Skrivet av Mia den juli 31, 2010 at 21:54 e m
Hellströmskan glassade i svärmors fantastiska trädgård som dignar av söta bär. Plockade i och för sig några hallon och röda vinbär och spanade efter igelkottar. Jag såg faktiskt en, men det var för snabb för mig så jag hann inte fotgrafera djuret. Märkligt.
Nåväl. Trots att jag varken saftade eller syltade idag blev det fyra flaskor saft för oss att ta med hem till Göteborg. Love it! Egen saft, sån himla lyx! Svärmor och Ola arbetade hårt med den där makapären som trollade fram klarröd saft ur vinbär, rabarber och socker.
Trädgårdsarbete delux…
Skrivet av Mia den juli 30, 2010 at 18:04 e m
Idag hände det. Vi sprang en etapp på O-Ringen i Örebro. Eftersom orienteringstekniken inte vässats sedan sommaren 2008 blev det långt och lätt. Banan mätte 8.7 kilometer, men det blir ju alltid lite längre 
Jag och sambon genomförde större delen av utmaningen tillsammans. Det var vårt bästa gemensamma träningspass någonsin. Vi höll sams från start till mål och jag gnällde inte ett skit.
Nåväl.
Till alla mina löparvänner har jag bara en sak att säga. Ut i skogen och spring för böveln! Låt helt andra muskelgrupper än de vanliga arbeta. Skita ner er! Spring inte runt myrarna – spring över dem! Lämna stigen och skutta mellan stock och sten. Jag lovar att det ger resultat.
Lidingöloppet är ingen terrängutmaning i mina ögon, det är som vilket lopp som helst. Bara lite backigare och på mjukare underlag än ett marathon.
Det är i skogen det händer. Om ni är måna om era kilometertider så skit i klockan, det tar alltid längre tid i skogen och suger mer på benmusklerna än slätlöpning.
O-Ringen värnar faktiskt om dem som inte är helt haj på det här med karta och kompass. Dels finns O-Ringen Challenge för löpare och dels finns en multisportklass, O-Ringen multi. Varför tävla i en dag när man kan tävla i fem i rad? Nåja, man kan vara med i bara en dag också om man är tillfälligt bekväm och regnskygg som Hellströmskan
Ställ upp i O-Ringen, som går i Hälsingland nästa år så kanske ni också får uppleva detta – Running in the forrest high!
Taggar: Hälsingland, Lidingöloppet, löpare, löpning, marathon, O-Ringen, O-Ringen challenge, O-Ringen multi, Örebro, terräng, träning
Kategoriserad under: Lidingöloppet 2010, Men Mia! | Kommentera (3)
Skrivet av Mia den juli 29, 2010 at 18:16 e m
Idag skulle det premiärorienteras på O-Ringen i Örebro. MEN. Vi vaknade upp i ett tält i morse som inte stått pall för nattens häftiga och vedervärdiga regnskur. Saker var blöta, vi var tack och lov torra. Det kändes inte helt okej att ge sig ut i blöta kläder i en lerig skog och bröta, duscha i utomhusdusch och därefter komma hem till ett blött tält…
Så vi gjorde det enda rätta för att behålla hälsan. Vi åkte till Gustavsvik och tog in på deras relaxavdelning Så gött att sitta inne i värmen med ett glas isvatten och bläddra i damtidningar. Så gött! Det var meningen att vi skulle äventyrsbada också, men efter morgonens misär fanns det inte på kartan (HAHA!) att jag skulle stå ut med alla gapiga ungar. Urk.
Jag får medge att jag hade en lite lätt ångest till en början. En orienterare springer oavsett väder. Vilken satans tur att jag kastat av mig den manteln. Jag är ingen orienterare. Bara en liten bit av mig är det, resten är lite vad som helst. Och man väljer ju själv hur tiden spenderas. ELLER? Säg att jag har rätt!
Vi är tillbaka i tältmiljön nu, men sitter i ett torrt tält och häckar, lyssnar på ösregnet och förbereder oss för morgondagen. Då ska vi springa oavsett väder.
Jag hade förresten en helt hemsk upplevelse i damernas omklädningsrum idag. Det är definitivt en story för den här tok-bloggen Återkommer om det!
Hellström är varm, torr och göttar sig i damtidningar…
Skrivet av Mia den juli 28, 2010 at 14:49 e m
Döm om min förvåning när jag kom ut i solljuset och upptäckte att tusentals andra människor också campar på samma ställe.
Vad hände liksom? Var tog Stockholm och glamouren vägen?
Jaja. Det var bara att gilla läget. Nu sistter jag i bilen och vi kör strax på bilfärjan. Vi har varit ute på Vinön utanför Örebro där vi sprungit 8 fina skogskilometer, badat och solat. Men det är i morgon det riktiga äventyret börjar med karta, kompass och terränganpassade orienteringsskor.
Just ja. Vi är ju på O-Ringen…
Mer om det en annan gång.
Hellström ger nyvakenheten och förvirringen ett ansikte…och ett hår.
Skrivet av Mia den juli 27, 2010 at 09:38 f m
Det är därför jag knappt finns på webben längre. Skrämmande. Återkommer om några dagar när jag är färdig med detta:
Skrivet av Mia den juli 25, 2010 at 21:57 e m
1. märkt att stockholmare är som folk är mest.
2. efter 30 års kämpande äntligen nått size zero
3. bestämt mig för att köpa mig en get. Minst en.
4. Ja, det kanske blir en lemur också vad det lider
Allt det andra fina som har hänt och de fina människor jag träffat sparar jag till ett annat inlägg då jag kan skriva utan att snubbla på tangenterna av trötthet.
Kram på er!
ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ…
Skrivet av Mia den juli 24, 2010 at 10:52 f m
Jag är rädd att jag blivit folkskygg av att bo och leva här ute i skogen. Därför känns det lätt skrämmande att vi åker till storstan ikväll för att turista i några dagar. Hur ska jag klara av att trängas MED MÄNNISKOR? *burr*
I alla fall. Några dagar i Stockholm har vi till förfogande. Mitt i smeten ska vi bo också, vid Fridhemsplan på Kungsholmen. Vi har ett ganska fullt schema med diverse aktiviteter och kompisträffar. Men man vet ju aldrig vad som händer. Så dela gärna med er av heta Stockholmstips.
Vi ska bland annat
- gå på Skansen och titta på djur. Något som fröken Hellström storlängtar till…
- karusella och spana in Kristian Anttila på Grönan
- besöka Tekniska muséet
- kika på Annie Leibowitz fantastiska fotografier på Fotografiska
HIT ME! GIVE ME MORE!
Och så avslutar vi the story of Hälsingland summer 2010 med detta:
Skrivet av Mia den juli 23, 2010 at 09:48 f m
Semester är semester. Speciellt när jag är i Hälsingland. Det får bli lite som det blir. Någon form av träning och rörelse varje dag har varit målet, men jag har prioriterat helt andra saker, som att umgås med min familj, spana på vackra utsikter, äta gott, dricka lite vin, kramas med Ola och läsa böcker. Ett ömt knä har också gjort sitt till. Det finns en längtan efter långpass i Hälsingeskogen, men det skulle vara direkt dumt.
Jag är fullt medveten om att Lidingöloppet närmar sig med stormsteg, men jag tar det med ro. Precis som vanligt. (Påminn mig om att jag skrev det där under lidingöloppsveckan är ni snälla…)
Inledde min hälsingevistelse den 13 juli med årets vackraste träningspass – en behaglig skogsrunda i skymningen som mätte 13 kilometer.
Fick mersmak och besökte samma spårsystem dagen efter och det var då jag fick ont i knät, blev Mia-dramatisk och började förespråka alternativ träning.
Sen kom min sommarpojke Ola hit och efter det så har vi genomfört samtliga träningspass tillsammans.
Vi har sprungit milen i behagligt tempo vid två tillfällen (ca:53 min). Vid ett av dem körde jag fem backryck som avslutning.
Vi har joggat ett pass som mätte sex kilometer på nya E4. Vid ett annat tillfälle kombinerade vi sex kilometer löpning med bad vid Ankarmon i Iggesund.
Vi har bestigit Blacksåsberget, något som suger musten ur lårmusklerna och är psykiskt påfrestande (pannbensstärkande) för den som är höjdrädd.
Lägg till några mils cykling så är vi klara sen.
Eller vänta nu. Jag har ju såklart sparat det bästa till sist.
Igår orienterade vi totalt 10.5 kilometer vid Lintjärn. När skogsslingan, som gick på sandiga stigar och rakt genom terrängen var avklarad, var det meningen att vi skulle cykla. Min cykel gillade tyvärr inte terräng så jag slängde den åt sidan och körde tre kilometer snabbdistans istället. Det satt fint. Kraften, styrkan och snabbheten i kroppen finns där – den sitter bara lite långt inne just nu.
All denna fysiska aktivitet ryms inom en och en halv vecka.
Vad blir nästa steg?
Idag har jag tänkt mig något backigt och eventuellt också lite cykling för att njuta det sista av Hälsingland. Imorgon åker vi nämligen vidare mot Stockholm och där blir det förhoppningsvis några morgonjoggar på Kungsholmen. Från Stockholm åker vi direkt till O-Ringen i Örebro och deltar i två av de fem orienteringsetapperna. Så någon brist på rörelse är det inte den här semestern. Den är bara totalt oplanerad. Men jag känner hur den gör mig stark.
Det var allt om min träning för denna gång. I hope you liked it
Jag gillar mig själv som brunbränd, svettig och oljig, men jag måste definitivt göra något åt min armföring…
Skrivet av Mia den juli 22, 2010 at 09:56 f m
Familjen Hellström/Norman/Karlsson/Nilsson glider in på listan som ett smäck!
Igår blev det en fisk- och skalddjursfrossa på Köpmanbergets restaurang, Parkhyddan. Jag och Ola passade på att ta ett topmodel-photoshoooooot vid sångarkapellet (eller vad det heter). Satt fint det mot havsutsikten. Sa jag att fotograferingen skedde på mitt initiativ?
Nu har jag en stor energireserv i kroppen, som jag inte riktigt har bestämt mig för vad jag ska göra med idag. Löpning? Cykel? Gå på loppis? Det får nog bli lite av varje. Semester ni vet. Ta dagen som den kommer och kroppen dit den vill.
P.S. Jag struntade i vinet igår och var en bra dotter och chaufför.
Skrivet av Mia den juli 21, 2010 at 15:58 e m
Dagens återställare, efter gårdagens stora intag av alkoholhaltig dryck, blev en cykeltur på två mil. Alldeles lagom.
Vi hämtade nyservade och lättrullande cyklar inne i Hudiksvall, tog en turisttur ut till Hudiksvalls riviera, Malnbaden och cyklade därefter hem till Björkmo igen. Det bästa och mest värdefulla för återhämtningen var dock glasspausen vid sjöbodarna och Möljen. Sjöbodarna är de där röda små husen man ser på typ alla vykort från Hudiksvall…
Det är dåligt med planerad träning, men jag sitter banne mig inte stilla många sekunder den här semestern. Precis som jag vill ha det – rörligt! Jag fick en fråga igår i bloggen: Hur går det med löpträningen? Jag får be att återkomma till det vid ett senare tillfälle. För nu ska jag svida om och åka in till Hudiksvall och käka skaldjursbuffé. Ett rörligt liv kräver minst en buffé i veckan… Det är vetenskapligt bevisat
« Tidigare inlägg
