Jag undrar vad som driver mig

Ja, det är precis det jag sitter här vid köksbordet och tänker på nu. Klockan är 19.20. Om en liten stund ska jag ut och springa. Någon typ av intervaller är det tänkt. Middagen ligger i magen. Vi har haft en skön kvällsstund med familjen. Just nu nattar Ola barnet och det är alldeles tyst i lägenheten. Det skulle vara så enkelt att lägga sig i soffan framför TV:n, men det vill jag inte. Jag vill springa! Galet…

Är det för att:
- må bra?
- nå sub40 någon gång i framtiden?
- jag behöver rensa hjärnan?
- hålla mig i form?
- andas?
- kunna fortsätta springa ett ultralopp då och då?
- ha någonting att blogga om i min så kallade träningsblogg?

Alltså jag vet inte. Har inte en blekaste aning faktiskt. Kanske är det en kombination av alltihop. Men springa, ja det kommer jag att göra alldeles snart.

Om du vet vad som driver mig, så får du gärna tipsa! ;)

Gammal bild, men det blir ju inte så många bilder innan själva träningspasset…
menmia-ladda-om-Göteborgsvarvet

Impulsiv träning

Dessutom helt utan struktur och eftertanke. Precis så kan träningsveckan som gått sammanfattas. Jag har petat in lite löpning här och där och skitit i styrketräningen helt för att slippa slå knut på mig själv rent tidsmässigt. En hel del mellanmjölkslöpning, som jag vanligtvis försöker undvika, har det blivit.

Behovet av återhämtning har varit jättestort. Jag har behövt läsa skönlitteratur och stirra in i väggen för att undvika kortslutning i den där viktiga grejen som kallas hjärna. Snart är jag inte ”ny på jobbet/jobben” längre och allt kommer att flyta på bättre. Det vet jag ju och då kan jag också träna mer ”som mig själv” – det vill säga hårt och effektivt ;)

Måndag: Sprang ett lätt och kort distanspass på typ 9 kilometer klockan 19.30. Ovan att springa så snabbt inpå middagen. Blev skitnödig.
Tisdag: Värmde upp två kilometer, räjsade fem i (för mig) inte jättesnabb 4.25-fart, och joggade ner tre. Även detta pass skedde sent på kvällen. Magen ur fas på grund av stor middag. Tvingades bajsa i skogen.
Onsdag: Joggade tre, gjorde typ 40 armhävningar på gräsplanen på Heden för att få upp värmen i det iskalla spöregnet, och joggade tre till. Var väl hemma igen vid 21.00. Inte särskilt skitnödig denna kväll. WIN!
Torsdag: Prioriterade skönlitteraturen.
Fredag: Veckans enda inplanerade pass. Gjorde premiär som transportlöpare från jobbet på Lindholmen och valde den längsta vägen över Älvsborgsbron. Sprang inte hela vägen hem, utan tvärnitade utanför Systembolaget på Avenyn och köpte vin… Totalt 10.3 kmilometer.
Lördag: Fyra timmar skogsarbete. Veckans i särklass bästa och mest utmanande träning. Ersatte ett gymbesök med bravur!
Söndag: Morgonlöpning 10 kilometer.

Den här söndagen ger jag mig själv en fet klapp på axeln. Tack Mia, för att du lyckades hålla ihop det hela, anpassade träningen efter rådande situation och behöll energi i depåerna till där den behövdes allra mest. Det är så lätt att vilja för mycket på alla plan hela tiden. I den fällan tänker jag aldrig hamna. Jag är för gammal för det.

Morgonens löpning startade i dunkel och målgången skedde i dagsljus. Perfekt!
menmia-morgonlöpning

Dagens tips: Träna som en arbetshäst!

Att vara en kvinna i bra form, med kapacitet att springa allt från en snabb mil till ett ultra och dessutom ha relativt stora ambitioner i gymmet – det kan löna sig! Sällan har jag fått så många lovord som under förmiddagens arbetsinsats vid vår lillstuga där vi banade väg genom skogen för annalkande avloppsrör.

Alltså jag jobbade inte hårt  för att få beröm, utan för att det var kul att slita som en riktig arbetshäst, men ni fattar…

Jag som tidigare alltid flytt aktiviteter som krävt råstyrka är inte rädd längre – helt enkelt för att jag har blivit så jäkla stark. Muskelstyrka i kombination med löparben visade sig vara en perfekt kombo för att bära ris, stubbar och träd i med och motlut i obanad terräng. Startade i arbetskängor, men bytte sedan till mina Salomon Fellraiser, som  var snabbare och effektivare för ändamålet.

Fy fan så roligt jag hade! Och gud så gott den där körvarna mä brö smakade ute i det fria. Funderar definitivt på att börja träna och tävla i Strongman nu…

OBS! Det var såklart inte bara jag som slet. Alla tuffade på som tåg med sina olika uppdrag. Dock var det bara jag som fick det inofficiella priset ”Bäst och snabbast på att bära ris och träd”.

Det var dagens träning det. Jo, en är lite mör nu. På ett sånt där skönt jag-har-fått-för-mycket-friskluft-vis.

Körv mä brö paus behövs när det ska utövas skogsarbete en hel förmiddag.
menmia-bära-ris

Vi sportar fredag!

En vecka, där träningen puttats undan långt ute i periferin, har passerat. Det känns lite ovant med tanke på den senaste tidens lopp och träningar hit och dit. Jag betraktar det dock inte som någon vilovecka, då jag är helt slut och faktiskt har lyckats klämma in tre löppass på kvällstid.

Energin har sannerligen gått åt. Mycket har det att göra med avsaknaden av vardagsrutiner och det faktum att jag börjat på två nya jobb. Alla dessa namn och ansikten som snurrar i huvudet alltså. Jag har ingen aning om vem som är vem, men det ger sig…

Att-göra-listan som är gigantisk och där jag inte har kontroll över någon av punkterna (än). Ansvaret som växte från noll till ”du är en nyckelperson” på bara några timmar. Alla handskakningar med viktiga personer! All engelska jag pratar och skriver. Den senaste tiden har jag bara och arbetat på svenska samt pratat bebisspråk…

Alltså, jag klagar inte. Jag bara konstaterar att det är lite mycket just nu :) Och att det nog kommer att vara så en tid framöver.

Men som sagt, idag sportar vi fredag! Om allt går enligt plan gör jag premiär som transportlöpare från Lindholmen i eftermiddag. Väskan är packad och allt är förberett, för att ta mig snabbt och säkert hem till fredagsmyset.

Och inte vilket fredagsmys som helst. När barnet har somnat tar barnvakter över ansvaret och jag och Ola ger oss ut på stan, precis som om vi vore unga och ansvarslösa. Något busigt kanske? Vilket med stor sannolikhet betyder att vi kommer att sätta oss i en hotellbar som inte är alltför skränig, då jag ogillar vanliga krogmiljöer. Tant äger…

Ha en fin fredag alla!

Saker jag också vill lägga min energi på – att springa snabbt! Vi tar det nästa vecka…
menmia-kretsloppet-1

Listan med allt du behöver veta

Det dök upp en utmaning från Explorista. En lista med 30 saker som känns nödvändiga att veta om alla bloggare. Jag har sett den florera lite här och där sedan en tid tillbaka. Varsågoda – här kommer min!

Löparsko Saucony Mirage 4.
Macka Hembakat (helst Olabakat) surdegsbröd med ett tjockt lager smör, några ostskivor och en eller två goda grönsaker.
Sportbehå
Är bystig som en välstekt pannkaka, så det spelar inte så stor roll. En skön. Gärna nån av de två jag fick av Ola i födelsedagspresent för ett år sedan.
Resa Partyresan till Brasilien och min och Olas kärlekssemester till Gran Canaria.
Champagne Gärna om det finns saker att fira!
Shapetights Vad är det?
Juice Brämhults hallon.
Podcast Aldrig. Gillar tystnad.
Skida Längd.
Hösttights Jag är inte årstidsbunden med mina tights.
Tesort Undviker te då jag tycker det smakar parfym.
Vatten Från kranen smaksatt med färsk lime.
Bil Vår Nissan Micra tuffar på som det glamourösa vrålåk den är.
Efterrätt Choklad, bär och glass.
Väst Bara om den har reflexer.
Myströja Har väldigt många. Gillar alla!
Pasta Älskar.
Träningslinne Ett ljusblått, snabbt och tunt från Craft.
Värmeplagg Min morgonrock. Inget får upp värmen som den.
Frukost Gröt och ägg.
Hörlurar Som jag skrev förut så gillar jag tystnad.
Gymskor Mina rosa ”skondomer”, Saucony Hattori.
Reflexväst Ja om det är mörkt.
Jeans Mina alldeles för trasiga Lee som jag fyndade för 100 spänn.
Pannband Nope.
Lax Ofta och ugnsbakad. Igår med fetaost och soltorkade tomater.
Träningsapp Tabata-appen åker fram ibland, men ytterst sällan.
Löparjacka Tror den heter Craft Featherlight nånting. Den är rosa.

Jag har inte bestämt vem jag ska skicka vidare utmaningen till eftersom jag har dålig koll på vilka som har gjort den. Har du inte gjort den och är sugen, så hojta i en kommentar!

Här visar jag stolt upp både löparskon och jackan jag menar.
saucony-mirage-4

När frisk luft känns överskattat

Iskallt hällregn och ruskiga vindar. Hur kul är det egentligen? VA?! Sprang omkring och var så där arg inombords ikväll. Inte på vädret. Näe, jag tänkte på alla dessa människor som alltid ska slänga sig med orden ”Det finns inga dåliga väder…jada jada…” Precis de där människorna sprang jag och irriterade mig på. För jo, det finns visst dåliga väder. Det finns håll-käften-regn till exempel. Brrrr.

Jag visste såklart redan innan jag gav mig ut att det inte skulle bli någon solskenshistoria av kvällens löpning direkt. Dealade en hel del med mig själv. ”Sex kilometer kan räcka. Då har du i alla fall fått lite frisk luft efter en hel dag inomhus.”

Jag sprang inte en millimeter mer än jag hade tänkt. Däremot stannade jag till på Heden efter halva rundan och gjorde armhävningar för att få upp värmen. Ett stycke dyngsur mathandling på det och en iskall promenad hem så var dagens utomhusaktiviteter färdiga. Det är jag jag väldigt glad för.

Näe, frisk luft är överskattat ibland.

Känner ni träningspeppen och glädjen som den här bloggen utstrålar just nu?

Armhävningar in the dark för att överleva.
menmia-armhävning

Skitnödig löpning

- Jag fick bajsa i skogen!
- Hahaha.. Ja du älskling.

*eftertänksam tystnad*

- Alltså gjorde du det?
- Ja, varför skulle jag annars säga det?
- Jag trodde att du sa det för att göra mig glad!

Att träna på kvällarna är en ny rutin för mig. Då reagerar kroppen. Så är det. Att träna löpning ganska tätt inpå en rejäl middag är inte helt ultimat, men jag gör det. I alla fall den här veckan.

Både måndag och tisdag har jag gett mig ut vid halvåtta tiden på diverse pass. Ikväll om jag inte är för trött blir det en tredje tur när timmen är sen. Jag har egentligen inget problem med att träna på kvällarna. Nu när det är mörkt och lite bitigt kallt är det extra mysigt. Det är den där skitnödigheten då, men tja… Värre problem kan en ha.

Just den här veckan jobbar jag på med den tid jag har. Snart kommer jag att kunna ta mig min tid lite mer när jag vill. Eller i alla fall mer på mina villkor. Det ser jag fram emot!

Och ja, jag bajsade i skogen. Löparnöden har ingen lag.

Känslor att plocka fram

Mjuk skogsstig under fötterna. Vågskvalp. Tassande löpsteg från någon annan. Mina egna, dagen till ära, målmedvetna steg. Känslan att nå ett backkrön och få räjsa ner på andra sidan. Fåglarna. Solen på nästippen. Ljudet av höstlöv, både de som ramlar ner och de som ligger under mina fötter på marken.

Om något  känns utmanande/upplyftande/skrämmande/glädjerusigt/upprörande/younameit och du behöver komma ner på jorden en stund. Vad gör du då? Vad tänker du på? Vad får det där som rusar i kroppen att lugna ner sig?

Där brukar jag använda min träning ibland. Tänka på det där passet jag sprang i helgen. Eller planera för ett träningspass att längta efter.

Ja träning är bra till mycket.
menmia-delsjön-löpning

Jag ska springa över Göteborgs broar!

Att börja på ett nytt jobb kan vara ganska påfrestande. Om någon hade filmat mina ansiktsuttryck idag hade de fått:

# guldfisk
# IQ-fiskmås
# lugna loppan
# garvande greta
# coola coolingsson
# världsmästarvilma

Och så vidare…

Alla dessa känslor, tvivel och hoppfulla tankar som far genom kroppen samtidigt. Och inte vill en ju verka dum heller. Näe, världsvan och störtkoll på allt känns bättre när en ska impa på en ny arbetsgivare. Nu är jag ganska gammal och har kommit över de värsta duktig-flicka-syndromen. För att inte säga typ alla.

Jag är väldigt tydlig från minut ett på ett nytt jobb vad som är viktigt för mig. Saker som mitt jobb, hur viktigt det än är, aldrig får inkräkta på. Klart de får ha krav på mig, men jag har minst lika höga krav på dem. Jag ska få deras verksamhet att blomma och de ska få mig att blomma. Så är det.

Idag har jag introducerats och presenterats i ett rasande tempo, samtidigt som jag arbetat med att lokalisera gym och dusch för framtida effektivisering av jobbliv, familjeliv och träningsliv. Hela paketet känns lovande faktiskt. Jag kommer den närmsta tiden att spendera halva min arbetstid ute på Lindholmen, vilket innebär att jag kan välja vilken av Göteborgs två ståtliga broar jag vill för att ta mig till och från jobbet. Har jag riktigt mycket tid nån dag, kan jag ta ett helt Göteborgsvarv…

Första dagen på jobbet blev det inget transportspring. Jag ville liksom känna in kollegorna först innan de får träffa den svettiga versionen av mig. Imorgon ska jag dessutom börja på ytterligare ett nytt jobb och undviker därmed mina illaluktande underställ.

Om några veckor hoppas jag att rutinerna har satt sig. Då hörrni. DÅ! Här ska samlas kilometer av bara farten!

Här är hon. Kvinnan som just nu bestiger berg…
menmia-heden

Spontana söndagsintervaller

Det skulle finpromeneras i regn. Det skulle drickas kaffe och ätas kakor hemma hos våra vänner. Ungarna skulle leka och skrikskratta tillsammans. Vips, så skulle vi grilla korv ute i trädgården. Och en kaffetår på det såklart. Ni fattar va? Fullt upp! När den här tanten väl kom hem och skulle ut och träna fanns det inte mycket tid över.

Min utväg vid sådana tillfällen är numera nästan alltid löparbanan vid Ullevi som ligger 1.5 kilometer härifrån.

Eftersom det bara är lite drygt en vecka sedan jag kutade en mara, så blev det ett spontant intervallkalas som inte var skitjobbigt direkt. En behöver liksom inte spyspringa varje gång.  Pulsen kom i alla fall upp och jag hade roligt. Kutade två varv på banan (640 m) och joggade ner ett (320 m). Upprepade fem gånger och joggade sen hemåt. Efter 40 minuter var jag färdig med hela passet och kunde sluta upp med familjen som hängde på lekplatsen här på Heden.

Nu sitter jag och laddar för morgondagens utmaning, som inte har det minsta med träning att göra. Fjärilar i magen? Svar JA! :) Får återkomma om detta vid ett senare tillfälle. Håll tummarna!

Dagens banprofil…
menmia-banlöpning
Och när Moa såg morsan i löparkläder, ja då var det bara att ställa upp och springa några vändor med henne också :) Roligt att hon (just nu) älskar att springa!
menmia-lekpark-heden