Serverar en dagens!

DAGENS…

MOTION: Förmiddagspromenad på knappa timmen till Lindholmen och en kort och sölig jogg på kvällskvisten.

LUNCH: Food court med oändliga valmöjligheter. Valde indiskt. Tror det var kyckling. Sällskapet var för bra för att jag skulle lägga någon större vikt vid maten…

SÄLLSKAP: Ann! En kvinna i mitt liv jag inte träffat på hela sommaren, men nu är ordningen återställd <3

KIDS: Mina egna två såklart. Den ena har mest sovit. Den andra ägnade sina få timmar på förskolan åt att måla en jättestor tavla på sin familj. Varje familjemedlem fick varsin färg och samtliga hade tack och lov huvud, ben och armar. Så fin OCH STOR. Ramen kommer att bli sjukt dyr…

MELLANMÅL: Fruktsallad på banan, äpple och russin som intogs tillsammans med det stora barnet.

MIDDAG: Lax med smör i ugn som serverades med ris och gräddsås.

KÄNSLA: Föräldraledighet är guld. Känns som att ha flera månaders semester framför sig…

STRESS: Njae lite… Måste ägna delar av morgondagen åt mina studier och kolla på minst en föreläsning.

BEHOV: Inte mina egna just nu. Someone needs me… Måste kila.

GOD NATT VÄNNER!

Stjärnlöpning med familjen som utgångspunkt

Stjärnlöpning är en mycket bra grej tycker jag. Det innebär att du har en utgångspunkt som du gör kortare löparutflykter ifrån. Mellan varje utflykt återvänder du till utgångspunkten. Detta upprepas till du har fått ihop önskad distans eller helt enkelt inte orkar mer. Sen om dina utflykter skapar ett stjärnmönster spelar mindre roll… 🙂

Stjärnlöpningen passade perfekt igår när jag var sugen på en återhämtningsjogg efter lördagens intervallpremiär. Jag valde att ha familjen som utgångspunkt. Vi startade samtidigt – jag springandes och de andra promenerandes. Mitt mål var att skrapa ihop 7.5 kilometer återhämtningsjogg. Deras var att ta sig till lekplatsen och stanna där en stund. Jag gjorde utflykter på mellan 800 och 2000 meter och stannade mellan varje för lite snack och lek. När jag var färdig promenerade vi hem igen tillsammans. Då kom också ösregnet…

Stjärnlöpning är ett perfekt sätt att träna tillsammans på, men ändå inte. Är ni två föräldrar som vill springa kan ni ta varannan utflykt. Stjärnlöpning passar självklart också för grisiga intervaller. Det får bli nästa gång…

Familjärt och roligt, men framförallt skönt för morsans slitna löparspiror… 😉
menmia-lekplats-barn-träning
Jag blir bättre och bättre på att ta kort… Den minsta var också med, men fick inte plats.
menmia-familj-lekplats-löpningmenmia-lekplats-familj-träning

Träning med band och egen kroppsvikt på altanen

Inlägget presenteras i samarbete med 24.se

Igår invigde jag mina nya träningsband på svärföräldrarnas altan. Just dessa heter T&X, men funkar precis som TRX, vilket har blivit vad dessa band kallas i folkmun. Jag är väldigt förtjust i den här typen av träning som utförs med enbart ett par band, två handtag och min egen kroppsvikt. Jag brukar ofta använda TRX-banden på gymmet och har länge suktat efter ett par egna…

Premiären med mina T&X-band ägde alltså rum på en altan. Förmodligen kommer de i framtiden att hängas upp i chinsstängerna i hemmet och på Heden samt i den ännu obefintliga trädgården vid fritidshuset. Bland annat. Eftersom banden lätt packas ihop i en praktisk påse kan jag ju ta med mig dem precis var som helst. Perfekt nu när jag är föräldraledig, träningssugen och har massor med utetid med kidsen! Ni kommer definitivt att få se T&X-banden här i bloggen igen, då jag vet att de kommer ha en viktig roll i min bålträning framöver.

Jag klickade hem mina träningsband hos 24.se som har ett bra utbud av träningsprodukter och prylar till billiga priser.

En av mina favoritövningar i band är rodd. Precis så här hänger jag ofta på gymmet och kör ur det sista ur ryggmusklerna på mina ryggpass. menmia-tox-1
Den observante ser att jag är högröd i ansiktet. Det beror på löpintervallerna före bandhänget…
menmia-tox
Uteträning for the win!
menmia-gymband-TRX

Jag har sprungit intervaller

När det kommer till intervaller tycker jag att enkelt är bäst. Eller så programmerar jag löparklockan med nån jätteavancerad hittepå-intervallstege som visar sig bli skitlång och asjobbig, men det är en annan historia…

Igår när jag skulle springa mitt första intervallpass på evigheter höll jag mig till enkelhetens princip enligt nedan.

2 km uppvärmning
8 x 400 m med en minut vila mellan varje
2 km nerjogg

Vid min sida hade jag min sambo som synkade sina steg med mina och sprang i sin pappas för små skor och badshorts. Näe, han blev förmodligen inte särskilt trött, men tyckte förhoppningsvis att det var skönt att komma ut och röra på sig…

De första två gick ”långsamt” runt 4.35 min/km på grund av sega uppförsbackar och ovan kropp. Det är ju ändå snart ett år sedan jag ägnade mig åt kvalitetslöpning. Under nummer 3-5 plockade jag ett gäng sekunder på varje intervall. Så kom vi ut på ett flackt parti och jag fick eld i röven. Jag närmade mig de tider jag vill hålla på 10 000 meter så småningom. Den sista fyrahundringen gick faktiskt i exakt fyraminuterstempo. Det gjorde mig lite nöjd och mallig på en lördag.

Nu är planen att vila i en hel vecka från kvalitetsträning i löparskor, så kör vi ett intervallpass nästa lördag igen. Tjo!

Jag känner mig hoppfull inför framtidens roliga löpning.
menmia-efter-intervaller

Transport och träning

Har du känt den tillfredställande känslan av att transportera dig med hjälp av träning? Jag är personligen väldigt förtjust i att ta mig från punkt A till B och få välgörande motion på köpet. Transportlöpning var länge min allra bästa vän då jag transporterade mig tur och retur jobbet i princip varje arbetsdag. Det gjorde mig pigg och frigjorde tid. Dessutom fick mängden mig att springa fem kilometer på under 20 minuter. En fin bonus…

När jag var gigantus preggosaurus försvann träningsrutinen med transportlöpning och nu som föräldraledig har jag ju inget jobb att springa till.

Mitt föräldralediga tillstånd till trots har jag två dagar i rad lyckats använda benen som transportmedel. I torsdags skulle jag och Juni till Östra sjukhuset på en snabb kontroll. Dit är det sju kilometer från vår port = alldeles perfekt för en morgonpromenad med barnvagn. Sen gick det precis lika bra att promenera hem. Jag hade nån plan på att småjogga med barnvagnen på hemvägen, men blev för lat och så var det exotiskt varmt. Fast 14 kilometer promenad är ju alldeles tillräckligt med motion en vanlig torsdag.

Igår skulle familjen iväg på kvällskvisten och vi blev sena… Det resulterade i middag på MAX och en ganska tung känsla i kroppen där i baksätet på bilen. Fast jag hoppade ändå av när det var sex kilometer kvar och sprang den sista biten i skymningen. Och vet ni vad? Benen var superlätta för första gången på flera månader! Det är något med de där MAX-burgarna. De har vid upprepade tillfällen gjort mig både snabb och stark.

Transportlöpning, transportmotion och MAX-burgare for the win helt enkelt!

Igår kväll under transportlöpningen blåste det en hel del, men var ändå alldeles ensamt och stilla. Magiskt!
menmia-transport-träning-motion

En kurs för löpare som vill bli starkare, snabbare och skadefria

Inlägget presenteras i samarbete med Born to Run.

Det är med stor nyfikenhet jag kommer att gå kursen Born to Run Bulletproof Runner Workshop den 1-2 oktober här i Göteborg. Born to Run-konceptet verkar efter min egen research utgå från läran om barfotalöpning (utan för att den sakens skull vilja göra barfotalöpare av alla) vilket är ett helt nytt fält för mig.

Born to Run påstår sig vara en av världens ledande utbildare för löpare och löptränare. Kurserna har utvecklats av experter inom idrottsvetenskap och baseras på biomekanik, fysik, evolutionär biologi och anatomi.

Kursen är utformad så att löparen få både praktisk och teoretisk kunskap för att förbättras. Förbättringar i teknik garanteras redan under kursen och efter workshopen erbjuds vägledning för förbättring via en studentportal där man har kontakt med Born To Run-mastercoaches i Sverige.

Personligen kommer jag, precis som vanligt när jag utbildar mig, delta i kursen med öppna sinnen och kritisk blick 🙂

Jag skulle bli jätteglad om du vill hänga med, antingen här i Göteborg eller vid någon av de andra kursorterna.

Kommande datum
Göteborg 1-2 Okt 2016
Malmö 5-6 Nov 2016
Stockholm 8-9 Okt 2016

Som läsare i denna eminenta löparblogg får du 50 procent rabatt och betalar endast 1995 kr istället för 3995 kr. Ange rabattkod: menmia 

Läser mer om och anmäler dig till något av kurstillfällena gör du här: Born to Run Bulletproof Runner Workshop

Misstänker att det finns massor att förbättra i mitt löpsteg. Speciellt just nu 😀
Foto: ballabarn.se hösten 2015.
menmia-löpsteg-born-to-run

Kärlekspresenten som ger mig hälsan tillbaka

Det är kursstarter, BVC-besök, lunchdejter, träningspass, löparlöften, AW-dejter, helgutbildning, two kids to handel…och eh…ja ni fattar. Föräldraledigheten har helt enkelt fått en rivstart! En efterlängtad rivstart förvisso, men hjärnan höll på att brinna upp för nån dag sedan när jag satt med pappershögar och försökte registrera mig på olika kurser på olika unversitet med olika kursdatum och litterturlistor. Bara för att en rör sig inom den akademiska världen behöver det inte betyda att system är smarta och användarvänliga. Tro mig, jag vet, då jag arbetat alldeles för många år på universitet…

Så jag satt där och gastade ”JAG MÅSTE TYP HA EN FET BORDSKALENDER MED ÖVERBLICK! NU! AAAAAH!” Sen lugnade det ner sig lite, men en kalender ville jag ju fortfarande ha. Jag lyckades bara inte samla ihop mig och gå och köpa en…

Så idag när jag kasserade in en halvtimmes Mia-tid på gymmet tog Ola med sig kidsen ner på stan och köpte en kalender till mig. En sådan där bra med månads- och veckoöverblick, som dessutom går att ta med sig i väskan. Det var banne mig en kärlekspresent som heter duga!

Javg har inte lyckats samla mig och skriva in något i den än. Tror jag fixar det imorgon mellan BVC och bibliotek… Ach. Bara att äga en kalender med överblick har gett mig hälsan och lugnet åter.

Ni kanske undrar varför jag inte fixar detta digitalt med pling och grejer i telefonen och på datorn. Men nej, jag jobbar inte så. Papperskalender ska det va!
menmia-kalender

Rooms for love. Roads for running.

Jag har skrivit om fritidshuset tidigare. Ni vet stället där jag tänkt spendera delar av min mammaledighet, springa med barnvagn längs med landsvägarna och flukta på havet. Länge har fritidshuset känts som ett tomt skal med inflyttning en evighet bort. Jag började misströsta kring de där löpturerna faktiskt…

Så igår åkte vi dit för att kolla läget. OMG! Stället hade fått tapeter, golv och plattor! Precis enligt tidplanen. Och jag hörde en fågel viska att till veckan kommer de sista leveranserna med vitvaror, kamin och annat livsnödvändigt.

De havsnära löpturerna kommer att bli av snarare än jag hade vågat hoppats på. DEN KÄNSLAN!

Här får ni en liten tjuvkik på stället där Ola varit byggherre. Interiören har vi valt tillsammans.

Vad gör barnet i ”the master bedroom”?! Vi får styra upp det…
menmia-fritidshus-1
Här ska jag baka bröd och marinera grillkött. Bland annat…
menmia-fritidshus

Berättelsen om min första mil efter graviditeten

…på spåret till skogs som aldrig är fullt en mil trots att det skyltas som 10 kilometer. Ni ska veta att jag har försökt väldigt många gånger att få till det, men på klockan saknas det alltid några hundra meter vid mål. Så även denna gång…

Nåväl. Jag kände inte att det spelade så stor roll just denna dag, ty jag är i kass löpform ( i jämförelse med den ordinarie) och den där skogsstigen som är knappt en mil är nedrans kuperad. Själva målet och därmed också bedriften var att ta sig runt springandes (minus det där fotostoppet vid fyra kilometer).

Konditionen finns, trots kalaskula och utebliven löpträning sedan i i början av mars, tack och lov kvar för en trevande solskensmil i löparskor. Jag klarade målet med bravur. Fick till och med en liten spurt sista kilometern då jag tyckte att medeltempot på klockan såg alltför taskigt och ojämt ut…

Är du siffernörd så läs inte följande: Trots att jag inte sprungit någon hel mil efter graviditeten än ser jag söndagens pass som min första mil ändå. Det är sånt en kan unna sig tycker jag. Speciellt när spåret bjuder på partier som jag bland annat kallar för ”dödsbranten” och ”långbackejäveln”…

Nöjd löpare. Ja nu är jag fanimig en springande person igen \o/
menmia-milen-efter-graviditet

Hagenrundan 2016 – en löpartävling med fint folk i startlistan

Jag förstår att ni tror att jag var anmäld och sprang nu. Men icke! Hagenrundan är en sån där löpartävling som jag brukar delta i varje år, men bara om jag har chans på pallen. Förra året vann jag till och med och som bäst har jag sprungit den kuperade landsvägsbanan som mäter 7.6 km på 31.30. Vägrar bryta en sådan svit med taskig efter-graviditets-form… Tar igen det nästa år.

Istället var det äldsta dottern och sambon som fick stå för löpningen under gårdagens Hagenrunda. Jag följde med Moa som stöd på den 700 meter långa och varierande knattejoggen som bjöd på många snubbelrötter och stenar. Som tur var erbjöd den lilla mig att hålla hennes hand för att jag inte skulle ramla… Hon gjorde sitt allra bästa och sprang ett varv till efter målgång tillsammans med pappa och farmor.

Ola som tränat typ tre löppass den här sommaren varav ett i torsdags och ett i fredags fick en fin tid på 31.31 och knep en femteplats. Jämför hans tid med min bästa tid ovan 😀 Då var jag i och för sig i väldigt bra form, men våra förutsättningar skiljer sig ganska mycket åt. Säger vi…

Det blev en fin löpardag i Hagenberg och jag hade det mycket skönt tillsammans med svärföräldrarna och Juni på åskådarplats.

Två grymma löpare fångade mitt i steget! menmia-hagenrundan-moamenmia-hagenrundan-ola