashortspremiär. Det krävdes några plusgrader för det…menmia-löpning-hälsingland

En bättre AfterRun! menmia-afterrun-kids

Jag förändrar

Den som vill förändring måste börja med sig själv. Det kan handla om att ta ett litet steg eller ett jättestort kliv. Jag vet, ibland sitter det sjukt långt inne. Personligen har jag lätt att fastna i trygga rutiner och vara nöjd med det. Ibland dyker det där som gnager upp och gräver hål i magen. Så försvinner det och allt liksom lunkar på. Inte alltid framåt, men det lunkar. En nöjer sig. Och det funkar.

Jag vill vara stark. Jag vill ha makten över mitt eget välmående och liv. Då går det inte att bara nöja sig. Jag måste agera.

Det har jag gjort nu. Strax innan semestern har en förändring trätt i kraft. En förändring jag vetat att jag behövt göra, men inte riktigt mäktat med. Det har lunkat på som sagt och jag har nöjt mig. Ibland har jag varit glad andra gånger har jag känt mig uppgiven. Så helt plötsligt uppenbarade sig DEN DÄR möjligheten (nej, jag behövde inte ens skapa den själv) och magkänslan sa åt mig att ”Go for it!”. Och det gjorde jag.

Jag behövde vara ganska stark i några dagar. Kanske inte försvara mig, men däremot förklara mig. I talked the talk and then walked the walk.

Just nu känner jag mig stark och underbar, levande och glad. Hur skönt det känns att gå på semester nu? Obeskrivbart skönt.

Framförallt är jag oerhört stolt över mig själv. En känsla jag kommer att leva på länge.

Att göra en förändring som gynnar en själv behöver faktiskt inte bara vara en egogrej. Om du förklarar dig och skapar de bästa förutsättningarna för alla andra som också ”drabbas” av din förändring, kan det bli värsta bästa grejen och lyftet för alla. Det en lämnar ska en lämna lika snyggt och med lika mycket energi som en tar sig an det nya. Så är det.

Men Mia! just nu: Förändringsbenägen. menmia-vattenmelon

 

Sommar och semester = GOD MAT

Att det handlar mycket om mat när den här familjen ska fira saker är föga förvånande. Att dagen då semestern (till slut) började på riktigt både innefattade en rejäl burgare på stan till lunch och räkfrossa till middag är ganska självklart.

Vi äter liksom inte äckliga saker under resten av året heller, men på sommaren ska det vara extra av allt och gärna jättegott precis hela tiden. Så är det bara.

En bra semesterlunch med allt en kvinna behöver. Nu kör vi sommar all in! menmia-semester-mat

 

Om löpning och hjärnspöken

Alla springer inte 5 kilometer på 25.11, men det gör mitt löparlöfte Anna <3

Idag när vi sågs för vårt fjärde och sista pass (för den här gången) hade jag planerat 5K snabbdistans som det stora eldprovet. Under våra tidigare tre pass har vi ägnat oss åt att döda hjärnspöken. Ni vet sådana där ”Jag kan inte springa fort!” ”När det blir jobbigt så vill jag bara stanna!” och så vidare. Vi har räjsat korta intervaller, fartlek och 4 x 5 minuter. Idag blev det plattan i mattan i fem hela kilometer. Det stora målet på längre sikt är en bättre tid på milen. Fysiskt är hon redan där skulle jag tro.

Dagens pass i korthet: Det var svettigt som fan och rakan längs med Delsjövägen kändes säkert extra lång i den kvava luften. Jag fick se trötthet och stor målmedvetenhet varje gång jag vände mig om. För idag drog jag och vägrade sänka tempot. Jag ville och visste att hon skulle fixa det på runt 25 minuter och tänkte också på hur viktigt ett sådant resultat är för framtiden.

Efteråt sa hon att hon hade hatat mig en stund, men det gör inget. Hatet försvann rätt snabbt och mallighet, stolthet och det bubblande jublet inombords tog över. Jag är också JÄTTESTOLT! Grymma kvinna – vi ses efter semestern för nya maxpulshöjder :)

Nu hoppas jag att hon får en riktigt skön sommar. Med sig på vägen kommer hon att få en sammanfattning av våra pass samt tips på träningspass som hon kan springa för att upprätthålla de nya snabba benen och snabbsjälvförtroendet.

Vi börjar dessutom bli bra på det där med after-coaching-selfies.
menmia-löparlöfte-anna