För dig som har haft möjligheten att vara ledig påsken 2023 är frågan i rubriken relevant just nu. Har du inte varit ledig kan du ändå fundera kring på vilka olika sätt ledigheter kan kännas. Beroende på vad vi tar med oss in i ledigheten, hur livet är i övrigt och vad som väntar bakom knuten har vi olika förutsättningar och verkligheter att hantera. Det är så lätt att uppmana människor att vara ”här och nu”, men jag tänker att vi behöver ta bort prestationen i att vara ledig. Just för att det kan vara olika.

Så med det sagt, hur har din ledighet känts i kroppen denna gång?

Efter drygt 43 år i livet har jag börjat bli vän med att…

…där alltid finns en dröm, en längtan och stora känslor som bor i mig och som aldrig tar ledigt utan pågår hela tiden. Faktiskt mer än någonsin just nu. Det försvårar givetvis att vara närvarande något som tidigare gett mig dåligt samvete. Numera tillåter jag mig att drömma och längta mer eftersom det är en så stor del av mig.

För att vara ”här och nu” behöver jag göra ”här och nu”. Som till exempel att påskbada i ett hav som är sex grader. När jag släppte badstegen och tog ett simtag bakåt hade jag liksom inget annat val än att bara andas. Motion och träning tar också ner mig på jorden för en stund, så det har jag inte slarvat med under min påskledighet. Under träningsstreakens absolut värsta pass då mina framsida lår skrek ”lååååt bliii” dök påskharen upp och gav mig en fortsatt träningsutmaning.

Det underlättar att veta själv vad en faktiskt behöver och göra sitt bästa för att ge sig själv precis just det.

Vila och återhämtning kan i min mening inte vara ytterligare en grej som ska presteras och bockas av.

Låt din ledighet vara din – där du är precis just nu.